Skogsstyrelsen i norra Hälsingland utförde under vintern och våren 2005 en analys av röjningsbehov med fjärranalysredskapet Enforma. Man ville se om denna metod för identifikation av markägare med röjningsbehov gav önskad effekt, dvs. var kostnadseffektiv och identifierade ett verkligt röjningsbehov. Skogsstyrelsen ville också se om riktad röjningsinformation till skogsägare med ett identifierat röjningsbehov gav högre röjningsintensitet än mer allmän röjningsinformation. Slutligen ville man analysera hur denna form av information emottogs av skogsägarna. Studien utfördes genom enkätutskick år 2005 till två grupper om 40, respektive 39, skogsägare, som båda identifierats ha ett röjningsbehov via Enforma.

The Swedish forest policies have earlier mainly been focused on two goals: production and environment. The production goal aims to benefit the economical gains from forestry while the environmental goal primarily aims to shield the ecological values of the forest. With the introduction of the Swedish environmental code and the environmental objectives it was made clear that the overall objective for Swedish community development, including the forestry sector, is sustainable development. Sustainable development includes supporting economic, ecologic as well as social values of which the latter seems to have been forgotten in the forestry sector. This was recently brought to attention to the sector and the debate how to handle the social values is now ongoing.The legislator has not been unaware of the social values since they have since long been at least somewhat included in the preliminary works.

Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att genomföra ett projekt för att skatta ett antal skogliga variabler från data baserade på Lantmäteriets skanning för den nya nationella höjdmodellen. Syftet med det här examensarbetet var att på beståndsnivå undersöka noggrannheten i barr- och lövskog hos skattade grundytor som tagits fram i  Skogsstyrelsens projekt ?Skogliga skattningar med laserdata?. Undersökningen utfördes som en kvantitativ studie i form av en jämförelse av laserbaserade skattningar från Skogsstyrelsens projekt med grundytor uppmätta i fält. Medelvärdet av fältmätta grundytor i de 18 bestånd som ingick i studien var 26,7 m²/ha och medelvärdet av de skattade grundytorna var 26,3 m²/ha.

The purpose of this study was to analyze the two thinning models: Bergvik Skog´s thinning model, which is based on total stems and dominant height, And Swedish forest agency´s thinning model which is based on basal area, habitat index, dominant height and recommended number of stems at final felling in Heureka´s StandWise and PlanWise. The data we chosen for our study were taken from the Swedish National Forest Inventory and we were creating a simulated stand based on a great number of sample plots in Region three from The Swedish National Forest Inventory. We had chosen to create one stand with low habitat index (T20) and one with high habitat index (T24). Our purpose were to come as close as possible to a natural stand in central Sweden. We performed the thinning in StandWise and analyzed the data I Excel files. Our thinning optimizing´s were performed and analyzed in PlanWise. There wasn´t any big differences between the thinning on the lower habitat index.

It is essential to reuse- and recycles residues to decrease the amount of deposit materials and reach sustainable energy use. Two ways to work towards this is to recycle wood ashes to the forest as nutrient compensation and extract biogas from combustion of biomass.The aim with this study was to decide whether wood ashes that been used for biogas upgrading with accelerated carbonation also can be used as a nutrient compensation in the woods according to recommendations from the Swedish Forest Agency (Skogsstyrelsen).The ashes that were used in this study came from Johan Andersson who works at JTI in Uppsala, who also treated the ashes with biogas. The ashes have, in both untreated and treated condition, been analyzed in this study according to contents of elements, leaching properties, hardening properties and contents of crystalline phases, to evaluate what impact carbonation with biogas has on the ashes.The accelerated carbonation led to hardening of the ash, and decreased amount of CaO- and increased amount of CaCO3. The CO2-uptake also entails a dilution of the elements, and the content of nutrients and trace elements decreases. However the results show an indication of an uptake of S from the biogas to the ash, since the dilution had a smaller impact on S than the rest of the elements.

Regeringen har givit Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram bättre data om det svenska skogarna baserat på laserdata. Den här studien behandlar betydelsen av referensytors positionering och effekt på skattning av skogliga variabler. Riksskogstaxeringens (RT) provytor är positionerade med GPS, men under 2013 har ett antal av dessa ytor givits en förbättrad koordinat med DGPS. GPS och DGPS koordinatangivelserna har kopplats samman med motsvarande yta i laserdata från den nya nationella höjdmodellen. Med statistik från laserdata har regressionsmodeller använts för att skatta skogliga variabler genom att utnyttja RTs provytor som referensytor. Medelfelet för skattningarna beräknades på regionnivå och fördelat på höjdklasser. Differensen mellan skattningarnas medelfel, baserade på skattningar med GPS och DGPS koordinaterna, beräknades.

