Detta magisterarbete fokuserar på kravhantering i systemutvecklingsprocessen. Mer specifikt handlar det om uppdatering av kravspecifikationen då nya krav tillkommer. Detta är en aktivitet som ofta förbises och jag har velat se varför samt vilka konsekvenser det kan leda till. Det referensföretag där undersökningen utfördes är ITT Flygt i Emmaboda och Solna, som har intern utveckling av system för sin verksamhet. Tillvägagångssättet i undersökningen har främst varit intervjuer, men även studier av de dokument som finns i verksamheten.

Syfte Vi vill undersöka attityder och värderingar om försörjningsstöd utifrån de krav som ställs på dem som får försörjningsstöd. Vi vill undersöka skillnader mellan en grupp socialsekreterare och en grupp arbetssökande. FrågeställningHur ser de yrkesverksamma och de arbetssökande på de krav som ställs för att få försörjningsstöd och finns det några skillnader mellan de yrkesverksamma och de arbetssökandes attityder och värderingar gällande försörjningsstöd? ? Hur ser de yrkesverksamma på frågor som gäller försörjningsstöd och de krav som ställs?? Hur ser de arbetssökande på frågor som gäller försörjningsstöd och de krav som ställs?? I vilka frågor skiljer sig våra två gruppers svar sig mest åt?? Hur ser våra informanters attityder och värderingar ut gällande försörjningsstöd?Metod Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning som sker med hjälp av insamling av data med en enkätintervju. Vi har använt oss av litteratur inom ämnet, vägledande studentlitteratur, tidigare forskning i form av uppsatser och forskningsartiklar.Resultat Svaren från enkäterna har vi delat in i tre teman, allmän information, krav och attityd.

Undersökningen bygger på en enkät och två gruppintervjuer som genomförts bland elever på estet-/naturestet- samt teknikprogrammet på en fristående och en kommunal gymnasieskola. De båda undersökningarnas resultat gällande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgången är skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag är nöjda med informationen. Dock är antalet missnöjda så pass stort att båda skolorna bör låta den genomgå en del förbättringar. Främst gäller det att informationen stämmer överrens med den verklighet eleverna möter när de börjar som elever på skolan. Enkätundersökningen visar att det är fler som besöker den kommunala skolan än den fristående, och att den fristående skolans elever besöker båda skolformerna i högre utsträckning än vad den kommunala skolans elever gör.

Denna studies syfte är att belysa lärares och rektorers syn på skolans och andra yttre aktörers ansvar gällande kränkningar som sker på internet. I studien vill vi även undersöka lärares och rektorers uppfattningar på hur de arbetar förebyggande mot nätmobbning, samt hur de ser på gränsdragningen mellan skola och hem gällande kränkningar som sker på internet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra rektorer. En ortografisk transkriberingsmetod har använts då vi har transkriberat våra intervjuer för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Studien fokuserar både på det juridiska och moraliska ansvaret som åligger på skolans personal i arbetet mot kränkande behandling på internet.Resultatet påvisar att både lärare och rektorer är eniga att skolan har ett ansvar att förebygga mobbning.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att få kunskap om skolledares skilda erfarande och hanterande av den egna skolans kultur. En intervjustudie med fem skolledare utfördes med utgångspunkt från följande teman:? begreppet skolkultur, ? skolledare i förhållande till skolkultur ? pedagogen i förhållande till skolkultur ? skolutveckling i förhållande till skolkultur.Teori: Den teoriram som låg till grund för studien har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv. Detta genom att av skolledare ta del av deras skilda sätt att erfara och hantera den egna skolans kultur. Det centrala har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en grundskola i Västmanland arbetar för att förebygga och åtgärda mobbningen på skolan. Studien belyser även elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och kränkande handlingar på skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två pedagoger och sex elever ur årskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt brister i så väl det förebyggande som åtgärdande arbetet mot mobbning. Skolan använder sig av Farstametoden, vilket är ett åtgärdande program mot mobbning.

Tanken med denna uppsats var att vara till hjälp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptäcka att elever far illa i hemmet och hur anmälningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bättre samarbete mellan socialtjänsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska få hjälp av skolan i tid. Vårt resultat i undersökningen byggde på kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa på hur vårt valda arbetsområde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmälningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet.

