Inom 100 meter öster om Hörbys tÀtortsomrÄde ligger Karnas backe med omgivande betes- och skogslandskap. Karnas backe omfattar ca 30 ha och Àgs av Hörby kommun med kultur och fritidsförvaltningen som huvudansvarig för tillsyn och skötsel av platsen. OmrÄdet bestÄr av ek- och hassel dominerad blandlövskog med inslag av björk, al och asp. Inom omrÄdet finns Àven en ohÀvdad gammal inÀgomark. Landskapet Àr kuperat, variationsrikt och tÀtortsnÀra och Àr dÀrför ett vÀrdefullt rekreation- och friluftsomrÄde.

Stadsmiljöer kan ofta vara stressiga med mÄnga olika intryck som tröttar ut oss. DÀrför Àr det viktigt att det finns platser i staden dÀr man kan ta det lugnt och ÄterhÀmta sig. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om offentliga rum som en park och ett torg kan ha rekreativa egenskaper och huruvida dessa platser kan komplettera varandra i detta hÀnseende.För att finna svar pÄ dessa frÄgor har jag till en början gjort en litteraturstudie som resulterade i ett antal teorier om bland annat hur offentliga rums uppbyggnad och möblering pÄverkar hur mÀnniskor beter sig pÄ platsen. Andra teorier Àr att urbana miljöer och ljud kan ha en negativ inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa och att naturen kan stimulera ÄterhÀmtning.Platserna inventerades dÀrefter med hÀnsyn till deras rumslighet, klimatförhÄllanden, möblering, vÀxtmaterial och ljudpÄverkan, Àven aktiviteter som fanns pÄ platserna noterades. Sedan analyserade jag platserna med inventeringen som grund och teorierna som utgÄngspunkt.De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn analysen Àr att offentliga rum i staden kan ha rekreativa egenskaper.

This graduation thesis is about baths and beach like places in city centers. It focuses on recreation and the creation and development of public, social spaces in the city containing water as a visual and useable element. The thesis is divided into three parts; background, inspiration and application. The background examines four factors which we consider important for the occurrence of inner city baths; water, the history of bathing, inner city recreation and social life in public places. A discussion of the (future) importance of inner city baths and beach like places' is then presented. The inspirational part is divided into examples of existing places and examples of types of places. The first is used in an attempt to examine the function and importance of inner city baths and beach like places as well as the opportunities and challenges associated with them. The latter contains a presentation of six categories developed by us to facilitate the planning of inner city baths and beach like places.

Syftet Àr att göra en inventering av mÄlgruppens resekriterier. Uppsatsen bygger pÄ empiri som samlades in genom reseberÀttelser under tvÄ veckors fÀltstudier. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att samla kvalitativa data. UtifrÄn reseberÀttelserna drar vi slutsatsen att de resekriterier amerikanska WHOPs efterfrÄgar Àr: kultur, autenticitet, natur, gÀstfrihet, rekreation, bekvÀmlighet, litteratur, mat och vin, shopping och Àventyr..

Ronneby torg Àr belÀget centralt i Ronneby stadskÀrna i sydöstra Blekinge. PÄ denna plats gÄr det att identifiera tre problem som utgör brist pÄ mÀnniskor (social hÄllbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hÄllbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hÄrdgjord yta med inslag av trÀd i dess kanter. Det finns ett behov frÄn Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, dÄ kommunen utlyst en förslagstÀvling av just denna anledning.

Fytoremediering Àr en relativt ny saneringsmetod men har de senaste Ären blivit mer uppmÀrksammad inom forskning. Fytoremediering bygger pÄ vÀxters naturliga förmÄga att rena förorenad mark, vatten eller sediment. Detta görs genom ett antal olika processer dÀr vÀxter kan ta upp, omvandla eller stabilisera Àmnen och pÄ sÄ sÀtt sanera föroreningar pÄ ett biologiskt hÄllbart sÀtt. VÄra stÀder blir alltmer tÀtbefolkade i och med befolkningsökningen i vÀrlden och en stigande inflyttning till stÀderna. Det finns mÄnga outnyttjade postindustriella omrÄden i dagens stÀder som lÀmnat efter sig förorenad mark, vatten eller sediment som kan utgöra en risk för mÀnniskors hÀlsa, djur och natur. Dessa sÄ kallade brownfields kan fÄ en ny anvÀndning och pÄ sÄ sÀtt undviks exploatering av vÀrdefull natur och Äkermark. Med hjÀlp av vÀxter kan dessa brownfields saneras samtidigt som platsen fÄr ett nytt liv i form av till exempel en park för rekreation.

