SammanfattningNär resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolår 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgång av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikämnet, vilket väckte vårt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. Vårt motiv var att vi genom denna studie ville förstå dagens kunskapsdiskussion och stärka oss i kommande diskussioner om varför vi väljer ett visst innehåll i matematikundervisningen. Syftet med vårt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgång och därefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jämförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stämde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003.

Att separera skolans olika ämnen strider mot den verklighet som omger oss i vårt dagliga liv, där allt mer eller mindre hänger samman. Tidigare forskning har visat att mening och helhet hör ihop. Att arbeta ämnesövergripande kan vara ett sätt för eleverna att förstå sin omvärld. Forskare menar att skolans undervisning och samhällets krav inte överensstämmer med varandra. Syftet med examensarbete var att undersöka hem- och konsumentkunskapens roll och möjligheter i ett ämnesövergripande arbetssätt, sett ur ett lärarperspektiv.

Jag har i min undersökning studerat Einar Hansens företagsstyrda yrkesskola i Malmö. En skola som till sitt syfte hade att utbilda ansvarsfulla och dugliga yrkesmän för det egna företaget: Clipper line i Malmö. Jag har valt en processhistorisk metod med datainsamling av brev, handlingar, dagböcker och tidningsartiklar som bakgrundsmaterial för att utveckla mina intervjufrågor. Eleverna var indelade i tre yrkeskategorier: nautiker, maskin och ekonomielever, där samtliga elever genomgick en yrkesutbildning, där de varvade teori med praktik. Undersökningen gav insikter om att det finns elever som kommer till sin rätt, då de får fokusera sitt intresse, tankar och idéer för praktiska lösningar, på problem inom skolans ämnesområden.

Syfte: På en 7-9 skola i Sverige finns en särskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig själva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trädde. Syftet var också att undersöka den aktuella skolans organisering av en särskild under-visningsgrupp.Teori: Framväxten av specialpedagogisk verksamhet och särskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, där också nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgångspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts också begreppet identitet och identitetsprocesser fram.Metod: Studien bygger på en fallstudie i etnografins anda, det är en kvalitativ studie där observation-er, intervjuer kombinerats.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrån etnisk, kulturell och religiös härkomst. Fokus ligger på skolans styrdokument och den teoretiska utgångspunkten är den universalistiska och mångkulturalistiska perspektiven på hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rättigheter den ska kunna åtnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spänningar dem emellan. Slutsaten är att båda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spänningar faktiskt existerar. Där till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mångkulturalistiska.

I denna forskningskonsumerande uppsats undersöks vilka kunskaper och färdigheter som eleven förvärvar i slöjd och hur denna kunskap kan användas i skolans alla ämnen. Uppsatsen baseras på fem avhandlingar och tre vetenskapliga artiklar som har bearbetats genom en kvalitativ textanalys. Tyngdpunkten ligger på vad författaren uttrycker i sin text om vilket kunskapsinnehåll som förmedlas i ämnet slöjd i grundskolan.  Resultatet visar att eleven förvärvar tre olika sorters kunskap. En del är den ämnesspecifika kunskapen där materialkännedom och kunskap om verktygen innefattas. Den andra delen är de färdigheter eleven lär sig, alltså den kroppsliga kunskapen, som även kan kopplas till begreppet Techné.

Föreliggande studie har som syfte att studera hur rektorer i sin roll som pedagogiska ledare resonerar och förstår skolans syfte och mål med utgångspunkt i kunskap, bildning och demokrati. Studiens grundläggande antaganden vilar i Habermas system- och livsvärlds-perspektiv som menar att samhället bör förstås utifrån ett dubbelt perspektiv: system vilken är kontext för målorienterat handlande och livsvärlden vilken är kontext för kommunikativt handlande. Studien är en intervjustudie där fem rektorer från fyra olika grundskolor deltagit. Resultatet visar att rektorerna efterfråga en skola som präglas av en livsvärlds kontext där förståelseorienterade och kommunikativa handlingar står i centrum. De ger uttryck för att skolan bör utvecklas till att mer formas utifrån en upplevelse och erfarenhetsbaserad under-visning och inte en undervisning som formas utifrån läroböcker och en på förhand given kunskap.

Den här studien tar upp arbetet med undervisningen för hållbar utveckling bland lärareverksamma i årskurs 1-6. Material till studien har fåtts fram genom kvalitativa intervjuermed lärare som arbetar inom den nämnda kategorin. Syftet med arbetet är att få eninblick i vad lärare lägger för värderingar i begreppet hållbar utveckling och hur arbetetmed hållbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lärarna arbetarpå. Studien berör även dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hållbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna ställs sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument säger.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal.

I samband med läroplanens tydliga fokus på Lära elever att Lära har portfoliometodiken under 90-talet vuxit sig stark som pedagogisk metod i Sverige. Syftet med denna studie var att teoretiskt undersöka om portfoliometodiken kan användas inom NO-ämnena på gymnasienivå. Metoden har hittills främst har använts inom skolans lägre stadier men i princip inte alls i skolans NO-undervisning på gymnasiet. Mål för övergång till denna metodik är att skapa bättre inlärningsmöjligheter för eleverna samt att stimulera dem till att reflektera över sitt eget lärande. Studien är uppbyggd av tre olika faser: a) inhämtande av bakgrundsinformation genom intervjuer, b) utformande av en konkret elevportfolio baserat på utfallet i intervjuerna samt c) teoretisk utvärdering av elevportfolion och portfoliometodiken i NO ?undervisningen.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur andraspråksundervisningen kan organiseras och vilka hinder respektive möjligheter vald organisation kan få för eleverna. Vi har genom kvalitativa intervjuer med två rektorer på olika skolor försökt synliggöra hur andraspråksundervisning kan organiseras och vilka tankar som ligger till grund för dessa val. Det resultatet visade är att när antalet andraspråkselever på en skola uppgår till nästan 100 % blir det svårt att bortse från ett andraspråksperspektiv i verksamheten. I vår undersökning framkommer en medvetenhet hos våra informanter om både vad det innebär och om vad som krävs för att lära sig ett andraspråk. Däremot är det inte alltid så att det som krävs går att förverkliga inom ramen för skolans resurser och då blir skolans tuffa uppgift att organisera sig efter de möjligheter som finns.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av särskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens lärandesituationer med den vunna förståelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvärde.

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att låta demokratiska värden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och värden är dock två komplexa begrepp och det är svårt att tala om globala demokratiska värden. Av denna anledning är det av intresse att undersöka vilka värden som framställs som önskvärda i skolor i andra delar av världen, och hur dessa värden kan förstås utifrån den svenska värdegrunden. Den här studien syftar till att öka kunskapen om värdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom en fallstudie i en lågstadieklass i östra Uganda, där dokumentstudier av läroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet användes som datainsamlingsmetoder.