Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers upplevelser av ett hälsoprojekt. En högstadieklass i Uppsala län har under våren deltagit i ett pilotprojekt i syfte att utveckla metoder för fortsatta hälsofrämjande projekt samt på sikt förbättra ungdomarnas hälsa gällande ökad fysisk aktivitet, bättre kost- och sömnvanor samt en bättre sammanhållning i klassen. 19 av klassens 22 elever tackade ja till att delta i studien. Den kvalitativa metoden som använts för datainsamling är fokusgruppintervjuer. Eleverna fick tillsammans diskutera sina upplevelser, tankar och känslor kring hälsoprojektet och insatserna samt huruvida de har upplevt sin egen påverkan av projektets innehåll.

Skolan har genom åren använt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populär i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. Läroplanen beskriver i sina strävandemål att eleverna ska fostras i grundläggande demokratiska värderingar, visa varandra respekt och lära sig av varandra. I detta sammanhang kommer således grupparbetet väl till pass. Syftet med denna undersökning är således att studera elever och lärares syn på gruppbaserat arbete.

Vårt arbete beskriver hur EN skola arbetar på ett hälsofrämjande arbetssätt. Möjligheterna och eventuella svårigheter med ett hälsofrämjande arbete i skolan kommer att presenteras. Med hjälp av enkäter och intervjuer undersöker vi hur skolledaren, pedagogerna och skolhälsovården ser på sin roll i deras hälsofrämjande arbete. Vår fråga är: Vad betyder begreppet hälsa för skolan och hur omsätts det i praktiken? Världshälsoorganisationen (WHO) inställning till hälsa är inte bara att förhindra sjukdomar och dålig hälsa, utan att förebygga både fysiskt och psykiska hälsa.

Arbetets struktur kan påverka individens hälsa i både positiv och negativ bemärkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön på Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har använts där 50 ut av 55 anställda som under våren 2009 arbetade på Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkät. Resultatet analyserades utifrån Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress på arbetsplatsen. Då populationen var liten har resultatet även till viss del jämförts med en tidigare studie inom samma område, utförd av Region Skåne.

Studien har genom intervjuer i fokusgrupper undersökt vad elever i montessoriklass erfar som lustfyllt i sin lärmiljö.  Elevernas svar har satts i relation till den forskning som finns kring motivation och framgångsfaktorer för lärande samt till montessoripedagogiken.De teorier som studien utgår ifrån är olika motivationsteorier, teorier relaterade till motivation samt montessoripedagogik. Även framgångsfaktorer för lärande beskrivs. Tillvägagångssättet i analysen av fokusgruppsintervjuerna har inspirerats av fenomenografisk metodansats. De två forskningsfrågor som studien ger svar på är vad elever på mellanstadiet och högstadiet, i de undersökta montessoriklasserna, framför som orsaker till att de känner nyfikenhet att lära sig mer i skolan, samt vilka av dessa faktorer som är kopplade till montessoripedagogikens principer, och om de går att överföra till all undervisning. Resultatet av studien visar att eleverna pekar ut läraren som viktig för huruvida de ska känna nyfikenhet och lust i lärandet.

Studiens syfte var att granska om i vilken utsträckning skolan tillgodoser elevers behov av undervisning gällande kost, motion och hälsa. Resultatet pekar på att skolan har goda intentioner men begränsade möjligheter att nå upp till Lpo 94: s krav på att elever utövar någon form av fysisk aktivitet varje dag. Vidare visar resultaten att skolan har svårigheter att kunna undervisa de yngre åldrarna, i kost och hälsa på ett tillfredställande sätt, då lärarna upplever det som svårt att hitta bra material på grund av skolans otillräckliga budget. Konsekvenser för detta utmynnar i att skolor har svårt att efterleva intentionerna i Lpo 94.

Distansarbete blir allt vanligare vilket inneba?r att kommunikation och samarbete sker via samverkande system som fo?rmedlas via datorn. Inom omra?det cscw (computer-cooperative work) bedrivs forskning som bero?r kommunikation och samarbete samt forskning kring fo?rsta?else fo?r hur ma?nniskor arbetar i grupper och engagerar sig i gruppaktiviteter. A?ven samha?llsvetenskap, psykologi, systemvetenskap och ma?nniska- datorinteraktion a?r en del av cscw.

Under början av 2000- talet introducerade Västernorrlands läns landsting tillsammans med Härnösands kommun ett samarbete där syftet var att ur skolsköterskornas hälsosamtal med elever få tillgång till hälsostatistik om barn och ungdomar. Denna så kallade Västernorrlandsmodell har spridit sig till fler län och kommuner i norra regionen. Kunskap saknas om hälsostatistik och information från hälsobesöken bidrar till preventiva och hälsofrämjande insatser på grupp- och organisationsnivå inom skolan. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor och rektorer uppfattar att informationen från hälsobesöken påverkar det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på gruppnivå och organisationsnivå inom skolan. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare ser på lärarrollen, definierad utifrån uppfattningar om kunskap, elevinteraktion och lärarsamarbete. Kunskapssynen beskrevs utifrån behaviorism, kognitivism och sociokulturellt perspektiv. Relationen lärare?elev identifierades med ett par aspekter på lärares ledarskap, nämligen motivation och ledarstil. Lärares samarbete karaktäriserades som formellt respektive informellt.

