Syftet med denna studie är att undersöka om och i så fall hur fem lärare i årskurserna ett, fyra och fem arbetar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavare i skolan. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöktes vad delaktighet och inflytande för vårdnadshavare innebär för läraren. Vilka möjligheter för delaktighet och inflytande skapar läraren, och vilka för- respektive nackdelar med inflytande och delaktighet för vårdnadshavaren anser läraren kan finnas? Resultaten av undersökningen visar att lärarna gör likartade tolkningar av betydelsen och innebörden av delaktighet och inflytande för vårdnadshavaren. Det som skiljer lärarna och framförallt årskurserna åt är de olika arbetssätten de använder sig av i arbetet.

Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om lek- och rörelseövningar i klassrummet kan vara ett komplement för att öka elevernas fokus, prestation och trygghet. Med rörelseövningar menas lek, avslappning och massage. 64 elever i åk 3-4 har deltagit i övningar under en period av 5 veckor vid olika antal tillfällen. Under övningarna observerades eleverna. Vid ett senare tillfälle intervjuades 14 elever.

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003).

Arbetet syftar till att fördjupa vår egen kunskap om massage i skolan. Vi vill påvisa huruvida våra tankar kring massage i skolan stämmer överens med den uppfattning som elever och lärare har. Vårt arbete innefattar litteraturstudier samt en empirisk undersökning. Huvuddelen av arbetet bygger dock på undersökningen som utgörs av både en kvalitativ och kvantitativ del. Vi har försökt att få svar på om elevernas beteende gentemot varandra och mot läraren förändras genom ett aktivt arbete med massage, hur eleverna upplever/upplevde massagen i skolan, vilken syn föräldrarna har på massage i skolan samt vilka olika arbetssätt det finns angående massage och beröring.

Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen.

För att skolan ska kunna ge eleverna en bra lärandemiljö krävs det att det finns ett samarbete med vårdnadshavarna. Hur kan vi som fritidspedagoger och slöjdlärare samverka för att möj-liggöra lärande för elever i behov av särskilt stöd? Det är denna samverkan vi valt att analyse-ra och främst då utvecklingen av denna. Vi undersökte ett antal vårdnadshavares, fritidspeda- gogers och lärares uppfattning av hur samverkan fungerat utifrån deras roll, att kunna se den enskilda individen i ett sammanhang och kunna förstå, möta, bemöta och stödja och hur det har kunnat gagna den enskilde eleven. Kvalitativa intervjuer genomfördes med totalt nio indi-vider.

Samarbete över gränser.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begåvning och begåvade elever samt perspektiv på deras tillvägagångssätt för att stimulera begåvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger på tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fältanteckningar. Utifrån dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansättningar kontra individuellt arbete, arbetssätt och digitala hjälpmedelNivågrupperingar av klasserna och gruppering av begåvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begåvade elever generellt gäller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde även vissa specifika tillvägagångssätt urskiljas..

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.

Som blivande lärare har vi många gånger funderat på om elever kan vara inkluderande med samtidigt vara exkluderade i den gemensamma grupp en klass bildar. Inkludering har i detta arbete fått betydelsen att vara en social företeelse som innebär gemenskap,delaktighet och trygghet. Syftet med studien blev därmed att utröna vad det är som gör att elever känner sig inkluderade respektive exkluderade i gemenskapen i skolan. I den teoretiska bakgrunden presenteras tanken med en skola för alla samt vad inkluderingsom social företeelse innebär. Studien är baserade på en narrativ metod där tolkning av elevers berättelser om gemenskapen i skolan är en del av arbetet.

Sveriges skolor står inför många utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mår dåligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan även en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benämningen av socialt arbete i skolan. Syftet är att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan är samt hur det sätts i relation till kunskapskraven. Studien är präglad av en induktiv ansats och bygger på fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt två lärare vid en kommunal grundskola.

Studien visar vad några lärarna och rektorerna på tre utvalda skolor har för inställning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgångspunkterna beskriver författares olika syn på vad musikalitet är, vilken roll läraren har i musiken, vad som påverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har på hjärnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklärare och en klasslärare på tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade är positivt inställda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola använder musiken som en självklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som påverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten..