SyfteVårt syfte med uppsatsen är att undersöka den psykiska ohälsoproblematiken i fem gymnasieskolor i Storstockholm.MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer med sex stycken skolsköterskor. Kriterierna var att respondenterna skulle arbeta i kommunala gymnasieskolor, belägna i Stockholms kommun, där elevantalet var minst 700. De skolor som matchade kriterierna urskiljdes ytterligare med en lottning för att få fram fem skolor. Därefter kontaktades respondenterna på skolorna. I de fall där vi inte fick något svar genomfördes ytterliga försök till kontakt, vid inget svar lottades ytterligare en skola fram av de kvarvarande.

Syftet med vårt examensarbete är att ge en fördjupad förståelse för hur vi som pedagoger kan upptäcka och hjälpa elever som har koncentrationssvårigheter i skolan. Ett annat syfte är att ge en beredskap inom ämnesområdet eftersom våra erfarenheter visar på att koncentrationssvårigheter förekommer i skolan. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat sju pedagoger. Den teoretiska anknytningen fungerar som en bakgrund i studien som lyft fram i resultatet. I diskussionsdelen diskuterar vi fram utifrån empiri och litteratur hur man kan upptäcka och hjälpa elever med koncentrationssvårigheter..

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare i samhällskunskap arbetar med begreppen jämställdhet och genus i skolan. Mycket forskning visar att det inte är jämställt i skolan idag. Vilka problem uppstår i arbetet med dessa begrepp i skolan, och varför är inte skolan jämställd idag? Frågeställningarna som undersöks är: Hur arbetar en grupp samhällskunskapslärare med begreppen genus och jämställdhet i dagens gymnasieskola? Vilka svårigheter identifierar dessa lärare i arbetet med dessa begrepp? Metoden är en kvalitativ forskningsintervju där fyra gymnasielärare i samhällskunskap har intervjuats. Utifrån Judith Butler och Reawyn Connells genusteorier analyseras materialet.

Aktionsforskningen belyser samspelet mellan att utveckla och förändra en verksamhet. Medforskare i studien var pedagogen och eleven. Studien genomfördes på en skola i årskurs 1. Syftet med det här arbetet är att få kunskap om hur en elev med koncentrationssvårigheter agerar i skolan och varför..

Syftet med arbetet har varit att söka svar på vår problemformulering samt att få en större inblick i ämnet EQ; emotionell intelligens. Våra frågeställningar var: · Vad är EQ?· Hur kan man arbeta med EQ i skolan? · På vilket sätt behövs EQ i skolan? Vi har i vår litteraturstudie valt att utgå från den emotionella intelligensens fem grundbegrepp; att hantera sina känslor, självkännedom, motivation, empati och social kompetens. Vi har valt att göra en etnografisk fallstudie och en kvalitativ enkätundersökning. Det är här vi har lagt vår betoning på EQ i skolan.

Bakgrund: År 2030 ska Stockholm vara en storstad och en evenemangsstad i världsklass, detta i enlighet med Stockholms stads Vision 2030. Fram till dess ska bland annat mål för ökad företagsamhet och utveckling inom turismnäringen, ökad kvalitet inom utbildning och ett ökat samarbete mellan den privata och offentliga sektorn uppnås och förverkligas. Stockholmsarenan är en del av visionen, som en pusselbit i den infrastruktur som behövs, för att uppnå status som en evenemangsstad i världsklass.Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att erhålla ökad förståelse för hur de inblandade aktörerna i Stockholmsarenaprojektet tillsammans skapar en ny evenemangsdestination och göra den till en framgångsrik punktdestination. Vi ämnar belysa de utvalda faktorerna och hur de påverkar utvecklingen av Stockholmsarenan samt hur arenaprojektet påverkar sitt direkta närområde och Stockholm som destination.Frågeställning:Vilka förutsättningar inom faktorerna plats, marknadsföring, säkerhet och miljö samt ekonomiska resurser lägger grunden för en framgångsrik utveckling av Stockholmsarenan?Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan de olika aktörerna i projektet med Stockholmsarenan?Hur påverkas området runtom Stockholmsarenan och staden i sig av en satsning som denna?Metod: Kvalitativa metoder har använts under arbetets gång genom djupintervjuer, litteraturstudier och kvalitativa dataanalyser av den insamlade empirin för att besvara problemformuleringarna.

