Tanken om den inkluderande Skolan har under en längre tid debatterats livligt av forskare från olika vetenskapliga discipliner. Det som i huvudsak har diskuterats är om, och i så fall varför, alla elever skall undervisas tillsammans eller inte. Märkligt nog har frågan om hur en inkluderande Skola kan uppnås inte alls fått samma uppmärksamhet. Syftet med den här studien är att öka kunskapen om och förståelsen för hur ?den inkluderande Skolan? kan skapas och hur personal, elever och föräldrar upplever en Skola som strävar efter att bli fullständigt inkluderande.

Denna uppsats behandlar ett vanligt problem i dagens Skola, mobbning. Syftet är att belysa vad mobbning är samt att få en förståelse för vilka teorier och modeller som kan användas i arbetet med mobbning. Syftet är även att belysa hur mobbning tar sig i uttryck i en mångkulturell och en monokulturell Skola samt hur man förebygger mobbning i dessa skolor.Vi har använt oss av följande frågeställningar:· Finns det likheter respektive skillnader avseende form och orsak till mobbning i en mångkulturell samt en monokulturell Skola?· Vilka vägar finns för att förebygga och åtgärda mobbning i en mångkulturell och en monokulturell Skola?· Vilka teorier och modeller används i arbetet med mobbning i en mångkulturell samt monokulturell Skola?För att besvara våra frågeställningar, har vi studerat vetenskaplig litteratur med syfte att skapa en bakgrundsbild av ämnet mobbning. Vi har även utfört en empirisk undersökning på en monokulturell Skola samt en mångkulturell Skola, där vi jämfört deras arbetssätt gällande mobbning.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att genom intervjuer med lärare, försöka få mer och ny kunskap om hur man kan underlätta och hjälpa barn med diagnosen ADHD i en Skola för alla. Vi har intervjuat lärare och en fritidspedagog från åk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjänster. Våra informanter består av två lärare, två specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar på skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lärare bemöter barn med diagnosen ADHD i en Skola för alla.

Syftet med studien var att skapa förståelse för hur enskilda pedagoger uppfattar hur Skola och fritidshem organiseras i syfte att etablera en Skola för alla. Genom kvalitativa intervjuer med två grundskollärare och två fritidspedagoger har vi fördjupat våra kunskaper om hur dessa uppfattar att de arbetar för att skapa en Skola för alla. Anser dessa pedagoger att en Skola för alla går att förverkliga eller är detta en utopi? Pedagogerna anser bland annat att barnet inte ska behöva anpassa sig till miljön, utan miljön ska anpassa sig till barnet. För att etablera en Skola för alla anser våra informanter att det behövs: ett arbetslag som är välfungerande, där pedagogerna arbetar stöttande och har samma synsätt på värdegrunden, fler vuxna i Skolan och mer resurser för att kunna individanpassa utifrån varje individs behov och förutsättningar samt att Skolan måste arbeta för en öppenhet om allas olikheter för att visa på att allt är normalt.

I det globaliserade samhälle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En Skola för alla?. Dagligen möts vi av en mångfald i Skolan. Fast att styrdokumenten pekar på ?En Skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Vårt syfte i vår studie är att undersöka hur idrottslärare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot målet en Skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslärare på olika skolor. Vi ställde olika frågor till idrottslärarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgänglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ?en Skola för alla? innehåller lärarnas upplevelser av arbetet mot målet en Skola för alla.

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande Skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera Skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande Skolan genomsyrar hela Skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra Skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer.

I vårt examensarbete valde vi att göra en studie över barn och elevers samt pedagogers uppfattning av fysisk aktivitet i skolverksamheten. Vi ville även göra en jämförelse mellan förSkola och Skola för att se om uppfattningen, när det gäller den fysiska aktiviteten, skiljer sig åt mellan de olika åldrarna. Vi har använt oss av observationer och enkäter i förskolegrupp med barn i åldern 3-5 år och i Skolan hos klass 4 samt intervjuer med de yngre barnen i förSkolan och med pedagoger i både förSkola och Skola. Vårt huvudresultat visade att det finns skillnader mellan förSkola och Skola gällande barnens egen uppfattning om rörelse. Detta gäller även pedagogernas uppfattning om den fysiska aktiviteten i verksamheten. Den fysiska aktiviteten i förSkola/Skola finns även om den inte alltid är organiserad men det skulle behövas mer rörelseaktiviteter under den bästa delen av dygnet, den tiden då barnen är som piggast, alltså de timmar som barnen är i skolverksamhet..

Forskningsarbetets fokus ligger på begreppen en Skola för alla och elever med särskilda behov. Syftet är att dekonstruera begreppen en Skola för alla och elever med särskilda behov med hjälp av diskursanalys och fokusgrupper. Begreppen vänds mot varandra för att finna de binära motsatserna i den svenska Skolan. Även nationell och lokal diskurs diskuteras. I den empiriska studien används en kvalitativ metod bestående av fokusgrupper omfattande nio lärare från en svensk högstadieSkola.

Syftet med detta arbete är att undersöka om mobbning tar sig olika uttryck i Skola och på fritidshem.Våra frågeställningar är:Är det skillnad på uttryckssättet på mobbning i Skola och på fritidshem?Hur yttrar sig mobbning i barns olika åldrar?Pedagogernas uppfattning om det är mest pojkar eller flickor som utsätter andra, eller själva blir utsatta för mobbning?Vad anser fritidspedagoger, grundskollärare och förskollärare kännetecknar mobbarren eller mobbarna?För att få svar på frågeställningarna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av en strukturerad intervju med fyra fritidspedagoger, en förskollärare i förskoleklass, och tre grundskollärare.I resultatdelen har vi analyserat respondenternas svar och delat in dessa i fyra olika kategorier. Kategorierna är: mobbning på Skola/fritidshem, berörda aktörer, frekvens och lärarreaktioner. I resultatet har det framkommit att respondenternas svar på frågeställningarna i studien stämmer väl överens med vad litteratur, tidigare forskning säger och egna erfarenheter visat..

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken inställning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en Skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrån ett lärarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger på tre olika skolor; två lärare, två specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebära för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna använder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhåller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? Skola för alla.

Embrin, Liz & Hansen, Lina. (2010). Hur integrerar skolorna hälsa och livsstil i undervisningen? ? En undersökning om integration av hälsa och livsstil i undervisningen för grundSkolan. (How do schools integrate health and lifestyle in the education system? - A survey about the integration of health and lifestyle in the educational system in primary school).

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda Skolan där han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna få för konsekvenser för skolväsendet, främst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk Skola löper stor risk att bli en Skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna än är. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar på en för snäv uppfattning om kommunitarismens idéer och därför inte ger stöd åt hans tes..

Studiens syfte var att ta del och göra en analys av lärares erfarenheter av samarbete med vårdnadshavare avgränsat till stöd i elevernas läxor. Vi ville identifiera betydande faktorer för ett samarbete mellan Skola och hem och ta del av lärares eventuella visioner om ett utvecklat samarbete. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare i årskurs 1-3. Vi har utgått från begrepp ur ett sociokulturellt och socialekologiskt perspektiv i vår tolkning av det empiriska materialet. Resultatet visar att lärarna anser att det är viktigt med ett samarbete mellan Skola och hem kring läxorna.

Dagens Skola ska vara en Skola för alla som måste se vilken resurs det är att eleverna är olika. Men en Skola för alla är än så länge bara en politisk önskan och ett ideal. För att det ska kunna bli verklighet måste både flexibiliteten och kunskapen ökas inom Skolan anser många. Även Skolans förklaringsmodeller för vad som är onormalt och deras synsätt behöver ändras. För vad innebär egentligen onormalt i en Skola för alla? I mitt syfte ställde jag följande frågor: Tror skolledaren att det finns möjlighet för Skolan att anpassas så att den tillgodoser alla elevers olika behov? Finns det en flexibilitet i dagens Skola? Vilka visioner har skolledare om sina skolor men även skolorna i framtiden generellt? För att få svar på dessa frågor valde jag att göra en kvalitativ forskning där jag intervjuade åtta stycken subjektivt utvalda skolledare.