SammanfattningDenna studie är av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallärare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som är viktiga faktorer i detta arbete för att såsmåningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar från skolor där några av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framträdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar på tre olika aspekter som i denna studie benämns dåtid, nutid och framtid.

Syfte: Studiens syfte var att studera hur upprättandet av åtgärder efter de nationella proven i år 3 i svenska och svenska som andra språk eventuellt kunde leda till att elever nådde kunskapskraven i år 6 samt att ta del av pedagogers resonemang runt de åtgärder man skrivit fram.Teori: Den teoretiska ramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv där grunden är att lärande sker i det sociala samspelet. För att människan ska utvecklas och gå vidare i sitt lärande behövs stöd och utmaningar från omgivningen. Kommunikation och delaktighet är viktiga inslag i ett sociokulturellt perspektiv.Metod: Studien hade som utgångspunkt en kvalitativ forskningsansats. Empirin utgjordes av halvstrukturerade intervjuer med totalt sju pedagoger och insamlade elevdokument från sexton elever som analyserades och tolkades utifrån en hermeneutiskt inspirerad tolkningsansats.Resultat: Pedagogerna använde nationella proven både för summativ och formativ bedömning. Flera av pedagogerna betonade vikten av att bedömningen var likvärdig då jämförelser görs mellan skolor och kommuner.

Syfte: Syftet med studien var att studera, analysera och tolka elevers upplevelse av och motivation till ämnet idrott och hälsa, avsett om eleverna var föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva inom idrotten.Bakgrund: I bakgrunden har föreningsidrott och ämnet idrott och hälsa beskrivits ur ett historiskt perspektiv. Fortsättningsvis har upplevelsen av skol- och föreningsidrott i relation till varandra utifrån tidigare forskning behandlats. Begreppet habitus bearbetades vidare i samband med idrottsintresse och tidigare erfarenheter av fysiska aktiviteter. Avslutningsvis bearbetades och definierades begreppet motivation.Teoretisk ram: I egenskap av teoretisk ram för denna studie har McClellands motivationsteori att användas. Denna motivationsteori brukar även kallas för den förvärvade behovsteorin.

SyfteEn utgångspunkt för hela uppsatsen är att lära mig mer om formativ utvärdering (kontinuerlig framåtsträvande utvärdering/reflektion) som undervisningsmetod. Min avsikt blev därför att studera om det fanns några kopplingar till lärares bakgrund/ arbetsförutsättningar (lärarens engagemang för ämnesinnehållet, planeringsrutiner inkl. utvärdering, år i yrket, utbildning) till hur de upplever och genomför sin undervisning? Vad är läraren själv nöjd med i sin undervisning? Frågor jag ställde mig var: Hur undervisar lärare i NO? Hur utvärderar lärare sin NO-undervisning? Finns det Mina förhoppningar är även att min studie kan leda till ett utvecklingsarbete för NO-undervisningen i stadsdelen där jag arbetar. MetodJag genomförde en så kallad ostrukturerad enkätstudie, d.v.s.

Bakgrund Prevalensen hos barn med diabetes typ I och den samtidiga förekomsten av celiaki varierar i studier mellan 2,4-16,4 %. Celiaki och diabetes typ I kräver båda en noggrant kontrollerad kost. Det tycks finnas få studier som undersöker hur kombinationen av de två olika kosterna fungerar i praktiken. Syfte Att utforska hur föräldrar till barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes upplever att kosten fungerar. Metod En kvalitativ metod användes i form av skrivna berättelser, insamlade via ett webbaserat formulär.

Frågor och funderingar om hållbar utveckling är idag mer aktuella än någonsin. Den i världen rikaste delen av befolkningen utgörs av endast 14 procent men konsumerar 56 procent av jordens resurser. I Sverige har arbetet med ekologiskt hållbar utveckling resulterat i 16 miljökvalitetsmål. Regeringens övergripande miljöpolitiska mål är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Maten vi äter bidrar i hög grad till den globala miljöbelastningen.

Bakgrund Prevalensen hos barn med diabetes typ I och den samtidiga förekomsten av celiaki varierar i studier mellan 2,4-16,4 %. Celiaki och diabetes typ I kräver båda en noggrant kontrollerad kost. Det tycks finnas få studier som undersöker hur kombinationen av de två olika kosterna fungerar i praktiken. Syfte Att utforska hur föräldrar till barn med dubbeldiagnosen celiaki-diabetes upplever att kosten fungerar. Metod En kvalitativ metod användes i form av skrivna berättelser, insamlade via ett webbaserat formulär.

I vårt examensarbete undersöker vi hur vägledare på fristående gymnasieskolor i två län i södra Sverige beskriver och upplever sin arbetsmiljö. Vidare tittar vi på hur skol- och syvkulturen kan påverka deras arbete men även hur arbetsorganisationen inom skolan påverkar deras arbetssätt. Tanken bakom vår studie bygger på det växande antal friskolor som börjar ta plats i det svenska samhället. Tidigare forskning inom detta område är näst intill obefintlig då denna skolform är en relativt ny företeelse. Ur detta föddes idén till att undersöka hur det är att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola.

Denna processundersökning på kandidatnivå beskriver inköpsprocessen och exponeringen av manga vid Umeås filialbibliotek. Undersökningens syfte var att genom enkät- och fältundersökningar beskriva inköpsprocess, exponering och förmedlingen av manga för att kunna presentera nya förslag för placering, märkning och förmedling av manga vid Umeås filialbibliotek.Undersökningen utgick ifrån följande frågeställningar:Var finner biblioteken information kring aktuell manga för inköp? Vad påverkar vilken manga som köps in?Hur ser katalogisering och uppdelningen av manga ut och hur går katalogisering av manga till vid Umeås filialbibliotek?Hur ser bibliotekens utbud och exponering av manga ut? Finns det eller har det funnits någon plan för förmedling och exponering av manga vid Umeås filialbibliotek? Finns det ett behov av mer förmedling av manga idag? Vad har tidigare och vad påverkar idag exponeringen och förmedlingen av manga vid Umeås filialbibliotek?Undersökningen presenterar en kort översikt över mangans- och de västerländska tecknade seriernas delade historia, mangans plats på de svenska filialbiblioteken idag och tidigare relevant forskning. I den tidigare forskningen presenteras moralpanik, populärkultur och skräplitteratur som en anledning till de fördomar som påverkar förmedlingen av manga idag och jämförs med Frankrikes starka seriekultur och marknad för manga.För att undersöka inköpsprocess, förmedling och exponering utfördes 17 enkätundersökningar i samband med 9 fältundersökningar vid Umeås filialbibliotek. Detta visade att mangan ofta köps in utan urval, på grund av en brist på manga översatt till svenska.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Syfte: I och med att det står tydligt i den nya skollagen och i Lgr 11 att elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen ska utredas, kommer det att krävas tydlighet inom skolan vad gäller kartläggning/utredning av behov av särskilt stöd. Syftet med studien är att ta reda på om och hur pedagoger med specialpedagogiska arbetsuppgifter kartlägger elever i åk 3-9 med sent upptäckta läs och skrivsvårigheter samt hur arbetsgången är och om det finns en färdig plan för det.Teori: En elev som fungerar normalt i talspråkssammanhang men har svårt att läsa och/eller skriva har läs- och skrivsvårigheter. Glentow (2006) beskriver vad läs- och skrivsvårigheter är. Svårigheterna benämns som generella eller specifika. Specifika läs- och skrivsvårigheter måste kartläggas.

BAKGRUND: Föreningslivets hälsofrämjande potential var utgångspunkten för projektet Aktivitet Förebygger (AF) som 2009 startades upp som ett samarbete mellan skolorna och föreningslivet i Ängelholms kommun, i syfte att främja ungdomarnas fysiska och psykiska hälsa. I tidigare studier kring hälsofrämjande interventioner för ungdomar, riktades fokus mot mottagarna av projektet, d.v.s. ungdomarna, men eftersom processen i vilken hälsa främjas och skapas, är lika intresserat ur ett hälsopedagogiskt perspektiv, riktade denna studie istället fokus mot ledarna. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med studien var att belysa aktivitetsledarskapet i Aktivitet Förebygger ur ett ledarskapsdidaktiskt perspektiv och att be­svara följande frågeställningar, a) Vilka villkor för aktivitetsledarskapet, i form av utmaningar och möjligheter, ger ledarna uttryck för i relation till rollen som aktivitetsledare i AF? b) Vad (vilka värden, kunskaper och erfarenheter etc.) uppger aktivitetsledarna att de vill utveckla hos eleverna inom ramen för AF-aktiviteten och hur förhåller det sig till de hälso­främjande ambitioner som finns för projektet? c) Vilka hälsopedagogiska strategier och metoder ger ledarna uttryck för i relation till den egna AF-aktiviteten, för att uppnå dessa värden, kun­skaper och erfarenheter? METOD: Studien var kvalitativ med hermeneutik­inspirerad ut­gångspunkt, och genomfördes som en intervjustudie med sex aktivitetsledare från såväl idrottsliga som estetetiska verksamheter.

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

SammanfattningUppsatsen är en fördjupning av en C-uppsats i ämnet pedagogiskt drama. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur elever uppfattar ämnet samt att påvisa ämnets användbarhet i arbetet med värdegrunden i skolan.Uppsatsens frågeställningar är:- Vad uppfattar elever i åldrarna 11-14 att undervisningsämnet pedagogiskt drama är?- Hur uppfattar eleverna att lektionerna med pedagogiskt drama har varit?- Hur förhåller sig denna uppfattning till värdegrunden i skolan?Metoden för arbetet är reflexiva intervjuer med enskilda elever samt parintervjuer. Tillämpningen utgår från en hermenutisk fenomenografisk induktiv metod där fokus ligger på den mening ett fenomen har för en grupp.Vi utgår ifrån de centrala dramapedagogiska perspektiven och förstärker dessa med verksamhetsteorin. Under arbetets gång sker hos författarna en reflektionsprocess, vilken påverkar arbets-sättet och utfallet.

Med start 1994 infördes ett nytt betygssystem, det vill säga kursplaner, betygskriterier samt riktlinjer för betygsättningen, för såväl grundskolan som gymnasieskolan. Frågor om betyg-sättning har under senare år blivit politiskt högintressanta och många förändringar är nyligen föreslagna eller rent av beslutade i Riksdagen. Elever och föräldrar har också blivit mer aktiva och ställer ökande krav på framförallt lärare när det gäller betyg. I några kurser ges nationella prov som lärare kan använda som stöd för sin bedömning och betygsättning medan andrakurser, till exempel samhällskunskap, på sin höjd har några bedömningsexempel på Skolverkets hemsida att stödja sig mot.Syftet med den här uppsatsen är att få en bild av hur betygssystemet fungerar idag, dels ur ett generellt nationellt perspektiv men även är ett specifikt samhällskunskapsperspektiv. För att uppnå syftet har följande frågeställning använts.