Sökresultat:
7675 Uppsatser om Skola 2000 - Sida 35 av 512
Demokratins svarta hål
Syftet med denna studie är att med hjälp av diskursteori som bas synliggöra vilken påverkan uttrycket ?Framgångsrika skolor? har i en skola för allas rätt till likvärdig utbildning. Uttrycken ?Framgångsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? är olik diskursen till ?Framgångsrika skolor?.
En skola för alla - en sanning med modifikation
Public School - a qualifield truth.
Kan de styra mot mål? ? En studie om målstyrning i en kommunal respektive fristående skola
Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt skolorna
använder målstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mätbara och
utvärderingsbara mål.
Metod: Studien genomfördes vid två skolor i Karlskrona kommun, den kommunala
skolan i Nättraby och Svettpärlan som är en fristående skola. Informationen
samlades in genom intervjuer med totalt fem personer från skolorna samt
personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna
genomfördes även en enkätundersökning bland de anställda på respektive skola.
Slutsatser: Vår studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en
helt fungerade målstyrning i sin verksamhet. Vår bedömning är att ledningen på
skolan har den kunskap som krävs för att få målstyrningen att fungera men då
personalen inte alltid är med att sätta målen kan det brista vid
implementeringen.
Lära för livet, elevproblematik utifrån skolkuratorsperspektiv
Vår studie visar samband mellan dagens alltmer individualiserade och målinriktade samhälle och elevproblematik såsom attityder, skilda föräldrar, skolprestationskrav, mobbing, avsaknad av vuxna, barns mående, tjejer-killar och alkohol. Dagens skola lär barn att ifrågasätta och att kritiskt granska samtidigt som vuxna har allt svårare att sätta de gränser och regler som faktiskt behövs för att ett barn ska utvecklas och må bra. Vår studie visar att yrkesrollen som skolkurator har förändrats och blivit alltmer efterfrågad och behövd och att det därför borde vara självklart med skolkuratorer på varje skola..
"Då skulle vi inte hinna med boken!" En innehållsanalys av ett matematikläromedel i förhållande till styrdokument.
BakgrundVi har förstått att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnå de mål som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehåll (2010) i matematik. Tidigare granskning av läromedel visar att det inte skett någon förändring av läroboken på 20 år och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (Brändström, 2002). Detta leder till att eleverna får en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det är av stort intresse att behandla frågor som berör metodiskt upplägg samt arbetssätt av läroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehåll ger eleverna möjlighet att uppnå det centrala innehåll som är uppsatt för grundskolan, årskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har använt oss av kvantitativ innehållsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt.
Vem tar ansvar för jämställdheten? En studie av attityder till jämställdhetsarbete inom polis och skola
Vår utgångspunkt är att de attityder som finns gentemot jämställdhetsarbete på en arbetsplats i hög grad bestämmer hur väl arbetet fungerar. Syftet med uppsatsen är således att undersöka attityderna i offentliga organisationer för att se möjligheter och svårigheter i arbetet med att nå jämställdhet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i demokratiteori och alla människors lika värde, vilket motiverar det feministiska projektet genom att se jämställdhet som en demokratisk rättighet. Feministisk organisationsteori lägger grunden för studiens analys. För att ta reda på attityderna har vi genomfört en enkätundersökning inom skola och polis då vi menar att dessa institutioner har ett viktigt demokratiskt ansvar.
Vägar till ett demokratiskt klassrum : - en kvalitativ undersökning
Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelärares uppfattningar av demokratiuppdraget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrågor för att uppnå syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare riktade mot tidigare år. Frågorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet består av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrån våra forskningsfrågor.
Mentorskap i gymnasieskolan - en kvalitativ studie av mentorskapet på en skola i Blekinge
Syftet med undersökningen var dels att ta reda på vilka formuleringar i Lpf 94, utifrån definitionen att mentorskap innebär att överblicka och bidra till progression gällande elevernas kunskapsmässiga, personliga och sociala utveckling, som går att koppla till mentorskapet i gymnasieskolan, samt hur dessa är relaterade till mentorshandboken, på skolan där undersökningen ägt rum. Vidare var syftet att ge en bild av hur olika mentorer, på samma skola, arbetar med sitt mentorskap i praktiken. Genom kvalitativa intervjuer har sex mentorer fått beskriva sina erfarenheter och tankar kring det egna mentorskapet. Historiskt har en mentor fungerat som ledsagare både kunskapsmässigt, personligt och socialt. Mentorerna i denna undersökning såg sig också som vägledare och som en vuxen som på olika sätt stöttar eleverna i deras skolgång.
En studie om en kapitalförvaltares skapande och bibehållande av kunder genom mervärde
The aim of this paper is to see if Sweden has implemented the recommendations and taken notice of the guidelines for employment that the Commission and Council set up every year and from this see the role of the Commission and Council for the national employment politics. The years that I focused on in the paper are year 2000- 2004. The method that is used is a case study research that is exploratory and explanatory. The theoretical starting points are theories about delegation, cooperation and a variation of control and autonomy. This is recognized in the Principal- Agent theory and the Principal- Supervisor-Agent model.
Genusstrukturer i den moderna bilderboken: En feministisk kvantitativ innehållsanalys av bilderböcker utgivna år 2000
The purpose of this Masters thesis is to examine how gender patterns are described in the modern picture book. Focus is on the description of men and women and their emotions and living conditions. Do the descriptions follow stereotypes in the form of binary opposites strong/weak, active/passive etc. in which one component of the pair, often associated with masculinity, is privileged or are there examples of breach of normative gender? The analysis is based upon forty of 149 picture books that are presented in a children's book catalogue published by The Swedish National Council for Cultural Affairs Statens kulturråd, in the year of 2000.
Från sinnesslö till psykiskt funktionshindrad : En studie om statens syn på personer med psykisk dysfunktion på 1940-talet och 2000-talet
Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar. För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid.
Idéburen och ideell välfärd : En studie kring non-profitaktörer i den svenska välfärden
Denna uppsats undersöker sambandet mellan familjesituation och hälsa, samt undersöker om detta samband kan förklaras av andra faktorer såsom individens utbildningsnivå, socioekonomiska status, hälsorelaterade beteende och sociala nätverk. Uppsatsen undersöker också om sambandet varierar enligt individens utbildningsnivå. Metoden som används är en binär logistisk regressionsanalys av data från Levnadsnivåundersökning år 2000 (LNU 2000) för att kunna indikera dessa faktorer. Resultaten visar att det förekommer ett samband mellan familjesituation och hälsa. Resultaten visar även att övriga faktorer visar sig ha en direkt påverkan på hälsan.
Kognitiv beteendeterapi i skolan
Syftet med studien var att få en ökad förståelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT är, och ta reda på om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbättras med hjälp av KBT. Våra forskningsfrågor behandlar: Vad är kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsättningar krävs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? När kan det vara lämpligt att pedagogerna i skolan använder sig av KBT? Hur använder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats.
Sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk friskola : En kvalitativ undersökning om hur sex- och samlevnadsundervisning utformat i en muslimsk friskola
Jag har gjort en fallstudie av sex- och samlevnadsundervisning i en muslimsk fri skola. Studien bygger på en kvalitativ undersökning. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer och observation.Studiens syfte är att få förståelse på hur denna undervisning är utformad i en religiös skola som har en muslimsk profil. Vidare är syftet att försöka öka förståelsen för hur elevernas religion eller islamisk kultur kan påverka deras lärande och uppfattningar om sex - och samlevnadsfrågor utifrån lärarens perspektiv.Undersökningens resultat visar att människokroppens byggnad och funktion samt pubertetens inverkan på individen, är i fokus i sex- och samlevnadsundervisning i denna skola såväl för flickor som för killar. Fokus i flickors undervisning var i arrangerat äktenskap och omskärelse.
Utomhuspedagogik i förskola och skola : Ett utvecklingsarbete med aktiviteter och lektioner i svenska och matematik.
Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra.