Delar av Ystad hamn stÄr inför stora förÀndringar. PÄ plankontoret i Ystad har man lÀnge sneglat pÄ ett omrÄde i vÀstra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsomrÄde eftersom dagens verksamheter i omrÄdet inte lÀngre Àr beroende av sitt lÀge vid vattnet. VÄren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala lÀget Àr vÀrdefullt och i omrÄdet finns stadens smÄbÄtshamn som Àr i stort behov av ytterligare bÄtplatser. Delar av omrÄdet kommer att störas av buller frÄn fÀrjelÀgren sÄ dessa lÀmpar sig inte för bostadsbebyggelse.

Begreppet ?fickpark? Àr en direktöversÀttning frÄn det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar pÄ en liten park med mycket innehÄll. Det Àr ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker Àr Enköping. Parktypen kan vara anvÀndbar i takt med att stÀderna förtÀtas.

Bakgrund: I Lpo 94 stÄr det att skolans uppdrag Àr att inkludera lek i undervisningen. SÀrskilt under de tidiga skolÄren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare Àr eniga om lekens betydelse för barns lÀrande. LÀrarutbildningen föresprÄkar lek och lustfyllt lÀrande för att frÀmja barns lÀrandeprocess. Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken Àr sÄ lite förkommande i skolan.

Dagens stÀder blir allt tÀtare i takt med att befolkningen ökar. Samtidigt avbefolkas vÄr landsbygd. Samtidigt avlÀgsnar sig staden mer och mer frÄn omgivande natur och lantbruk. Samtidigt mÄr vÄr befolkning sÀmre och sÀmre. Sjukdomar som utmattning, stress och depression ökar.

En bostadsgÄrd Àr ett viktigt uterum för de som bor i lÀgenhet. Saknar man en egen trÀdgÄrd kan bostadsgÄrden bidra med kvalitéer som Àr svÄra att uppnÄ nÄgon annanstans. Frisk luft, vÀxlighet och rekreation nÀra bostaden Àr vÀrdefullt för mÄnga mÀnniskor. Trots detta Àr bostadsgÄrdar ofta nedprioriterade och eftersatta. I min undersökning har jag funnit att i studentomrÄden sÄ finns det inga undersökningar om vad studenter vill anvÀnda sin bostadsgÄrd till.

Detta arbete undersöker utifrĂ„n ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrĂ„n uppsatsens teoretiska utgĂ„ngspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats pĂ„ ett empiriskt material, i detta fall VĂ€sterĂ„s Översiktsplan, för att undersöka vad som framstĂ€lls som betydelsefullt i och med anvĂ€ndningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehĂ„llsanalysen Ă€r att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.

SammanfattningDet hÀr arbetet bygger pÄ en inventering av StadstrÀdgÄrden/Boulognerskogen i GÀvle, sett ur folkhÀlsosynpunkt, dÀr syftet har varit att hitta och identifiera de Ätta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hÀlsofrÀmjande park. UtifrÄn ett formulÀr frÄn Statens FolkhÀlsoinstitut har frÄgor angÄende grönomrÄdets allmÀnna karaktÀrer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och sÀrskilda karaktÀrer (tillgÀnglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvÀrderats och sammanstÀllts för att kunna svara pÄ om parkens innehÄll uppfyller de kriterier som förvÀntas av ett hÀlsofrÀmjande grönomrÄde . I inventeringen har hÀnsyn tagits till följande mÄlgrupper barn/ungdom, Àldre, personer med funktionsnedsÀttning, övriga samhÀllsgrupper.För att kunna förstÄ stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har Àven gjorts inom Àmnet miljöpsykologi och hÀlsa för att fÄ en förstÄelse kring hur naturen pÄverkar och uppfattas av mÀnniskor ur folkhÀlsosynpunkt.StadstrÀdgÄrden och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för GÀvleborna sedan lÄngt tillbaka och Àr det Àn idag. Parkens utseende och nÀromrÄdet har förÀndrats en del under Ären och det har fört med sig att Àven parkens hÀlsofrÀmjande kvaliteter förÀndrats.

