Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för medarbetare och organisation. Syftet med studien är att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan medarbetare och chef. Self-efficacy mäts med GSE, i översättning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mäts med egenkonstruerade frågor i samma enkät i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnärvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare består av 58 medarbetare från samma organisation varav 83 % är kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende närvaro, nöjdhet samt hur medarbetare själva agerar vid problem på arbetet.

Syftet med studien var att belysa och analysera faktorer, som påverkar upplevelsen av trivsel i skolan för fyra 12-åriga pojkar med diagnos ADHD. Vidare var syftet att beskriva och jämföra hur verksamheten organiseras och hur den fysiska och sociala miljön anpassas för dessa elever inom grundskolan och särskolan, för att skapa förutsättningar för social utveckling. Två undersökningsmetoder användes. Fyra 12-åriga pojkar intervjuades med hjälp av ett frågeformulär med svarsalternativ samt några öppna frågor. Intervjuerna bandades och valda delar transkriberades.

Målet med studien är att genom ett transdiagnostiskt perspektivförklara hur stress i skolan leder fram till depressiva symptom. Ifokus är ungdomar i 13-15 års ålder där jag undersöker omungdomars upprepade negativa tankar verkar som mediatorer ellerkopplingar mellan stress (i skolan, samt i relationer med kamrateroch lärare i skolan) och depressiva symptom. För ändamåletanvänds data från en pågående studie vid Örebro Universitet omvälmående bland årskurs 7 och 8 elever och jag genomför entvärsnittsanalys. Medierinsanalyser visade att ungdomarsupprepade negativa tankar förklarar mycket av association mellanstress i skolan och depressiva symptom. Slutsatsen för denna studieär att för att påverka ungdomars depressiva symptom behöver viidentifiera de sätt som ungdomar ser på sig själva och sin omvärld..

Läroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska värden vilka skolan förväntas förmedla och fostra efter. Dessa värden är människans egenvärde, alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, och solidaritet mellan människor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats på vilka sätt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa värden. Jag argumenterar att värdegrunden, som formulerad i läroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrån en filosofisk analys inte är koherent. Jag diskuterar vidare vad detta får för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslår ett kritiskt och filosofiskt förhållningssätt till arbetet med värdegrunden.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka olika alternativ till organisation av futsal i Sverige inom och utanför Riksidrottsförbundet (RF). Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur organiseras futsal internationellt? Vilka alternativ finns till organisation av futsal inom RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Vilka alternativ finns till organisation av futsal utanför RF och vilka för- och nackdelar har dessa? Hur ser organisationen av futsal ut i Norden? Hur har andra nyligen etablerade idrotter organiserats i Sverige och varför?MetodStudien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med personer som representerar skilda idrottsorganisationer med betydelse för organiserandet av futsal. Intervjuerna är genomförda med en hög grad av strukturering och en låg grad av standardisering.ResultatDen internationella situationen med två skilda organisationer för futsal påverkar de nationella organisationsalternativen. Det alternativ som är aktuellt i dagens läge inom RF är inträde i Svenska fotbollförbundet (SvFF).

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som gör att en användare vill använda SMS i en organisation och vilka faktorer som påverkar användandet av detta system, det vill säga acceptansen av att använda det. Då denna typ av system är relativt nya tyckte vi att detta var ett intressant ämne att undersöka, samtidigt som vi ville se vilka faktorer som påverkar användaren i avseende till användning av ett specifikt SMS-baserat system. Det kan även vara intressant för företag som vill implementera eller utveckla den här typen av system. Utifrån syftet bestämde vi oss för ett visst tillvägagångssätt som vi skulle använda oss av för att kunna få svar på våra frågor. Tillvägagångssättet var att leta i den litteratur vi haft på tidigare kurser inom det systemvetenskapliga programmet för att hitta en teori som kunde ge oss stöd för ett resonemang.

Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas raster samt hur arbetet och organisationen kring rasterna går till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vår undersökning såg vi att pedagogerna inte har några specifika direktiv för deras roll under elevernas raster, men att de känner att deras främsta uppgift är att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn på syftet och vikten av raster på skolan är att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka möjligheter som en viss skola och idrottslärarna erbjuder för funktionshindrade till att delta på idrottslektionerna. Studien genomfördes på en skola med två funktionshindrade elever och genom kvalitativa intervjuer och observationer undersöktes deras möjligheter att delta på idrottslektionerna. Den kvalitativa intervjumetoden valdes då det ger stor nogrannhet i svaren och för att undersöka vilka möjligheter som skolan erbjuder funktionshindrade intervjuades rektorn på skolan då det är rektorn som vet vad skolan väljer att lägga resurserna på. Skolan i fråga lägger 800 000 kronor per år på specialutrustning och lärarstöd för funktionshindrade samt i snitt 30 000 per år på andra materiella anpassningar. Detta innebär dock inte att idrottshallen är anpassad för funktionshindrade elever då det framkommer av rektorn att det finns så många fel som behöver åtgärdas och ändras i hallen så att det krävs en stor investering och detta leder till att det inte kommer ändras något i hallen på obestämd tid.

