Syftet med denna undersökning var att belysa casemetoden samt hur den kan gestaltas i undervisning med yngre elever, det vill säga elever i årskurserna 1 - 6. I undersökningen tittade vi dels närmare på vilken syn på lärande som kunde kopplas till denna metod samt hur fem pedagogers tankar om casemetoden såg ut, i förhållande till skolans uppdrag och syfte i Lgr11. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har spelats in och vi har fortlöpande fört anteckningar under både intervjuer och observationer. De delar av det inspelade materialet som använts har transkriberats för att öka trovärdigheten för vårt arbete. I resultatet har vi kommit fram till att det går att dra paralleller mellan casemetoden och erfarenhetsbaserat samt konstruktivistiskt lärande. I gestaltningen av casemetoden ser vi att läraren har en stöttande och igångsättande roll.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer påverkar nyanlända elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlända elever och lärare samt observationer på plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av föreställningar baserade på etnicitet, ras och genus som upprätthåller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter också de nyanlända eleverna i form av en tydlig norm om enspråkighet på bekostnad av att elevernas förstaspråk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervärderas.

Syftet med arbetet är att ge exempel på hur yrkesverksamma pedagoger och andra vuxna inom skolans värld arbetar med integration och tolerans mellan elever från olika kulturer. Detta ger vi ett antal exempel på i litteraturgenomgången och sedan kompletterar vi dessa exempel genom en empirisk undersökning, där pedagoger och vuxna i skolans värld intervjuades om hur de arbetar med integration.I litteraturgenomgången ges också en kortfattad överblick över hur invandrares situation i Sverige, gällande integration, har förändrats under de senaste 50-60 åren och några olika typer av kulturkrockar.En kvalitativ undersökning genomfördes i form av intervjuer, som först spelades in på band och som därefter transkriberades och sammanfattades.Resultaten visar att man kan arbeta på flera olika sätt för att öka toleransen mellan olika kulturer, bl.a. genom att arbeta med värdegrundsfrågor och utvecklandet av språkkunskaperna i svenska. Vår tolkning är den att integration är ett område som man, behöver arbeta med i ett långtidsperspektiv. Detta oavsett vilka nationaliteter som är representerade i barngruppen..

Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd lärarna i religionskunskap i grundskolans senare år lägger i begreppen främlingsfientlighet och rasism samt vilken roll dessa lärare uppfattar att religionskunskapsämnet har när det gäller att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism hos eleverna. Vidare syftade studien till att undersöka hur och i vilken utsträckning dessa religionskunskapslärare uppfattar att de i sin undervisning arbetar för att hos eleverna förebygga och motverka rasism och främlingsfientlighet. Undersökningen är kvalitativ och utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med religionslärare i grundskolans senare år. Forskningsbakgrunden redogör för hur begreppen främlingsfientlighet och rasism debatteras i den allmänna och akademiska debatten samt för skolans och religionskunskapsämnets uppdrag vad gäller att förebygga och motverka detta. Därutöver belyses didaktiska tillämpningar för hur man i undervisningen kan arbeta mot rasism och främlingsfientlighet.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever på en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. Problemställningen lyder ?hur uppfattar eleverna på Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen består av en fallstudie där kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati. Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar väl, men att skolans informationshantering kan förbättras, både för att eleverna ska vara informerade om vad som pågår och för att få fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2010) beskrivs att föräldrar ska ha ett nära samarbete med förskolan, bland annat ska föräldrar vara delaktiga i och ha inflytande över verksamheten. Förskolan ska ge föräldrarna goda förutsättningar för det. Det leder fram till syftet med studien om vad föräldrar har för uppfattningar om förskolans verksamhet. I fem kvalitativa intervjuer, med föräldrar ställs följande forskningsfrågor:* Vilken kännedom har föräldrarna om förskolans pedagogiska uppdrag? * Vilka förväntningar har föräldrarna på förskolan?I studien framkommer det att respondenterna har övergripande mycket kännedom om förskolan, vilket också överrensstämmer med deras förväntningar på förskolan.  Den förälder som har fått ta del av hur läroplanen konkretiseras i verksamheten, har också en vidare insikt i arbetet på förskolan, vilket kan ge ett djupare samarbete.

This essay is a comparative research between pupils' experience of how the headmaster, teachers and other school staff interpret and apply the democratic education. The results are based on a survey carried out in senior high school, as well as interviews with the school staff. The democratic education charge has a long history of Swedish school system and is the basis for the maintenance of a democratic society. Both policy paper of state investigations and researchers in the field, regard to school as the primary and unique instance in order to promote and develop democratic skills in children and young people. However, it is shown that those who come out from school lack of knowledge and awareness of democracy and the will to speak their mind.

Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår.Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är läraren.Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem.

Syftet med detta arbete var att undersöka skillnaden mellan förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning. Forskningsfrågorna var; Vilka skillnader och likheter finns i förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning? Hur arbetas det praktiskt med läs- och skrivinlärning i verksamheten? Hur påverkar arbetslagets synsätt och överlämningsprocessen mellan olika skolformer barnens läs- och skrivinlärning? Insamlingsmetoderna som användes var enkäter och observationer. Undersökningen genomfördes i förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 eftersom det är där läs- och skrivinlärningen oftast sker. Resultatet visade att förskollärarna, förskoleklasslärarna och lärarna i årskurs 1-3 hade liknade synsätt som kännetecknandes av att fånga, utveckla och väcka barnens/elevernas intressen.

This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose. The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.

Inom den teoretiska ramen för den här uppsatsen finns ett ideal, en idé om att journalistiken spelar en viktig roll till och med avgörande roll, i en fungerande demokrati. Idealet om en journalistik som tar sitt ansvar och informerar medborgarna om hur makten sköter sitt uppdrag, genom att granska makten, är något som utgör en av de viktigaste riktlinjerna inom det journalistiska uppdraget. Teorierna som används har sin grund i de normativa förväntningarna som finns på journalistiken i en fungerande demokrati och journalistikens ansvar som granskare av makten på medborgarnas uppdrag. Den övergripande utgångspunkten för den här uppsatsen är att media/journalistiken borde granska Sveriges internationella bistånd till andra länder..

Bakgrunden till vår studie är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och vår nyfikenhet över hur den används i dagens skola. Syfte var att ta reda på om samt hur lärare, verksamma inom skolans tidiga år, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lärare tänker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur används. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lärarna var väl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla ämnen.

Socialstyrelsen beskriver att kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Forskning visar dock att 11?52 % av de ambulansuppdrag som utförs saknar behov av traditionell ambulanssjukvård. Därför är det en utmaning att tidigt i vårdkedjan bedöma patienters behov av vård, för att möjliggöra att patienter omhändertas på optimal vårdenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga patienter som erhållit bedömningskategorin vård-på-plats samt beskriva vad som är kännetecknande för vårdbehovet och ambulanssjuksköterskans bedömning då patienter vårdats på plats.

Skolans styrdokument har varit på tapeten sedan den"nya"läroplanen Lpo-94 kom. Länge har diskussioner om det nya målrelaterade betygssystemet pågått på skolorna mellan lärare och skolledare och även på kommunal nivå. Denna läroplan innehåller många nya uppgifter för skolan i sig och även för läraren och eleverna. Frågan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos många lärare och det är det som jag har riktat in mig på. Hur ska man och hur har man tolkat läroplanen.