Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv ta reda på vilken undervisningsform elever föredrar i idrott och hälsa och om elevers val påverkas av deras nuvarande undervisningsform. Vi synliggör inledningsvis ett problem då vi anser att dagens idrott och hälsa kan vara alltför inriktad på prestation och tävling, vilket kan missgynna flickor på många olika sätt. Datainsamlingen gjordes i form av en kvalitativ enkätstudie på totalt 588 elever från fem olika högstadieskolor i Skåne. Tre av dessa var skolor med samundervisning, en skola med särundervisning och en skola med en kombination av sam- och särundervisning. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån bakgrund och teori.

Syftet med arbetet är att undersöka hur specialpedagogen arbetar i år f-5 för att främja en positiv läs- och skrivutveckling hos elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien baseras på tio semikvalitativa intervjuer med specialpedagoger inom en medelstor skånsk kommun. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om hur läs- och skrivutvecklingen främjas gällande inlärningsprocess och utveckling samt metodval. Den belyser även specialpedagogens roll och adekvata teorier.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att informanterna ansåg sig ha en viktig roll i att främja en god läs- och skrivutveckling hos elever i svårigheter. Majoriteten av respondenternas arbetsuppgifter var förlagd till undervisning av enskilda elever.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus på pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och Bowlby´s anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhållningssätt. Föräldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden är en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår.Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är läraren.Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

Självmord är ett folkhälsoproblem, årligen tar ca 1500 livet av sig i Sverige och 1/3 av dessa är under 24 år. Vad krävs egentligen för att rädda ett av dessa liv? Ambivalensen hos självmordsbenägna människor är sedan tidigare ett känt faktum, men jag frågar mig själv som blivande lärare vad skolan kan göra för att minska antalet självmord/självmordsförsök?Lärare är och förblir den minst utnyttjade tillgången, när det gäller att förhindra självmord. De är så värdefulla, därför att de tillbringar flera timmar med barnet dag in och dag ut än vad de flesta föräldrar gör. De vet också mer om elevens vardagsliv.I mitt examensarbete så har jag arbetat mig fram till relativt enkla saker som skulle kunna förhindra psykisk ohälsa både hos eleverna och hos lärare.

Problemomra?det och syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur elever i skola?r 7 ? 9 placerade i en sa?rskild undervisningsgrupp upplever, ka?nner och vilka erfarenheter de har och har haft under sin grundskolega?ng. Deras erfarenheter analyseras i fo?rha?llande till olika skolrelaterade begrepp som: inkludering, delaktighet, normalitet och ?En skola fo?r alla? Vidare sa? go?rs en generell politisk diskussion o?ver tid om samha?llets syn pa? elever i behov utav sa?rskilt sto?d. Med underso?kningen hoppas jag kunna bidra kunskap om erfarenheter och perspektiv hos elever placerade i sa?rskild undervisningsgrupp, fo?r att go?ra en ba?ttre skolsituation mo?jlig. Den empiriska underso?kning genomfo?rdes med hja?lp av intervjuer av ett antal utvalda elever som har sin skolga?ng i en sa?rskild undervisningsgrupp I underso?kningen kom det fram att elever ibland upplever sig delaktiga i skolarbetet med den nuvarande gruppen, men att de a?ven ka?nner sig exkluderade i fo?rha?llande till deras hemskolor.

Syftet med detta arbete är att belysa vilken typ av språkbruk används av lärarna/pedagogerna då de samtalar med barnen, beroende på genus, i förskolans och skolans olika typiskt verksamhetsknutna situationer. Studien som genomförts är en observations- och intervjustudie. Vi har genomfört vår studie i en förskola och en skola för att sedan jämföra om olikheter förekommer inom de olika verksamheterna. Vi har även intervjuat lärarna och pedagogerna i förskolan respektive skolan för att de ska ge sin bild av hur de anser att det arbetar med genusfrågor och hur de anser att samtalen i verksamheterna ser ut. Vi har genomfört observationerna under samling/lektion, rast och mattillfälle för att se om samtalens utformning varierar beroende på de pedagogiska situationer som förekommer inom förskolan och skolan.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur homosexuella föräldrar upplever sin tillvaro i ett heteronormativt samhälle samt hur de ser på skolans bemötande av dem och deras barn..

Bakgrunden till vår studie är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och vår nyfikenhet över hur den används i dagens skola. Syfte var att ta reda på om samt hur lärare, verksamma inom skolans tidiga år, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lärare tänker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur används. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lärarna var väl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla ämnen.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka arbetssätt klasslärarna och modersmålslärarna använder i två olika förskoleklasser i en grundskola för att stimulera barnens språkutveckling. Alla barn på vår skola har utländsk bakgrund, vilket betyder att de har svenska som andraspråk.Viktigt för oss är också att ta reda på om det finns något samarbete mellan förskollärarna och modersmålslärarna och hur detta fungerar.För att få en klar bild på det har vi utgått från fallstudiemetoden. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer.Våra informanter är två klasslärare och två modersmålslärare.Vår undersökning visar att lärarna använder olika arbetssätt för att stimulera barnens språkutveckling. Arbetsmiljön spelar en stor roll för barnens trygghet och därmed också deras inlärning.Nästan alla lärare var överens om att det behövs mer modersmålsundervisning. Genom att stärka barnens modersmål underlättas deras inlärning av det svenska språket.Vårt resultat visar att i den ena klassen finns ett bra samarbete mellan klassläraren och modersmålsläraren men att i den andra klassen saknas detta..

Mitt syfte med det här examensarbetet är att få en djupare kunskap om flerspråkighet och om vilka faktorer som kan påverka identiteten hos en flerspråkig individ. Flerspråkighet är numera vanligt inte bara i Sverige utan runt om i världen. Mina frågeställningar handlar om på vilket sätt olika faktorer såsom familj, skola och samhälle påverkar en flerspråkig individs förhållande till sitt språk och sin kultur. Arbetet bygger främst på en litteraturstudie som kompletterats med en empirisk studie. Jag delade ut en enkät till sju flerspråkiga ungdomar som går i åttan.

Syftet med detta examensarbete var att utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv analysera begreppet ?icke-konfessionell?. Studien genomfördes i form av en fallstudie, där jag valde att kartlägga hur gymnasielärare vid samhällsprogrammet i en skola i Norrbotten tolkade begreppet ?icke- konfessionell?. Med hjälp av uppsatsens bakgrund analyserade jag vilka konsekvenser deras tolkning av begreppet fick för undervisningen.

I SLUTET AV 1980-talet och början av 90-talet skedde stora omvälvningar i svensk skolpolitik som fick följder för den lokala skolan. Detta kom att bli införandet av fristående skolor. En nya era i svensk skolpolitik hade börjat. En era där konkurrens mellan skolor skulle bli vardag. I Sverige har det gjort väldigt lite forskning om konkurrens mellan skolor och den forskning som gjorts har uteslutande handlat om huruvida konkurrens är något positivt eller negativt för skolor.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.