Idag är rasism och främlingsfientlighet begrepp som dagligen berörs och debatteras överallt i samhället. Syftet med studien är att visa på ett antal lärares syn och tankar kring hur rasism och främlingsfientlighet kommer till uttryck i skolan samt hur lärarna ser på sin egen roll i relation till dessa fenomen. Frågorna som besvaras är: Vilka erfarenheter har lärare av rasism och främlingsfientlighet i skolan? Hur bemöter lärare rasism och främlingsfientlighet om sådant kommer till uttryck i skolan? I vilken utsträckning och på vilka sätt känner lärarna att de är förberedda på att bemöta rasism och främlingsfientlighet i skolan? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna i olik utsträckning har stött på eller relativt ofta stöter på rasistiska och främlingsfientliga åsikter i skolan.

I detta arbete har 121 elever i årskurs 3-5 och deras sju lärare svarat på enkäter. Resultaten visar samstämmighet mellan elevernas och pedagogernas uppfattningar om skolans vardag; trivsel och människors lika värde. Kamratstödjande insatser och antimobbningsgruppers betydelse för att motverka kränkande behandling och mobbning i skolan lyfts fram. Arbetet förmedlar vikten av att alla vuxna i barns omgivning bör ha ett gemensamt förhållningssätt och ständigt påvisa att mobbning är oacceptabelt överallt - i skolan och i samhället. För att skapa en förståelse för vad som kan vara anledningen till uppkomsten av mobbning är det viktigt att alla elever, pedagoger och föräldrar är väl medvetna om de bakomliggande faktorerna till mobbning i skolan.

Skolans styrdokument har varit på tapeten sedan den"nya"läroplanen Lpo-94 kom. Länge har diskussioner om det nya målrelaterade betygssystemet pågått på skolorna mellan lärare och skolledare och även på kommunal nivå. Denna läroplan innehåller många nya uppgifter för skolan i sig och även för läraren och eleverna. Frågan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos många lärare och det är det som jag har riktat in mig på. Hur ska man och hur har man tolkat läroplanen.

I centrum för denna litteraturstudie står den särbegåvade eleven, hur elever med begåvning behandlas i vårt samhälle, i vår skola och hur denne upplever sin begåvning. Det övergripande syftet är att analysera hur begåvning och intelligens bemöts i samhället och i skolan. I litteraturstudien behandlas tidigare litteraturstudier samt forskningsresultat i ämnet. Det verkar finnas en konflikt mellan politikerna och skolan, där politikerna efterfrågar spetskompetenser samtidigt som skolan strävar efter att ge alla elever en likvärdig utbildning. I konflikten tycks de särbegåvade eleverna komma i kläm, då de upplever sin skolgång som understimulerande och värdelös.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ?dåliga? regler på skolan.

This thesis investigates and emphasises on the way students at Växjö police academy describe their socialization into their profession as police officers and the creation of profession identity. The scientist?s main questions are: In what way do the students at Växjö police academy describe their socialization process into the police profession? What role does the organisation play in the socialization process of the police students? How do the students develop their police identity? Which qualities are encouraged? The study is based on qualitative interviews with nine police students, performed in groups of three. Group theory, role theory, and organization theory are applied to the material to provide an understanding through which it is possible to understand the process of socialization. The study shows that there seems to be patterns in the description of a professional identity.

Background: Since the start of the twenty-first century it has become very important for companies to act in a responsible manner, in guides of CSR. The idea is that companies have more responsibilities than to achieve a higher profit for their shareholders. They should also care about the society and act in a responsible way.Problem discussion: Problems concerning CSR are that the internal part of the sustainability work has not encountered the same level as the external part of the sustainability work. Companies are today struggling with implementing CSR into their business strategies.Research questions:1. What does a company has to consider when working with CSR? 2. How can management control systems help the implementation of CSR into the organisation?Purpose: The purpose of this thesis is to examine what a company has to consider when working with CSR and how management control systems can help the implementation of CSR into the organisation.