GĂ€vle Strand Ă€r ett bostadsomrĂ„de under uppbyggnad pĂ„ halvön Alderholmen öster om GĂ€vle centrum. Med nĂ€rheten till havet, GavleĂ„n, centralstationen och GĂ€vle centrum Ă€r omrĂ„det mycket attraktivt för bostĂ€der. År 2007 stod den första etappen av GĂ€vle Strand fĂ€rdig och den andra etappen förvĂ€ntas stĂ„ klar för inflyttning Ă„r 2011. FrĂ„n GĂ€vle kommuns sida har man haft stora planer för omrĂ„det inte bara nĂ€r det gĂ€ller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnĂ€ra rekreation, luftiga och vĂ€lplanerade lĂ€genheter och god tillgĂ„ng till kollektivtrafik. Man har Ă€ven velat skapa en arkitektur som Ă€r nytĂ€nkande och skapar diskussion.

Begreppet ?fickpark? Àr en direktöversÀttning frÄn det engelska ordet ?pocket park?vilket för det mesta syftar pÄ en liten park med mycket innehÄll. Det Àr ett relativt nytt begrepp inom den svenska planeringen. Den kommun som i Sverige jobbat mest aktivt med fickparker Àr Enköping. Parktypen kan vara anvÀndbar i takt med att stÀderna förtÀtas.

Friluftsliv Àr ute i naturen dÀr upplevelsen av naturen Àr viktigast tillsammans med fysisk motion i olika former, samvaro och rekreation, inte jÀmförelse eller prestation med tÀvling. Min studie syftar till att undersöka vad och hur högstadieelever och lÀrare tycker och tÀnker om friluftsliv i skolan pÄ idrotten, frÀmst ifall de ser en koppling om friluftsliv kan vara bra för hÀlsan. I studien har jag valt att anvÀnda mig av kvantitativ metod, det vill sÀga enkÀter till elever, lÀrarna har jag inriktat mig pÄ att intervjua. Studien har omfattat tvÄ stycken högstadieskolor i norra Sverige, totalt har 76 enkÀter genomförts och bearbetats samt intervjuer med tvÄ stycken lÀrare. Resultaten synliggör att friluftsliv anses som nÄgot bra för hÀlsan.

Delar av Ystad hamn stÄr inför stora förÀndringar. PÄ plankontoret i Ystad har man lÀnge sneglat pÄ ett omrÄde i vÀstra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsomrÄde eftersom dagens verksamheter i omrÄdet inte lÀngre Àr beroende av sitt lÀge vid vattnet. VÄren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala lÀget Àr vÀrdefullt och i omrÄdet finns stadens smÄbÄtshamn som Àr i stort behov av ytterligare bÄtplatser. Delar av omrÄdet kommer att störas av buller frÄn fÀrjelÀgren sÄ dessa lÀmpar sig inte för bostadsbebyggelse. Mot smÄbÄtshamnen i vÀster finns möjligheter att göra ytterligare utfyllnader, nÄgot som föreslÄs i bÄda de förslag som presenteras i detta arbete. Förslag I bygger pÄ en utfyllnad lÀngs den vÀstra kajen som gör piren ca 50 meter bredare.

Syftet med studien har varit att unders?ka hur l?rarnas praktiker ser ut i relation till fritidshemmets kompensatoriska uppdrag i olika socioekonomiska omr?den. Vi ville identifiera vilka m?jligheter och hinder som l?rarna st?ter p? i sin vardag f?r att uppfylla fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Vidare ville vi synligg?ra l?rarnas syn p? det kompensatoriska uppdraget p? fritidshem och hur de arbetar med uppdraget p? olika socioekonomiska platser.