Syftet med studien är att ur barns perspektiv undersöka hur skolan på ett bra sätt kan bemöta barn med separerade föräldrar. Frågeställningarna har även vidrört hur de separerade föräldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av en projektiv intervjumetod där barnen har fått projicera sina åsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade föräldrar. Forskning från bland annat BRIS och Rädda Barnen har fastställt att barn som genomgår en kris ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. Vår studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns där för dem.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka om det finns några fördelar med att arbeta ämnesövergripande, och vilka dessa i så fall var. Denna undersökning är utförd i klass nio. Vi valde att genomföra undersökningen med både enkäter och intervjuer för att få ett så tillförlitligt resultat som möjligt. Tidigare forskning har visat att mening och helhet hör ihop, utan helhet ger undervisningen ingen mening. Ett ämnesövergripande arbetsområde kan vara ett sätt för eleverna att förstå varandra, samt att bilda sig en helhetssyn över olika kunskapsbitar.

En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

Av dagens affärssystem krävs det att spårbarheten är större och mer pålitlig än tidigare. På grund av att affärssystem blir allt vanligare, infinner sig på fler marknader och kan i vissa fall vara kärnan i ett företag är detta ett krav. Examensarbetet är utfört på Infor i Linköping som tillhandahåller affärssystemet M3. Efter Enron-skandalen skapades flertalet regleringar och lagar som företag måste anpassa sig efter. Vi har undersökt vad som krävs för att tillmötesgå dessa krav och försökt hitta en minsta gemensam nämnare för flertalet lagar och myndigheter.

Det moderna arbetslivet präglas av att nya krav ställs på individen. En förståelse för vilka dessa krav är och framför allt hur individen kan hantera dessa och vilka psykologiska förmågor som individen behöver är inte så väl undersökt i Sverige. Syftet med detta arbete är därför att ta reda på vilka psykologiska förmågor som krävs för att hantera kraven i det moderna arbetslivet. Som metod för att undersöka detta gjordes en litteraturstudie av forskning kring det moderna arbetslivets krav och resultaten analyserades utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv baserade på Kegans teorier om vuxnas utveckling. Resultaten visar på att det moderna arbetslivet ställer krav på att vi kan utforma, själva ta initiativ och styra vårt arbete.

Den här uppsatsen handlar om värderingar och om synen på litteratur och litteraturläsning i grundskolan under åren 1980-2011 och syftet är att undersöka dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie där skolans styrdokument i form av läroplaner och kursplaner i ämnet svenska utgör undersökningens primära källmaterial. Frågor som kommer att beröras i uppsatsen är hur synen på litteratur förändrats genom åren och hur introduktioner av nya läroplaner under den aktuella tidsperioden påverkat litteratursynen? Restultat som den här undersökningen ger är att det generellt råder en positiv syn på läsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig från de övriga två läroplanerna genom att det här finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska läsa genom att ge exempel på boktitlar.

Studien är genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning på Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartläggning av elevers möjligheter att påverka skolans förbättringsarbeten på olika nivåer. Metoden som använts för studien är intervjuer med fyra rektorer, fyra lärare och enkäter med 85 elever i år 5, år 6 och år 9. Intervjuer och enkäter har genomförts på tre skolenheter i två kommuner i Sydsverige. Resultatet visar på att förbättringsarbeten är en ständigt pågående process, att formellt elevinflytande fungerar väl på de undersökta skolorna.

Bakgrunden till vårt val av ämnesområde har uppkommit eftersom vår uppfattning är att den undervisning som sker i värdegrundsfrågor, många gånger fungerar i klassrummen, ändå uppstår konflikter av olika slag utanför klassrummet, till exempel på skolgården eller i korridorerna. Syftet är att, genom en kvalitativ studie, undersöka lärares uppfattningar av villkor för värdegrundsarbetets betydelse för eleverna i skolans tidiga år. I studien analyseras hur lärare förstår samspelet mellan å ena sidan undervisning i värdefrågor och å andra sidan elevers tillämpning i deras praktik. Metoden baseras på enskilda intervjuer med sex lärare som arbetar i skolans tidiga år. I studien redogörs kortfattat för tre perspektiv på lärande, vilka är tolkade ur respondenternas utsagor.