Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begränsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande på en gymnasieskola, som erbjuder elever boende på internat. Undersökningen av deras inflytande gällde även boendet.Uppsatsen bygger på elevernas berättelser och på observationer som gjorts under mina vistelser på skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgående. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes från olika nivåer av utbildningen.Undersökningen säger inget om hur olika åsikter fördelades bland skolans alla elever.

Uppsatsen har inriktats på att analysera och tolka ansvarsfördelning från stat till individ för att därigenom utröna vem eller vilka som idag är ansvariga i gymnasieskolans organisation. Då läroplanerna är de styrdokument som uttalar skolans officiella syn på individens ansvar, har vi valt att undersöka relationer och intentioner mellan den nationella läroplanen för de frivilliga skolformerna och lokala planer. Genom att problematisera ansvarsfördelningen har även andra områden tangerats, vilka i förlängningen relateras till ett mer övergripande skol- och samhälleligt sammanhang.Eftersom studien hade sin grund i och byggde på att jämföra, analysera och ställa utvalda dokument mot varandra, genomfördes en kvalitativ textanalys för att på så sätt uppnå syftet.Studien visar på att ansvarsfördelningen i dagens gymnasieskola är ett komplext problem. Vår slutsats är dock att synen på vem eller vilka som är ansvariga i lärandeorganisationen skiljer sig åt emellan den nationella läroplanen och de lokala planerna. Den nationella läroplanen beskriver att rektor i egen person besitter ett utskrivet ansvar, något som ej återspeglas i de lokala planerna.

I kursen självständigt arbete 15hp under grundlärarprogrammet fk-3 vid Uppsala Universitet har vi valt att göra ett läromedel i NO för dessa årskurser. Vi har i största möjliga mån försökt utforma läromedlet så flexibelt som möjligt, för såväl elever som lärare. Materialet är tänkt som en handledning för lärare i fysik och kemi, med elevsidor med experiment som är kopieringsbara. Boken har utformats utifrån ett genusperspektiv, men också med hänsyn till uppsatta kriterier för läromedel anpassade för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (med särskilt fokus på ADHD). Boken är skriven av oss, för oss.

Läxor är en av skolans mest etablerade traditioner. Syftet med denna studie handlar om läxorna och deras funktion.  Varför finns läxor? Vilken funktion fyller arbetet med hemuppgifter i dagens skola? I denna studie försöker vi få svar på några av våra frågor angående läxorna och deras funktion. Intervjuerna visar lärarnas medvetenhet angående vad som står i läroplanen.

Syft?t m?d mitt ?rbete a?r ?tt underso?k? la?rar?ns syn pa? disciplin, ordning och ansvar i klassrummet. Exam?nsarbete a?r ja?mfo?rand? studi? ?m hur la?r?rer i ?lika la?nd?r na?mlig?n Ryssland och Sv?rige s?r pa? begr?pp dis?iplin och ordning i skol?. Vilka mo?jlig? faktor?r kan pa?verka la?r?rens upplev?lser av disciplin i Sv?rige och Ryssland? J?g obs?rverade ?ch int?rvjuade sex la?r?re fra?n a?rskurs 6-9 i ?n grundskol?.

Bakgrund: Revisorerna har under de senaste åren vid flertalet tillfällen hamnat i rampljuset efter att olika så kallade skandaler uppdagats. De har"anklagats", ofta av styrelseledamöter, för att inte sköta sina jobb. Revisorerna har avvärjt kritiken genom att hänvisa till vad som ingår i deras uppdrag och anser vidare att ansvaret ligger hos styrelsen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och kartlägga uppfattningen hos revisorer och styrelseledamöter avseende revisorns ansvar som följer av den lagstadgade revisionen. Vidare ska vi även försöka förklara skillnaderna samt göra en precisering av revisorns ansvar.

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande:? Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället?? Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag?? Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan?? Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen?För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre.

En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhället är en mycket långt gången individualisering. Denna utveckling tycks å ena sidan ha medfört en hög grad frihet och självbestämmande men den har å andra sidan också kritiserats för att leda till en kollektiv flykt från ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förståelse av fenomenet ansvar. Flera tänkare har på olika sätt gestaltat en möjlig förståelse av ansvar som att `svara an´ alltså det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt uppträdande i interaktion med andra då människans blotta närvaro ger svar hos den andre. Denna studies syfte är att undersöka hur människa i det senmoderna samhället upplever fenomenet ansvar.

Studiens syfte var att se hur elever förstår de begrepp som föknippas med elevinflytande. De vi valde att koncentrera oss på var inflytande, delaktighet och ansvar. Dessa finner vi stöd för i Lpo94. Vi valde en kvalitativ metod där vi genomförde enskilda intervjuer, samtal i smågrupper och i halvklass. Resultatet visade att eleverna förstod begreppen inflytande, delaktighet och ansvar men inte ordet inflytande utan ett sammanhang..

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Studiens syfte är att studera sambandet mellan rättvisa, ansvar, utbrändhet och hälsa bland medarbetare på Örebro Universitetssjukhus. Studiepopulationen består av omsorgspersonal, sammanlagt 115 stycken, varav 29 stycken är män och 86 stycken är kvinnor, med en medelålder på 41 år. Samtliga svarade på ett frågeformulär som delades ut efter muntlig förfrågan, där de fick skatta sig själva. Frågebatteriet mäter fyra stycken skalor, ansvar (krav och kontroll), rättvisa (socialt stöd), utbrändhet samt hälsa. Resultatet visar statistiskt signifikanta relationer mellan rättvisa och ansvar i relation till utbrändhet.

Följande undersökning utgår ifrån intervjuer med föräldrar till elever som saknar fullständiga grundskolebetyg. Dessa föräldraintervjuer speglar på så sätt skolans vardagsproblem och de utvecklingsbehov som föreligger inom gymnasieskolans frirum. Framför allt betonas att föräldrarna bör ses som en resurs i skolans kartläggning av elever, men också att skolan bör ha ett processinriktat förhållningssätt. Att läs- och skrivsvårigheter kan ligga till grund för en stor del skolproblematik betonas, men också att goda relationer bereder stora möjligheter att arbeta konstruktivt kring dessa elever..

Aktiebolagslagen anger att aktiebolag i Sverige ska ha en eller flera revisorer. Revisorernas ansvar är att undersöka och rapportera om bolagets räkenskaper och förvaltningen av bolaget. Med tiden har reglerna ökat och till följd av detta har revisorerna fått allt mer ansvar. Detta har i sin tur lett till att klienternas förväntningar har ökat och skilda meningar om vad revisorns ansvar är har uppstått. Som ett resultat av dessa meningsskiljaktigheter uppstår ett förväntningsgap mellan revisor och klient..

Studien undersöker sambandet mellan skolans resurser och elevresultaten i engelska år nio i en medelstor stad i Mellansverige. Syftet är att genom enkätundersökningar och intervjuer studera vilken inverkan skolans resurser har på elevernas studieresultat i engelska. Studien utfördes genom intervjuer med rektorer på ett antal skolor, samt genom analyser av resultatstatistik från Skolverket.Resultaten som presenteras visar att det går att se ett samband mellan elevernas resultat och skolornas resurser såsom tid, gruppstorlek och organisation. Vidare framgår att verksamheten i engelskundervisning varierar stort och att kontinuiteten överlag är dålig.  .

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.