Det hÀr arbetet bygger pÄ en inventering av StadstrÀdgÄrden/Boulognerskogen i GÀvle, sett ur folkhÀlsosynpunkt, dÀr syftet har varit att hitta och identifiera de Ätta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hÀlsofrÀmjande park. UtifrÄn ett formulÀr frÄn Statens FolkhÀlsoinstitut har frÄgor angÄende grönomrÄdets allmÀnna karaktÀrer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och sÀrskilda karaktÀrer (tillgÀnglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvÀrderats och sammanstÀllts för att kunna svara pÄ om parkens innehÄll uppfyller de kriterier som förvÀntas av ett hÀlsofrÀmjande grönomrÄde . I inventeringen har hÀnsyn tagits till följande mÄlgrupper barn/ungdom, Àldre, personer med funktionsnedsÀttning, övriga samhÀllsgrupper.För att kunna förstÄ stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har Àven gjorts inom Àmnet miljöpsykologi och hÀlsa för att fÄ en förstÄelse kring hur naturen pÄverkar och uppfattas av mÀnniskor ur folkhÀlsosynpunkt.StadstrÀdgÄrden och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för GÀvleborna sedan lÄngt tillbaka och Àr det Àn idag. Parkens utseende och nÀromrÄdet har förÀndrats en del under Ären och det har fört med sig att Àven parkens hÀlsofrÀmjande kvaliteter förÀndrats.

Examensarbetet presenterar ett förslag till stadsomvandling pÄ LÄngebro, som Àr ett centralt belÀget verksamhetsomrÄde sydost om Kristianstad centrum. Föreslaget ska fungera som underlag och inspirationskÀlla för att visa hur omrÄdet kan nyexploateras sÄvida de stora och störande anlÀggningarna i omrÄdet flyttas ut till stadens periferi, dÀr de en gÄng förlades. Nu har staden vÀxt och omrÄdet har god potential att integrerads med Kristianstads centrum. MÄlet för det nedgÄngna och lÄgexploaterade verksamhetsomrÄdet har varit att skapa en mÄttfull, vacker och attraktiv funktionsblandad stadsdel med mark för bostÀder, arbetsplatser, handel och rekreation. OmrÄdets nÀrhet till Kristianstads centrum har gjort att innerstadens utformning av kvarter, parker, torg och rumsbildningar har varit förebild för den nya stadsdelen.

GĂ€vle Strand Ă€r ett bostadsomrĂ„de under uppbyggnad pĂ„ halvön Alderholmen öster om GĂ€vle centrum. Med nĂ€rheten till havet, GavleĂ„n, centralstationen och GĂ€vle centrum Ă€r omrĂ„det mycket attraktivt för bostĂ€der. År 2007 stod den första etappen av GĂ€vle Strand fĂ€rdig och den andra etappen förvĂ€ntas stĂ„ klar för inflyttning Ă„r 2011. FrĂ„n GĂ€vle kommuns sida har man haft stora planer för omrĂ„det inte bara nĂ€r det gĂ€ller att skapa en god boendemiljö i form av bostadsnĂ€ra rekreation, luftiga och vĂ€lplanerade lĂ€genheter och god tillgĂ„ng till kollektivtrafik. Man har Ă€ven velat skapa en arkitektur som Ă€r nytĂ€nkande och skapar diskussion. VĂ€ster om GĂ€vle Strand finns tvĂ„ befintliga omrĂ„den som sjĂ€lvklart pĂ„verkas av Alderholmens förnyelse. Dessa Ă€r miljonprogramsomrĂ„det Öster och ett magasinsomrĂ„de som idag inte anvĂ€nds som bostĂ€der. Arbetet gĂ„r ut pĂ„ att hitta samband i utformnings och gestaltningsprinciperna för de tre omrĂ„dena och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna dra slutsatser om man fört över vissa principer frĂ„n de befintliga omrĂ„dena till det nya. Analysen berör ocksĂ„ de principer som varit övergripande och tagit stor plats i planhandlingarna för GĂ€vle Strand men som inte kan Ă„terfinnas i de nĂ€rliggande omrĂ„dena.