Skogen är en förnyelsebar naturresurs om den sköts på rätt sätt. Väsentligast för ett hållbart skogsbruk är att avverkningen är i balans med återväxten. Detta innebär att det endast finns en begränsad mängd virke för skogsindustrin att tillgå. För att den avverkade skogen skall hålla så hög kvalitet som möjligt är det viktigt att den växande skogen inte skadas. Den växande ungskogen påverkas inte bara av skogsskötselåtgärder i olika varianter, utan även av mer svårpåverkade faktorer som exempelvis klimatförändringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Kan satellitbilder användas för att studera skador på bok och ek?Sedan mitten av 1970-talet har man sett ökande skador på skogen i stora delar av Europa. Olika storlek på skadorna och att storleken på skadorna skiljer sig åt beroende på var man befinner sig har gjort det svårt att förklara orsaken. För att undersöka ifall skadorna även ökat i Sverige har Skogsstyrelsen utfört inventeringar på bok- och ekbestånd i södra Sverige under tre tillfällen; 1988, 1993 och 1999. Resultatet från undersökningen visar att konditionen hos bok och ek i södra Sverige har försämrats sedan den första inventeringen 1988.

The spruce bark beetle (Ips typographhus) is one of the 25 000 species of insects in Sweden, an insect of great economic importance because it can alone terminate forest of high value. During the past decade, insights of climate change received with increasing attention. If the future brings a milder climate in the north and therefore a longer growing season, one would think that it would only affect the forestry to the better? Yet in recent time, outbreaks after storm felling seems to occur more frequently. The Spruce bark beetle ruins millions of cubic meter of Norway spruce (Picea abies) in Sweden alone, with more frequent storm felling and a larger amount of wind thrown threes in the forests there will also be room for an advancing reproduction.

Det har länge forskats på hur klövviltsbete påverkar skogen och framförallt de skador som uppstår vid bete. Av olika anledningar har dock ingen konsensus kring betesskadeproblematiken uppnåtts. Holmen Skog innehar ett större sammanhängande skogsområde i Kolmården, beläget norr om Norrköping, där betesskador på skogen har varit i fokus de senaste åren. Tidigare har skogsnäringen mestadels befarat kvalitetsnedsättningar på betesskadade träd men nyligen har studier kunnat konstatera signifikanta volymproduktionsförluster. I detta arbete söker vi svar på hur volymproduktionen i tallungskogar i Kolmården påverkas av älg- och kronhjortsbete. Vi har beräknat volymförändringen i skogsbeståndet över 20 år med hjälp av en modell från Riksskogstaxeringen som tar hänsyn till bonitet, medelhöjd, tallandel, skadefrekvens samt om gallring utförts eller ej. Den genomsnittliga årliga volymproduktionen jämfördes mellan dagens beräknade svåra skadenivå på 14,1 % och en hypotetisk 0 %- ig skadenivå och således erhölls en minskning i genomsnittlig årlig volymproduktion. Den årliga volymproduktionsförändringens värde i kronor har beräknats med ett genomsnittligt pris för leveransvirke av barrmassaved.

The modern silvicultural practices of today, with cutting by compartments, have led to a large benefit for the moose population through the cleared areas which produces large amount of fodder. This new landscape can produce and feed a large moose population. But it will cause a conflict effect towards the landowners; the conflict consists of browsing mainly in the young pine forest. The result from browsing and damage will be sparse stands with reduced growth and technical damage like leader shoot browsing, stem breaking and damage of the bark. Technical damage can kill the tree or damage it so hard that it would not work as future saw timber.

Biobränslen har blivit en alltmer viktig energiresurs och i Sverige står skogen för en stor del av biobränslet. Detta har lett till en viktig marknad inom svenskt skogsbruk. Vimeks inriktning inom detta område har varit hantering av energisortiment som uppkommer vid röjning och gallring. Under de senaste åren har Vimek utvecklat prototypmaskiner med mål att lösa hanteringen av detta sortiment från stubbe till avlägg. Problematiken med att konstruera en maskin med god lönsamhet har varit stor.

På Luleå Flygplats används urea som halkbekämpningsmedel eftersom det löser upp isbeläggningar genom att sänka vattnets fryspunkt. Urea finns naturligt i vattendrag och jordar som ett resultat av exkretion och nedbrytning i form av nukleinsyror och proteiner. Halterna är vanligtvis låga i det naturliga kretsloppet. Stora mängder urea tillförs i och med halkbekämpningen (145 ton säsongen 2009/2010). Urea består av 46 % kväve som förekommer som ammonium vars utsläpp kan leda till övergödning och kan vara giftig för organismer i höga halter.