Den produktiva skogsarealen i Sverige som är grandominerad utgörs av 9,5 miljoner ha(Skogsstyrelsen 2011). Varav knappt 0,2 miljoner ha står på torr mark (personlig kommunikation Göran Kämpe, 2015). Problematiken i södra Sverige är att gran planteras på allt för torra marker, eftersom att tall anses för osäkert pga av betestrycket av vilt. I undersökningen utreds om och när tillväxten avtar för granen på torrare marker i sydöstra Sverige med hjälp av bestämning av ståndortsindex (SI).  Höjdtillväxten har, med hjälp av borrning/kapning på olika trädhöjder, rekonstruerats i granbestånd för en hel omloppstid. Detta har utförts på två olika lokaler där tall hade varit det naturliga valet och där granen bedöms lida av vattenbrist. Fokusområdet är ifall höjdtillväxten och SI avtar för granen på tall/torra marker under omloppstiden, som kan ses som en indikation på granknytning.Resultatet visar att granbestånden har ett betydligt högre ståndortindex i ungskogsfasen jämfört med när beståndet är äldre.

It is essential to reuse- and recycles residues to decrease the amount of deposit materials and reach sustainable energy use. Two ways to work towards this is to recycle wood ashes to the forest as nutrient compensation and extract biogas from combustion of biomass.The aim with this study was to decide whether wood ashes that been used for biogas upgrading with accelerated carbonation also can be used as a nutrient compensation in the woods according to recommendations from the Swedish Forest Agency (Skogsstyrelsen).The ashes that were used in this study came from Johan Andersson who works at JTI in Uppsala, who also treated the ashes with biogas. The ashes have, in both untreated and treated condition, been analyzed in this study according to contents of elements, leaching properties, hardening properties and contents of crystalline phases, to evaluate what impact carbonation with biogas has on the ashes.The accelerated carbonation led to hardening of the ash, and decreased amount of CaO- and increased amount of CaCO3. The CO2-uptake also entails a dilution of the elements, and the content of nutrients and trace elements decreases. However the results show an indication of an uptake of S from the biogas to the ash, since the dilution had a smaller impact on S than the rest of the elements.

It is essential to reuse- and recycles residues to decrease the amount of deposit materials and reach sustainable energy use. Two ways to work towards this is to recycle wood ashes to the forest as nutrient compensation and extract biogas from combustion of biomass.The aim with this study was to decide whether wood ashes that been used for biogas upgrading with accelerated carbonation also can be used as a nutrient compensation in the woods according to recommendations from the Swedish Forest Agency (Skogsstyrelsen).The ashes that were used in this study came from Johan Andersson who works at JTI in Uppsala, who also treated the ashes with biogas. The ashes have, in both untreated and treated condition, been analyzed in this study according to contents of elements, leaching properties, hardening properties and contents of crystalline phases, to evaluate what impact carbonation with biogas has on the ashes.The accelerated carbonation led to hardening of the ash, and decreased amount of CaO- and increased amount of CaCO3. The CO2-uptake also entails a dilution of the elements, and the content of nutrients and trace elements decreases. However the results show an indication of an uptake of S from the biogas to the ash, since the dilution had a smaller impact on S than the rest of the elements.

Rennärningen bedrivs idag på ca 55% av Sveriges landareal. Diskussioner och konflikter med andra markanvändare på dessa marker har under åren uppstått och ett behov av en kunskapsbaserad dialog växte. Under andra halvan av 1900-talet utvecklades olika kommunikationsverktyg för denna dialog. Det senast framtagna verktyget är Renbruksplaner (RBP), rennäringens motsvarighet till skogsbrukets planeringsverktyg och RenGIS, ett geografiskt informationssystem anpassat till rennäringen. Skogsstyrelsen har även tagit fram en kommunikationsplan som stöd för hur detta verktyg kan användas vid samråd.

