Sökresultat:
3182 Uppsatser om Skolans läroplansarbete - Sida 63 av 213
Ut och njut!: friluftsdagars lÀrande
VÄr studie syftar till att med avseende pÄ friluftsliv och elevers lÀrande beskriva friluftsdagars innehÄll ur ett lÀrarperspektiv. Vidare syftar studien till att beskriva hur friluftsdagar i kust-, inlands- och fjÀllkommuner genomförs och hur vÀl detta överensstÀmmer med den svenska officiella definitionen av friluftsliv. Vi har genomfört vÄr studie i grundskolans senare Är med hjÀlp av de kvalitativa intervjuerna. VÄr undersökningsgrupp bestod av nio pedagoger som gav sin uppfattning gÀllande friluftsdagarnas innehÄll och mÄl. VÄr undersökning har resulterat i att friluftsliv inte förknippas med friluftsdagar, trots nÀrheten till naturen hindrar ekonomin och tiden utövandet.
HĂ€lsa - en prioritering i skolan?
Syftet med detta arbete har varit att beskriva hur skolan idag arbetar med hÀlsa utifrÄn styrdokumenten och se om mÄlen verkstÀlls i skolans verksamhet. I detta arbete kommer begreppet hÀlsa att innefatta fysisk aktivitet och kost. Genom analyser av styrdokument, intervjuer med Barn och UtbildningsnÀmnden, rektorer och pedagoger i verksamheterna samt genom fÀltanteckningar har vi kunnat se hur man i tvÄ kommuner arbetar med hÀlsa. Vi har genom undersökningarna i detta arbete sett att prioriteringarna av hÀlsoarbetet varierat men överlag saknas ett lÄngsiktigt medvetet tÀnkande gÀllande hÀlsa. I vÄrt framtida yrke som pedagoger vill vi arbeta med hÀlsa pÄ ett medvetet sÀtt genom lustfyllda aktiviteter och ökad medvetenhet grundlÀgga goda vanor i tidiga Är..
Grundskoleplanering i Uppsala : Strategiska avvÀganden i den kommunala skolan utifrÄn marknadsanpassning och varierande elevunderlag
Med hjÀlp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda Är 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrÄn offentlig och privat bestÀmmanderÀtt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jÀmlikhet och segregation. Uppsala kommun arbetar utifrÄn en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan pÄ skolan och prioriterar individens rÀtt att vÀlja. Valfriheten försvÄrar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan pÄ den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att pÄverka segregation genom att underlÀtta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjÀmförelser..
Ăr du inte snĂ€ll fĂ„r du smĂ€ll : En jĂ€mförelse mellan vĂ€rderingar i nĂ„gra utvalda barnböcker frĂ„n 1900-talet och framĂ„t
Det hÀr Àr en undersökning om hur skolans vÀrdegrund idag förhÄller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har vÀxt fram före 1900-talet har vi Àven gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framvÀxt.Som metod valdes textanalys av kÀnda utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgÄngspunkt i vÀrdegrunden utifrÄn ett analysschema baserat pÄ vad lÀroplanerna sÀger om vÀrdegrunden.Slutsatsen blev att de Àldre böckerna lÄg lÀngre frÄn dagens vÀrdegrund Àn de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens vÀrdegrund i böckerna..
Ingen kan göra allt, men alla kan göra nÄgot ? en studie kring pedagogers uppfattning om sin kompetens i att möta barn i sorg
VÄrt syftet med C-uppsatsen Àr att ur en pedagogisk synvinkel fÄ en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har Àven behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man gÄr igenom nÀr man har drabbats av en traumatisk hÀndelse.