I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion påverkar elevers vakenhet i skolan. Litteraturgenomgången behandlar aktuella rön kring näringslära, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrågan behandlas. I en enkätundersökning bland 35 sjätteklassare kartläggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkätanalys, där det framgår att kost och motion kan påverka elevernas vakenhet i skolan.

Skolan är en social arena där elever gör mer än att lära sig praktiska och teoretiska kunskaper. Det är även en plats där elever ingår i sociala gemenskaper. Syftet med denna rapport är att genom observationer undersöka, hur elever skapar utrymme för social gemenskap i klassrummet under pågående undervisning. Studien genomfördes i en årskurs trea på en mindre skola.De resultat som framkom var att elever använder sig av olika kommunikativa strategier för att skapa utrymme för social interaktion med varandra. Eleverna använde sig av både verbala och kroppsliga kommunikativa strategier för att etablera och upprätthålla utrymmet för social gemenskap.

Sammanfattning Inledning: Dyslexins möjliga konsekvenser för elevers läsande och skrivande är väl kartlagt inom forskningen. Den forskning som gjorts inom fältet har ofta gjorts utifrån ett lärar-, föräldra-, eller skolperspektiv. I denna studie belyses möjliga sekundära konsekvenser av diagnosen dyslexi utifrån elevens egna perspektiv i relation till elevers självuppfattning, identitetsutveckling och bemötande. Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie är att problematisera den etikettering som diagnosen dyslexi innebär genom att lyfta fram dess positiva och negativa konsekvenser för självuppfattning, identitet och bemötande. Studien syftar till att förstå relationen mellan dyslexi, självuppfattning och identitet ur elevens perspektiv.

Bakgrund: Bakgrunden till valt ämne och rapport som jag arbetat med, berör ämnet mobbning. Mobbning förekommer överallt i vårt samhälle, på arbetsplatser, i idrottsföreningar, på fritiden och i skolan. Mobbningen har fått en större arena och funnit nya vägar via internet, och har på så vis blivit svårare att upptäcka och förebygga i god tid. Syfte: Syftet med mitt arbete är att öka mina kunskaper om vad mobbning innebär, och hur en föränderlig kultur skapar och finner nya vägar för mobbningen. Genom att skaffa mig mer kunskap om nya kulturer som växer fram via sociala media och ungdomars användande av internet, ökar kanske chanserna att förebygga och upptäcka mobbning.Metod: För att få dessa djupare kunskaper om mobbning har jag studerat en del grundläggande vetenskapliga texter inom området, samt gått igenom skolans styrdokument och skollagen vad det gäller mobbning.

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjälp av estetiska uttrycksformer stärka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger..

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger i grundskolan arbetar med och tänker kring etikundervisning. Arbetet utgår från läroplanens mål och hur pedagoger i skolan bedriver sin undervisning i etik.I litteraturgenomgången behandlar styrdokument, grundläggande gemensamma värden, teoretiska utgångspunkter för kunskap och lärande, perspektiv på barns etik och etikundervisning i skolan.Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med tio pedagoger verksamma i olika skolår.Resultatet av undersökningen visar att etikundervisning är viktigt för pedagoger i skolan. Utifrån intervjuerna har vi sett att en sådan undervisning bedrivs om än i olika former. En del pedagoger säger sig ha etik på schemat, medan andra låter det integreras i alla ämnen. Centralt är att skolan är viktig för barns lärande och etikutveckling och det viktigaste är att diskussioner kring etik och moral får utrymme i skolan.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Blomkvist, Kristian & Johansson, Patrik (2009). OB-förskolan ? en avvikare? En studie av diskurserna inom en ovanlig arena. Lärarutbildningen: Malmö högskola. En OB-förskola har öppet årets alla dagar, och erbjuder förutom dagtidsverksamhet också barnomsorg under vad som brukar betecknas som obekväma tider; kvällar och helger. Undersökningen tar avstamp i att OB-förskolan utgör en avvikare från normen av vad barn bör göra på kvällar och helger.