Norra Skogsägarna äger två fastigheter i Skellefteåtrakten som innehåller skyddsvärda biotoper. Ägaren för diskussioner med Skogsstyrelsen och länsstyrelsen om vilken hänsyn som ska tas och om hur det virkesproducerande skogsbruket ska bedrivas. I föreliggande kandidatuppsats redogörs för hur skogsskötseln och den ekonomiska avkastningen påverkas av några olika strategier för naturvårdsavsättning och skogsbruk. Med hjälp av planeringsverktyget Heureka PlanVis visas hur de olika avsättningsstrategierna Originalplan, Lagen och Länsstyrelsen påverkar nuvärdet av skogsbruket. Dessutom visas nettointäkten över en kommande 100 årsperiod, och vad restriktioner för jämnhetskrav och krav på ökat virkesförråd får för påverkan på fastigheternas nuvärde. Analyserna har utförts med stöd av det forskningsbaserade planeringssystemet Heureka PlanVis version 2.0, och baseras på ajourhållna data från de skogsbruksplaner som upprättades 2013. Resultaten visar att nuvärdet på fastigheterna sjunker om andelen naturvårdsavsättningar ökar. Utfallet av nuvärdesminskningen blir dock mindre om fastigheterna samplaneras och brukas som en enhet.

Stormskador på skogen är något som alla generationers skogsägare utsätts för och kommer att utsättas för i framtiden.Denna studie redogör för de ekonomiska konsekvenserna som stormskador har för detenskilda svenska familjeskogsbruket och förklarar värderingsmetoder i skogsskadeförsäkringen.Den kvalitativa datainsamlingen till studien gjordes via intervjuer med tre försäkringstjänstemänsamt två skogliga tjänstemän. Frågeguiden bestod av flera frågeställningar kringskogsförsäkringens uppbyggnad och funktion. Beräkningarna av ersättningsnivåerna baseraspå sex gran- och tallbestånd i Götaland. Bestånden har hög, medel och låg bonitet vilka utsättsför skada på sin fulla areal, 1 hektar, vid fyra olika tidpunkter.Resultatet visar att stormskador resulterar i extra arbete och stora förändringar i den skogligaplaneringen både på kort, och lång sikt för skogsägaren. Utifrån deras värderingar får skogsägarenen ersättning som skall täcka delar av skogsägarens förluster.

Detta examensarbete är utfört på uppdrag av skogsägarföreningen Norra Skogsägarna (Norra) för att undersöka om innehavet av en uppdaterad skogsbruksplan har något samband med hur stor andel av den produktiva skogsarealen där avverkning och skogsvård årligen sker hos enskilda skogsägare i norra Sverige. Analyserna baserades på enkätsvar, data från skogbruksplaner, uppgifter om utförda avverkningar enligt Norra skogsägarnas verksamhetssystem NOVA, samt offentlig statistik från Skogsstyrelsen och data från Riksskogstaxeringen. Examensarbetet söker besvara sju frågeställningar, tre handlar om den skogliga aktiviteten på privata enskilda fastigheter. och fyra syftar till att analysera Norras skogsbruksplaner med avseende på hur väl de följs och hur virkesförrådet förväntas utvecklas. Data analyserades med hjälp av olika t-test där insamlade data jämfördes med data från Skogsstyrelsens offentliga statistik och data från riksskogstaxeringen. Resultaten visar att skogsägare som investerat i en skogsbruksplan (SBP) utför avverkning/skogsvårdsåtgärder på större andel av sin produktiva areal än de som saknar plan. Den åtgärdade andelen ökar från perioden före till perioden efter att skogsbruksplanen tas emot.

Efter att röjningsplikten avskaffades 1994 så har röjningsberget bara ökat enligt Riksskogstaxeringen. För att försöka motverka detta så har utbildningsverksamhet varit ett viktigt verktyg för att få fart på röjningen. Därför utförs detta examensarbete åt Skogsvårdsstyrelsen i Värmland-Örebro för att undersöka om deras kurser gett önskad effekt, dvs. mer röjning. Undersökningen genomfördes som en enkätstudie omfattande 325 enkäter uppdelade på två grupper, dels deltagare i SVS röjningskurser och dels en referensgrupp med personer som ej deltagit i röjningskurser.

I denna rapport beskrivs arbetet med att tillvarata och anpassa data från en enkätundersökning till digital hantering i GIS. Undersökningen är en besöksstudie utförd av Karlstads kommun och Skogsstyrelsen för att kartlägga människors rörelsemönster i I2-Skogen, ett gammalt militärt övningsfält som numera används som rekreationsområde. Enkäten består av ett antal frågor om exempelvis typ av aktivitet, ålder och åsikter om området, samt en karta på vilken besökaren ritat in var i området han eller hon rört sig. Utgångsmaterialet för arbetet har varit en databas innehållande enkätsvaren, samt originalkartorna med den ritade informationen. Arbetet omfattar dels att undersöka om kartinformationen kan digitaliseras automatiskt genom scanning och vektorisering i batch, och dels att normalisera och strukturera databasen med enkätsvaren.En metod för digitalisering har utarbetats och testats på ett urval av kartorna.