Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Stormskador under 2007 och efterföljande varma somrar skapade gynnsamma förhållanden för skogsskadeinsekter. Till följd av detta införde Skogsstyrelsen ett bekämpningsområde mot granbarkborre inom delar av Jämtlands och Västernorrlands län. Inom bekämpningsområdet mot granbarkborre infördes nya regler gällande lagring av färskt barrvirke i skogen. Efter införandet har fältpersonal på Skogsstyrelsen observerat en ökad mängd körskador inom bekämpningsområdet. På grund av detta har behovet att undersöka dess omfattning framkommit.

I detta examensarbete utvärderas det mobila fältstödet som Skogsstyrelsen i Norrbotten använder. Skogsstyrelsens arbete sker i fält och består bland annat av olika typer av inventeringar, värdering av fastigheter mm. I samband med handdatorernas snabba utveckling och med anpassade kartprogram, har ett mobilt fältstöd utvecklats. I det mobila fältstödet ingår handdator med tillhörande program, mobiltelefon, GPS-mottagare och diverse annan mätutrustning. Skogsstyrelsen är intresserad av att veta hur det mobila fältstödet i dagsläget fungerar, och var fortsatt utveckling kan ske.

Som skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Syftet med uppsatsen var främst att beskriva gällande rätt i fråga om formellt skydd för skog genom miljöbalkens områdesbestämmelser och skogsvårdslagen. Det andra syftet med uppsatsen var att belysa rättsläget för skog ovan fjällnära gränsen, framför allt genom 18 och 30 §§ i skogsvårdslagen (SVL) som avser tillståndskrav på avverkning samt hänsyn till natur- och kulturmiljövårdens intressen. Detta var särskilt intressant då den rådande uppfattningen varit att fjällnära skog omfattas av ett relativt starkt formellt skydd. Jag valde även att analysera ett beslut om avverkningstillstånd för två områden med fjällnära skog med höga naturvärden som ligger i Änokdeltat i Jokkmokks kommun för att ytterligare belysa rättsläget. Uppsatsen är en juridisk analys och ett antal grundläggande problem upptäcktes under arbetets gång, bl.a.

På uppdrag av Skogsstyrelsen skall beräkning av framtida potential för uttag av skogsbränsle (GROT) vid slutavverkning av skog göras. Skogsbränsle utgörs till stor del av GROT som är avverkningsrester i form av GRenar Och Toppar. Flera faktorer påverkar hur mycket skogsbränsle det blir vid uttag efter avverkning. Stora snabbväxande träd har en större gren- och barrmassa. I detta arbete har lämplig mark, beståndens ålder och sammansättning selekterats ut med hjälp av GIS för att erhålla största möjliga volym GROT.

Skogsstyrelsen har tagit fram underlag där de visar hur mycket ungskog det finns i alla älgförvaltningsområden i Sverige. Detta gör de genom analys av satellitbilder. Skogsstyrelsen använder mängden ungskog som ett mått på hur mycket foder det finns för älgarna. De påpekar att man bör komplettera med fältinventeringar för att få en mer rättvis bild av fodertillgången, men i 2012- och 2013 års foderprognoser ingår inte fältinventeringar i underlaget. Problemen med metoden är att utan fältinventeringar får man inte en rättvis bild av fodertillgången i ungskogen. Det är inte alla ungskogar som erbjuder bra föda för älgen, t.ex.

Since a lot of the power in a professional bureaucracy lays within the operative profession with its strong corporate culture and strong co-workers the executive occupy a weak position. Their power comes from the complexity of the operative professionals work and the difficulties to supervise that work. To avoid conflicts it?s important to make all expectations on the executive equivalent. This can be done by defining the roles of the executives in a philosophy.

Data retrieved from airborne laser scanning represents a new source of forest data. Today, the technology has matured so that it can function in an operational environment. The aim of this study was to compile areas of application of laserdata in forestry. Moreover to analyze costs and accessibility of laserdata. The goal was to provide private forest owners information to support assessments of possible benefits of laserdata.

Ädellövskogsarealen i Sverige har minskat drastiskt under de senaste 2 000 åren. Idag täcks landets skogsareal endast av en procent ädellövskog. Samhällets efterfrågan på lättskötta och snabbväxande trädslag har snabbat på utvecklingen. I Sveriges landsbygdsprogram (LBP), som delfinansierades av EU, ingick stöd till markägare att ?öka arealen ädellövskog?.

The use of chainsaws in both private forestry and commercial companies is highly associated with personal injuries and accidents with deadly outcome. As a result to this, a driver?s license for chainsaws was presented in the year 2005. To get the license you have to attend a course given by the Swedish Forest Agency or one of several private educators. This study is an evaluation of one course given by the Swedish Forest Agency in Uppsala.

Data retrieved from airborne laser scanning represents a new source of forest data. Today, the technology has matured so that it can function in an operational environment. The aim of this study was to compile areas of application of laserdata in forestry. Moreover to analyze costs and accessibility of laserdata. The goal was to provide private forest owners information to support assessments of possible benefits of laserdata.

Denna uppsats syftar till att redogöra för eventuella brister i den svenska skogsvårdslagen och i Skogsstyrelsens myndighetsutövning som kan leda till negativa effekter för den biologiska mångfalden i skogen. Detta genomförs genom att undersöka på vilket sätt Sverige lever upp till konventionen om biologisk mångfald och till den svenska skogsvårdslagen samt på vilket sätt Sveriges skogspolitik präglas av ekonomiska och ekologiska intressen. Syftet besvaras med hjälp av en övergripande rättsdogmatisk metod samt viss journalistik och information om samhällets praktiska utövning. Arbetets slutsats visar på en ambitiös nationell skogsvårdspolitik som lever upp till de internationella målen samtidigt som de negativa ekologiska effekterna fortfarande är överhängande. Dessa skillnader i teori och praktik återspeglar svårigheten med att efterleva balansen mellan ekonomiska och ekologiska intressen..

För att den svenska skogsindustrin även fortsättningsvis skall kunna bidra positivt till den svenska ekonomin så är virkesförsörjning till industrierna kritisk. Den svenska skogen ägs till 50 procent av privata skogsägare (Skogsstyrelsen, 2012). Detta ger dessa en viktig roll i den svenska virkesförsörjningen då privata skogsägare utgör en stor del av marknadens virkesutbud. En skogsägares beslut om avverkning kan styras av olika mål, några av dessa är (Bertholdsson et. al., 2012): ? Rekreation och jakt ? Känslan av att äga skog ? God långsiktig avkastning ? God kortsiktig avkastning En skogsägare som styrs av känslan av att äga skog kan vara motvillig till att avverka då detta kan förändra just den känslan som skogsägare har.

Denna uppsats undersöker vilken plats viltvård har i landskapsplaneringssammanhang, samt försöker ta reda på hur landskapsarkitektens möjligheter att verka för goda viltförhållanden och biologisk mångfald ser ut. Genom att granska och problematisera begreppet viltvård försöker jag ge en bild av vad begreppet innebär. Jag tittar sedan på hur man arbetar med viltvårdsfrågor inom några av Sveriges myndigheter idag och försöker, genom intervjuer med anställda på Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen, utröna vilken plats landskapsarkitekten har i det arbetet. Studien antyder att landskapsarkitekten varit närvarande i arbetet med viltvård tidigare, men verkar inte förekomma inom de studerade myndigheternas arbete med viltfrågor idag. Det finns ett behov av överblick och områdesövergripande kompetens inom viltvårdsarbetet och myndigheterna antyder en önskan om att bredda sin kompetens.