Den ökade invandringen i Sverige har bland annat bidragit till ökade krav på skolans bemötande av nyanlända elever från olika länder som är i behov att lära sig det svenska språket.Med tanke på språkets betydelse för individen i ett främmande land är syftet med vår studie att undersöka andraspråkinlärning i förberedelseklasser, utifrån pedagogiska perspektiv.Frågeställningarna i undersökningen är; Hur upplever förberedelseklasslärare att invandrarelever lär sig det svenska språket? Vilka pedagogiska redskap används under språkinlärningsfasen och bedömer lärarna att eleverna får tillräckliga språkkunskaper för att möta skolans krav i övrig ämnesundervisning?Studien belyser mångfald i samhälle och skola, språkets betydelse, undervisningsmetoder samt modersmålets roll i andraspråksundervisningen, utifrån några lärares syn på dessa fenomen. Skiljer sig uppfattningen åt mellan pedagoger, angående detta?Studien bygger på kvalitativ metod med sju intervjuer och en observation samt en omfattande litteraturundersökning, vilket enligt vår mening visar att det finns ett ökat behov av mångkulturell förståelse i den svenska skolan.Resultatet av våra intervjuer är naturligtvis inte generaliserbar på grund av dess begränsade omfattning men den visar ändå enligt vår uppfattning att det efterfrågas förändrade förhållningssätt och undervisningsmetoder som inkluderar samtliga ämnesområden. Resultatet åskådliggör även att invandrarelever inte har tillräckliga språkkunskaper för att klara skolans kunskapskrav och att det finns ett utanförskap som kan ha sin grund i samhällets segregation, vilket vi anser har stärkts genom litteraturen..

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Detta kandidatexamensarbete handlar om att gestalta och genomföra en uteservering vid Konstfacks huvudentré. Skolans lokaler ligger vid Telefonplan i Stockholm. Byggnaden som från början var ämnad åt tillverkning av telefonväxlar är ritad av Ture Wennerholm 1940. Sedan 2004 har Konstfack hyrt lokalerna med Vasakronan som fastighetsägare.Projektet har sitt ursprung i en tävling utlyst av skolledningen. Tävlingen gick ut på att rita utemöbler till det betongdäck som utgör skolans huvudentré.

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhälle och i och med att de nya ämnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ?den retoriska arbetsprocessen? in i kurserna i svenska på gymnasiet. Eleverna ska numera kunna använda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framställning. Det är mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats är att utreda vad som menas med ?den retoriska arbetsprocessen? och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning.

SammandragSyftet med detta examensarbete har varit att belysa läsinlärningsmetoder i ett historiskt perspektiv, samt att genom intervjuer med lärare undersöka hur olika fokus i lärarutbildningen, syn på läsinlärning, forskning och samtid påverkar undervisningen. Examensarbetet grundar sig på intervjusamtal med fyra lärare i olika åldrar som under olika tidsperioder, mellan 1950-talet och fram till idag, varit verksamma lärare i den svenska skolan.Läsundervisning har hög prioritet i skolans vardag och det finns olika läsinlärningsmetoder som under dessa år vuxit fram och gjort intåg i skolans värld, bland annat ljudmetoden, LTG-metoden, Wittingmetoden och Whole Language-metoden.Resultatet av undersökningen visar tydligt att skolan under dessa decennier har genomgått stora förändringar, framför allt på grund av samhällets förändrade ekonomi och nya levnadsförhållanden men också på grund av nya forskningsrön och nya läsinlärningsmetoder. Trots de många läsinlärningsmetoder som lanserats under 1900-talets senare hälft, visar resultatet att alla de fyra lärarna fortfarande använder sig av ljudmetoden som grund, då de tycker att den fungerar bäst. De har dock olika syn på läsinlärning och på hur läsförmågan utvecklas, kanske framför allt på grund av att de utbildats under olika tidsperioder.En slutsats som kan dras utifrån materialet är att förändringar har skett både i lärarutbildningen och i skolans värld och trots detta arbetar de fyra lärarna fortfarande med en av de äldsta läsinlärningsmetoderna. Kan det då betyda att ljudmetoden är den bästa metoden?Nyckelord: läsinlärning, ljudmetoden, läsundervisningshistorik, lärarutbildning.

