En kommun är ett visst territorium inom Sveriges gränser som har en självstyranderätt inom vissa speciella områden. Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av politiskt valda personer som representerar politiska partier. De regler som bestämmer vad en kommun får göra kallas den kommunala kompetensen. Syftet med uppsatsen var att ta reda på mer om kommuner, reda ut inom vilka gränser de får agera och analysera mitt huvudexempel, Coop Arena - affären. Metoden för skrivandet av denna uppsats har varit den klassiska juridiska, vilket innebär studier av lagtext, doktrin och rättspraxis.

En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.

Under våren 2009 blev Umeå kommun intresserade av att göra en utvärdering av bostadsområdet Tomtebo inom ramarna av ett kandidatarbete. Tanken var att utvärdera det befintliga bostadsområdet Tomtebo för att kunna lära av detta, och på sätt förbättra framtida utveckling av bostadsområdet.Syftet med arbetet och utvärderingen är alltså att den ska ligga till grund för en förbättring av samhällsutvecklingen i Umeå kommun. Arbetet är begränsat till att endast handla om Tomtebo i Umeå kommun, och genom hela arbetet har svar på frågan ?Hur har Umeå kommun lyckats med planeringen av Tomtebo?? eftersträvats.Arbetet inleds med en litteraturstudie och parallellt med denna tillverkades tre enkätformulär som skickades ut till Tomtebos invånare 2009-10-01. Totalt postades 1337 anonyma formulär.

Castor, Lisa och Larsson, Helen (2011). Övergång mellan förskola och skola? Pedagoger berättar om arbetssätt, sekretess och riktlinjer. Malmö högskola: Lärarutbildning Detta examensarbete handlar om överlämning av barn från förskolan till skolan och hur pedagogerna arbetar för att skapa ett samarbete mellan de olika instanserna. Det handlar om hur pedagoger hanterar och tar hänsyn både till läroplaners krav och riktlinjer och lagen om sekretess.

Hur medborgarna kan påverka sin närmiljö och den lokala utvecklingen genom den översiktliga planeringen står i centrum för detta examensarbete. För att undersöka saken har en studie gjorts på tre öar utan broförbindelse i den svenska skärgården. Öarna Koster i Strömstads kommun, Dyrön i Tjörns kommun och Holmön i Umeå kommun skiljs åt, till viss del, vad gäller befolkningasantal, yta och avstånd till fastlandet medan likheten består av beroendet av färjeförbindelser och en starkt engagerad befolkning. De bofasta visar dessutom upp, genom hemsidor och litteratur, sitt medborgerliga engagemang för lokala utvecklingsfrågor. Med hjälp av respektive kommuns översiktsplan / fördjupning av översiktsplanen samt information från respektive lokal utvecklingsgrupp har jag följt processen från vison till genomförande.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, redovisningsfördjupning, EKR 362 VT 2007Författare: Maria-José Benitez, Danijela Milos, Admir SkopljakovicHandledare: Erik RosellExaminator: Lars-Göran AidemarkTitel: Intern kontroll - En studie av arbetet med den interna kontrollen på Växjö och Halmstad kommun, följer de COSO-modellen?Bakgrund: Under de senaste åren har det inträffat händelser där ledningen i olika organisationer, agerat i oenighet med lagen. Det är mycket viktigt att det inte uppstår några väsentliga problem eller brister i en kommun. Därför är det i sin tur väsentligt att det finns en god och fungerande intern kontroll.Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur kommunerna arbetar med den interna kontrollen. Vårt syfte är också att se om de respektive kommunerna arbetar utifrån COSO-modellen.Metod: Uppsatsen bygger på positivistisk synsätt.

I dagens skola är pedagogens uppdrag att sträva efter en skola för alla, där alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsättningar ska ha samma rätt till utbildning. Därför var syftet med denna studie att få ökad kunskap om inkludering och få reda på hur pedagoger på förskolan/skolans tidigare år arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om ämnet. I en inkluderande verksamhet är skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsättningar. Vår studie riktade sig mot elever i behov av särskilt stöd i allmänhet och ingen speciell diagnos eller särskilt behov. För att få svar på våra frågeställningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollärare/lärare arbetar på samma sätt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

Syftet med min uppsats var att studera om bakgrundsmusik kunde påverka elevernas sinnesstämning och koncentration i klassrummet. Undersökningen genomfördes i årskurs 7 i en skola i Kiruna kommun och omfattade 53 elever. Undersökningen sträckte sig över veckorna 41 ? 47, 2003 och genomfördes via enkäter i utvecklingsarbetet ?Processkrivning?. Som bakgrundsmusik användes de två genrerna: populär- och klassisk musik.