?OcksÄ vÀrldens barn gÄr pÄ Centrumskolan.? : En litteraturstudie om hur skolpersonal förhÄller sig till elevers etniska bakgrund
Sverige Àr ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr olika etniciteter integreras med varandra och segregeras frÄn varandra. NÄgot som avspeglar sig pÄ skolvÀsendet. Det framkommer att skolans elever oreflekterat kategoriseras och grupperas utifrÄn etnisk bakgrund. NÄgot som mynnar ut i syftet med detta arbete som problematiserar skolpersonals förhÄllningssÀtt till elever utifrÄn deras etniska bakgrund Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie dÀr ett antal tidigare utförda kvalitativa studier ligger som grund. Jag har frÀmst anvÀnt mig av tre avhandlingar och dÀrtill ett antal vetenskapliga artiklar.De grupperingar och kategorier som framtrÀder inom skolan skapas utifrÄn en norm som gestaltas i form av en mall för hur en elev ska vara.  .
LÀmna ditt bakomflutna före dig
Detta arbete Àr en undersökning av hur vi som musiker idag kan gynnas i vÄrt musicerande av att studera historiska instrument. FrÄgestÀllningarna Àr ?Kan jag som musiker idag dra nytta av att skaffa mig teoretiska och praktiska kunskaper om historiska instrument?? och ?Hur mycket hÀnsyn vill jag ta till hur verken ursprungligen kan ha lÄtit nÀr jag spelar dem pÄ ett modernt instrument??. Undersökningen utfördes frÄn tvÄ olika hÄll, dels genom jÀmförande av inspelningar av samma verk pÄ historiska och pÄ moderna instrument och dels genom att sjÀlv genomföra en av skolans projektveckor pÄ historiskt instrument, i mitt fall naturhorn. Resultatet blev att jag fick en djupare förstÄelse för hur den klassiska musiken lÀt nÀr den skrevs och att jag fick ett bestÀmdare ideal för hur jag anser att den bör framföras idag.
Musikens roll i skolan - Hur nÄgra lÀrare och rektorer ser pÄ musik i skolan
Studien visar vad nÄgra lÀrarna och rektorerna pÄ tre utvalda skolor har för instÀllning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgÄngspunkterna beskriver författares olika syn pÄ vad musikalitet Àr, vilken roll lÀraren har i musiken, vad som pÄverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har pÄ hjÀrnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklÀrare och en klasslÀrare pÄ tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade Àr positivt instÀllda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola anvÀnder musiken som en sjÀlvklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som pÄverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten..
Utbildning - en vÀg till arbete eller arbetslöshet? : Arbetslösa unga vuxnas situation i Sundsvalls kommun
"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.
Geografi - kunskapens bro
VÄrt syfte med detta arbete har varit att undersöka hur samverkan mellan geografiÀmnet och övriga Àmnen i skolan ser ut. Vi har undersökt om lÀrarens teoretiska definition av och undervisning i geografiÀmnet har betydelse för i vilken utstrÀckning detta Àmne integreras med övriga skolÀmnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer samt, för undersökningen, relevant litteratur. Resultaten visade att en övervÀgande majoritet av lÀrarna kan hÀnföras till en Àmnesbunden undervisning, vilken utgÄr frÄn en traditionsstyrd och begrÀnsad del av geografiÀmnet, nÀmligen kulturgeografin. En slutsats av resultaten i undersökningen Àr att undervisningen i geografi inte svara mot skolans frÀmsta uppgift, att skapa förutsÀttningar sÄ att eleverna utvecklar kunskaper och fÀrdigheter, för att kunna navigera och agera i sin omvÀrld..
Finska dialekter i Sverige : En kvantitativ undersökning om sverigefinska skolans elevers syn pÄ finska dialekter och tvÄsprÄkighet
The purpose of this study was to investigate the view of Finnish dialects and identity of first, second and third generation of Sweden Finns students in 7th, 8th and 9th graders, in two Sweden Finn schools. The questions at issue for the essay were: How do Swedes of Finnish extraction think of the Finnish dialects? Is there a correlation between identifying as Finnish and knowledge and usage of the Finnish dialects, as opposed to Finns living in Finland? To which extent do the Finnish students have knowledge regarding the Finnish dialects? To answer the questions a quantitative method was used and a questionnaire was answered by over 100 students. The results of the study showed that the Finnish dialects did not exert any influence on the students? life nor their sense of identity.