Den här studien undersöker hur det vidgade textbegreppet, som breddar synen på text från att enbart gälla skriven text till att även innefatta bild, musik, film och andra medier, de facto används och fungerar i skolans verklighet.I studien tecknas först en bild av det forskningsläge som ligger till grund för hela studien och som samtidigt anknyter till undersökningsämnet.Den metod som används är en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod där åtta respondenter, fyra lärare och fyra elever, intervjuas.Resultatet visar att det tycks finnas ett glapp mellan styrdokumentens tankar om det vidgade textbegreppet i skolan och hur det faktiskt ser ut i skolan.Uppsatsen avslutas med en diskussion där det i två teman, Textbegreppet i en vid definition och Olika syn på olika medier, diskuteras kring de empiriska resultaten i anknytning till den forskning som lyfts upp i studien. I studiens avslutande del, Avslutande reflektioner, poängteras glappet mellan styrdokumenten och verkligheten och en mer vid syn på textbegreppet uppmuntras..

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. Här finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska få känna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, även den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar åt samma håll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta är att identifiera och kartlägga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika läroplaner. De läroplaner som är av intresse för detta arbete är Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.

Randowo, Linnea och Sjöbeck, Emelie (2013) Skolans värld i skönlitterära barnböcker Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Detta arbete är en studie om hur förskolan samt skolan gestaltas i skönlitterära barnböcker. Undersökningen har gjorts genom att läsa och analysera tjugoen skönlitterära barnböcker. Resultatet har visat på hur den goda gentemot den mindre goda skolan och förskolan, lärare samt elever framträder i de olika böckerna. Detta presenteras i kapitel fem, ?Resultat, analys och teoretisk tolkning?.

Emma Rydstav och Robert Standqvists undersökning Unga(r) på glid -En fallstudie på Hanz med z, behandlar delar av en elevs skolgång. Eleven har haft en komplicerad skolsituation och denna beskrivs utifrån elevens, rektorns och två pedagogers ?sanningar?, samt dokumentation om eleven. Dessa ?sanningar? om, vad skolan har gjort och vad de hade kunnat göra annorlunda samt hur detta förhåller sig till teorier och styrdokument undersöks.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens..

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur homosexuella föräldrar upplever sin tillvaro i ett heteronormativt samhälle samt hur de ser på skolans bemötande av dem och deras barn..

After the tsunami disaster in December 2004 many arguments were heared that one oft the major reasons behind the poor Swedish effort connected to the evacuation and health care of the Swedish citizens in Thailand right after the incident is the Swedish model with independent government authorities. By comparing the constitution, the political decision making tradition by the ministers and the handling of the catastrophe in the tree Scandinavian countries Denmark, Norway and Finland, plus analysing the behaviour of the Swedish foreign and prime minister from a rational choose inspired individual decision making theory the research shows that there is no proof that a constitutional change in Sweden into the traditional model with government authorities controlled by the ministers alone would led to a more effective crisis handling by the government due to crises concerning Swedish citizens out states. Although the research shows that the constitution and the tradition of decision making in the government provides the basic condition of the ministers individual rational decision making.

Denna uppsats behandlar skolans värld och införandet av informationsteknik (IT) i dess vardag.Skolverket i Sverige har lagt ned mycket resurser på att undersöka och utvärdera olika lösningar till ökat IT-stöd för skolan i allmänhet. Detta arbete skall belysa ett mer specifikt användningsområde, mötesanteckningar, för att underlätta införandet på sikt genom att ta mindre delproblem åt gången.Till grund för arbetet kommer flera rapporter från Myndigheten för skolutveckling att ligga. Arbetet går ut på att ta fram de krav skolpersonalen har till området, samt att utvärdera några olika verktyg på markanden. Sedan skall det undersökas för- och nackdelar med egenframtagning och färdiga verktyg till skolans krav. Som grund för utvärderingen kommer kraven, från personal på två olika referensskolor, att vara.Till hjälp för utvärderingen kommer en metod kallad 2G-metoden att användas och resultatet av arbetet blir de krav och önskemål som bör tillgodoses för att ett ökat användande skall ske..

Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. Utifrån de tester av läs- och skrivfärdighet som utförs på gymnasieeleverna i årskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har på tre olika nivåer. De tre nivåerna är kommun, skola och elev. Vi menar att testerna är en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika åtgärder göras normal.