Detta är en studie om konflikter mellan barn i förskola och skola. Syftet med studien är att belysa vilka uppfattningar som finns bland lärare och barn om begreppet konflikt. Vilka typer av konflikter uppstår mellan barn och hur hanteras konflikter mellan barnen? I studien har en kvalitativ metod använts där barn samt lärare har intervjuats. Det resultat som framkommit är att konflikter är ett stort och komplext begrepp samt att det inte finns någon entydig definition.

Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11 Syftet med denna undersökning är att undersöka hur eleverna på en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande är något som alltid har intresserat mig, att få möjligheten att påverka ens utbildning och arbets-/lärningsmiljö upplever jag som något väldigt viktigt. Under min egen skolgång var det inte förrän i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs på allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar på en låg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte är att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar på deras skola. Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers attityder till läsning samt att titta på skillnader och/eller likheter i attityd i förhållande till ålder och kön. Vår studie byggde på en kvantitativ undersökning och resultatet baserades på en enkätundersökning som genomfördes i två skolor i en kommun i Norrlands inland under hösten 2006. Från varje skola valdes en klass i skolår 6 och en klass i skolår 8 ut. Resultatet visade på att det fanns en viss skillnad i attityd mellan pojkar och flickor samt mellan skolår 6 och skolår 8 eftersom pojkar i skolår 8 hade en något mer negativ attityd till läsning än de övriga urvalsgrupperna..

Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur skolor systematiserar sitt arbete med att förebygga och främja och på så sätt motverka elektronisk mobbning. Genom denna studie undersöks skolors arbete kring det växande problemet elektronisk mobbing. 21 likabehandlingsplaner från en mellanstor kommun i Sverige ingick i undersökningen kring hur skolornas arbete med likabehandlingsplanerna systematiseras. Metoden för studien har varit dokumentanalys då likabehandlingsplaner granskats. De insamlade dokumenten analyserades mot ett verksamhetsperspektiv.

Övergången mellan förskola och förskoleklass är något som de flesta barn kommer att få uppleva. Det är förskollärarnas och förskoleklasslärarnas uppdrag att skapa bra samverkansarbete i samband med övergången för att skapa goda förutsättningar för barnens lärande och utveckling. Studiens syfte är att lyfta pedagogers upplevelser kring samverkan mellan förskola och skola. Undersökningens centrala frågeställningar är: Hur samverkar förskolan och skolan i överlämnandet ur ett lärarperspektiv? Hur ser förskollärarna och förskoleklasslärarna på sekretessen vid övergången? Vilka utvecklingsmöjligheter för samverkansarbetet ser lärarna i förskolan och skolan?Studien utformar sig utifrån en kvalitativa metod och det har genomförts intervjuer med verksamma förskollärare och förskoleklasslärare.

Med hjälp av tre semistrukturerade intervjuer gjorda år 2010 undersöktes Uppsala kommuns möjligheter att planera sin skolverksamhet utifrån offentlig och privat bestämmanderätt, effektivisering och konkurrensanpassning, samt jämlikhet och segregation. Uppsala kommun arbetar utifrån en hög tilltro till den konkurrensutsatta marknadens positiva inverkan på skolan och prioriterar individens rätt att välja. Valfriheten försvårar kommunens planering, men anses ha en positiv inverkan på den kommunala skolans effektivitet och kvalitet. Kommunen har möjlighet att påverka segregation genom att underlätta elevernas rörlighet samt utveckla instrument för informationsspridning och kvalitetsjämförelser..

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förändrats sedan införandet av läroplanen Lpo-94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras på intervjuer och enkätundersökningar i åtta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen påverkats av införandet av läroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken är en avgörande del i barnens utveckling.