SjÀlvmordsprevention i gymnasieskolan
Studier finns som visar en tydlig bild pÄ att det sjÀlvmordspreventiva arbetet inom skolan Àr pÄ lÄg nivÄ. Denna studie berör omrÄden som suicidala risk- och skyddsfaktorer inom ungdomarnas skolmiljö och skolans preventiva arbete. Syftet med studien Àr att undersöka om det förekommer nÄgra förebyggande ÄtgÀrder för att förhindra sjÀlvmord i gymnasieskolor inom VÀstra Götalands Region. Samt att undersöka kunskap och erfarenheten hos lÀrarna kring detta fenomen. Studien har genomförts genom ett antal enkÀtintervjuer av kvantitativ art, informanterna Àr lÀrare inom gymnasieskolor.
LÀs- och skrivsvÄrigheter i skolans vÀrld
VÄr studie handlar om lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi i grundskolan och hur man som lÀrare upptÀcker och arbetar med de elever som har svÄrigheter, vilket ocksÄ har varit vÄrt syfte genom arbetets gÄng. Det finns ett intresse för dessa elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter eftersom det för dem innebÀr en stor problematik att dagligen handskas med detta ? bÄde i vardagliga situationer och i skolan.
Eftersom dyslexi och lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr ett vanligt förekommande problem anser vi att vi, som blivande lÀrare behöver mer kunskap kring Àmnet dÄ vi med all sÀkerhet kommer att trÀffa pÄ elever med dessa svÄrigheter, och nÀr det hÀnder vill vi kunna möta dessa elever med svÄrigheter pÄ bÀsta möjliga vis.
Vi har valt att bygga vÄr empiri pÄ intervjuer med grundskolelÀrare, specialpedagog och speciallÀrare, dÀr nÄgra intervjuer varit öga mot öga och en del via mail..
InnehÄller skolans krisplaner rÀtt instrument för att hjÀlpa barn i kris?
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om dagens krisplaner i skolan innehÄller de saker som teoretiker tycker Àr viktiga för mÀnniskor nÀr de har drabbats av en kris. För att uppfylla detta syfte samlades 47 krisplaner, vÄrt mÄl var 50 för att kunna göra en mer generell undersökning, frÄn hela Sverige in och granskades med mÄlet att undersöka huruvida de innehöll de aspekter som teoretikerna ansÄg viktiga och om de baserat pÄ detta kunde anses vara bra eller dÄliga. Efter vÄr studie har vi sett en tendens pÄ hur krisplanerna Àr utformade enligt de frÄgor vi stÀllde till dem. Denna tendens visar tyvÀrr pÄ att krisplanerna i Sverige Àr undermÄliga nÀr det gÀller sÄvÀl efterarbete som bemötande i kris..
Det Àr meningslöst att gÄ baklÀnges in i framtiden! - den förÀndrade lÀrarrollen med fokus pÄ ett ökat elevinflytande
Syftet med denna undersökning var att studera hur lÀrarens roll har förÀndrats med fokus pÄ ett ökat elevinflytande. I rapporten belyses centrala styrdokument som Àr relevanta för denna undersökning och i litteraturdelen diskuterades förÀndringen i skolan, den förÀndrade lÀrarrollen och elevinflytande. Studien baserades pÄ teoretiska utgÄngspunkter kring demokrati och kommunikation kopplat till elevinflytande. Med hjÀlp av en kvalitativ undersökningsmetod har sex lÀrare frÄn senare delen av grundskolan intervjuats. Resultaten har kategoriserats i fyra grupper ? förÀndring, elevinflytande, lÀrarrollen och framtiden.