Den här studien har tagit sin utgångspunkt i vårt intresse för hur kunskaper som ele-verna kan ha nytta för i sin vardag, kan vävas in i skolans verksamhet. Dagens sam-hälle efterfrågar människor med både en förmåga att samarbeta med andra såväl som förmåga att lösa problem. Det krävs även att du ska ta ställning till olika val i många sammanhang. Syftet med den här studien är att undersöka hur och i vilken grad elever i årskurs tre samarbetar när de löser en vardagsanknuten problemlösningsuppgift samt hur elevernas problemlösningsprocess ser ut. För att få svar på studiens syfte har vi genomfört en empirisk undersökning med en kvalitativ ansats.

Syftet med denna rapport är att ur ett studentperspektiv studera styrmedlens påverkan på ett samarbete mellan studenter, universitet och näringsliv. Undersökningen är en fallstudie av Teknologkåren och Sektionen för Industriell ekonomi. Datainsamlingen har skett via intervjuer och en studie av sekundärdata. Intervjuerna har skett med ordförande och vice ordförande på Teknologkåren samt med ordförande på Sektionen för Industriell ekonomi. Undersökningen har varit av kvalitativ karaktär, där jag valt att försöka få en djupare förståelse, hellre än bredd, för vilka styrmedel som används samt dess påverkan på ett samarbete.

Syftet med studien är att ur barns perspektiv undersöka hur skolan på ett bra sätt kan bemöta barn med separerade föräldrar. Frågeställningarna har även vidrört hur de separerade föräldrarna vill att deras barn ska bli bemötta av pedagoger i skolan. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av en projektiv intervjumetod där barnen har fått projicera sina åsikter mot olika situationer rörande andra barn med separerade föräldrar. Forskning från bland annat BRIS och Rädda Barnen har fastställt att barn som genomgår en kris ofta saknar vuxna stödpersoner inom skolan. Vår studie visar att barnen har varit ledsna i skolan och saknar en vuxen person som finns där för dem.

Syfte Beskriva vad som menas med marknadsföring inom skolan och hur denna tillämpas. Vidare kommer vi att studera om det finns marknadsföringsmässiga skillnader mellan den kommunala skolan och friskolan.MetodVi använder oss av kvalitativ metod för att skapa förståelse för de studerande frågeställningarna. Vi har använt oss av intervjuer med rektorer på en kommunal skola, friskola och en skolområdeschef . SlutsatsDen kommunala och den fristående skolan skiljer sig inte nämnvärt, skolorna använder sig av traditionell marknadsföring, som foldrar, information via Internet, utskick till potentiella kunder. Skillnaden är att friskolorna använder sig av en mer frekvent marknadsföring än vad den kommunala skolan gör.

E-­?learning har de senaste åren blivit ett populärt sätt att bedriva utbildning.Geno me-­?learning ges möjlighet till flexibelt lärande vilket innebär att studenter kan studera oberoende av geografiska och tidsmässiga aspekter, genom så kallade lärplattformar. Dock har vissa problem med formen på utbildningen upptäcks där brist på kommunikation och samarbete lyfts fram som viktiga faktorer. Studiens syfte var att undersöka hur lärplattformar används av lärare för att stödja kommunikation och samarbete inom e-­?learningkurser.

Undersökningens utgångspunkt ligger i interoperabiliteten mellan den svenska planeringsmodellen, PUT och den norska planeringsmodellen, PBP. Arbetet syftar till att undersöka om ett samarbete i en stab på taktisk nivå går att realisera, utan nämnvärd utbildning.Bakgrunden till arbetet ligger i grunden i propositionen ett användbart försvar där riktlinjerna visar på att svenska försvarsmakten ska verka och samarbeta med andra nationer och organisationer där fokus ligger på det nordiska samarbetet. Planering är den viktigaste faktorn vid all verksamhet och således en grundläggande faktor för ett väletablerat samarbete.Metoden som används i undersökningen är en teorikonsumerande metod, där en teori om interoperabilitet ska bidra till att analysera interoperabiliteten i modellerna. Genom teorin har variablar identifierats och blivit utgångspunkten för det empiriska materialet. Det empiriska materialet renderar i en jämförandeanalys mellan planeringsmodellerna som syftar till att svara på frågeställningarna i arbetet.Slutsatserna som dragits av undersökningen är att planeringsmodellerna inte är tillräckligt interoperabla med varandra för att i dagsläget realisera ett samarbete i en taktisk stab.