De senaste Ären har allt fler blickar riktats mot landskapsplanering, som ett verktyg att uppehÄlla/öka den biologiska mÄngfalden i skogsbruket. Denna mÄngbruksplanering i landskapsperspektiv som beskrivs i detta arbete utfördes pÄ uppdrag av MoDo Skog AB, som ett led i deras strÀvan att följa den utveckling som sker inom omrÄdet. Arbetet bestÄr av tre delar: -litteraturgenomgÄng - planering av ett omrÄde -undersökning av allmÀnhetens Äsikter I arbetets litteraturgenomgÄng ges en orientering av kunskapslÀget pÄ landskapsplanerings­ fronten. I planeringsdelen redovisas tre olika mÄngbruksinriktningar vilka ger upphov till fyra tÀnkbara handlingsalternativ. Dessa alternativ utarbetades efter en fÄltinventering av landskapet.

Jag har valt att göra ett sjÀlvstÀndigt arbete som frÀmst bygger pÄ hur parker och naturmark bör utformas för att verka positivt för mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande. Arbetet har lett till ett förslag pÄ hur stigar kan dras och vegetation kan anvÀndas för att förstÀrka platsens karaktÀr och skapa en positiv effekt hos mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande. För att fördjupa mig i Àmnet och för att Àven fÄ en ökad förstÄelse för platsen har jag gjort en litteraturstudie inom Àmnet park och dess förmÄga för rehabilitering, rekreation, kyrkogÄrdens historia, förvaltning och platsens specifika klimat och stÄndortsförhÄllande. Arbetet visar pÄ vikten av parker, kyrkogÄrdar och naturmark i vÄra stÀder för mÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande inte minst nÀr denne sörjer. Ytor med naturliga karaktÀrer har en förmÄga att verka positivt dÄ de ofta ger möjlighet till enskildhet samtidigt som de krÀver vÀldigt lite uppmÀrksamhet tillbaka av individen. Spontan uppmÀrksamhet i form av djurliv och vÀxter verkar ocksÄ positivt och avstressande. MÀnskliga faktorer pÄverkar hur platsen bör utformas för bÀsta resultat.

Undersökningens syfte Àr att se vilka anledningar individen har till att vÀlja friÄr och hur det kopplas samman med livsformerna de lever. Syftet har ocksÄ varit att se individens upplevelse av friÄret och vad de anvÀnt friÄret till. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex friÄrslediga. Intervjuerna har handlat om individens upplevelse av friÄret och tiden före det.FriÄr Àr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd med mÄlsÀttning att ge arbetstagare en lÀngre ledighet frÄn sitt arbete. Arbetslösa fÄr samtidigt en chans att komma in pÄ arbetsmarknaden.

Ronneby torg Àr belÀget centralt i Ronneby stadskÀrna i sydöstra Blekinge. PÄ denna plats gÄr det att identifiera tre problem som utgör brist pÄ mÀnniskor (social hÄllbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hÄllbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hÄrdgjord yta med inslag av trÀd i dess kanter. Det finns ett behov frÄn Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, dÄ kommunen utlyst en förslagstÀvling av just denna anledning.

NÀr det gÀller gestaltning och grönska i arbetsomrÄden Àr det inte lika uppmÀrksammat som nÀr det gÀller grönska bostadsomrÄden eller stadsmiljö. Det Àr genom forskning bevisat att det Àr positivt att ha grönska omkring sig Àven pÄ sin arbetsplats. Det bidrar till bÀttre hÀlsa men Àven till den sociala biten eftersom man ofta gÄr till en park tillsammans eller trÀffar andra mÀnniskor pÄ sin promenad. Att ha det grönt utanför sitt fönster dÀr du arbetar pÄverkar dina sinnen positivt. I Malmö finns det ett grönt sammanhÀngande nÀt över hela staden, men i hamnen finns det inte mÄnga ytor som Àr avsedda för grönska och rekreation.

NÀr det gÀller gestaltning och grönska i arbetsomrÄden Àr det inte lika uppmÀrksammat som nÀr det gÀller grönska bostadsomrÄden eller stadsmiljö. Det Àr genom forskning bevisat att det Àr positivt att ha grönska omkring sig Àven pÄ sin arbetsplats. Det bidrar till bÀttre hÀlsa men Àven till den sociala biten eftersom man ofta gÄr till en park tillsammans eller trÀffar andra mÀnniskor pÄ sin promenad. Att ha det grönt utanför sitt fönster dÀr du arbetar pÄverkar dina sinnen positivt. I Malmö finns det ett grönt sammanhÀngande nÀt över hela staden, men i hamnen finns det inte mÄnga ytor som Àr avsedda för grönska och rekreation. I det hÀr arbetet föreslÄs hur man kan koppla samman hamnen med Ribersborg och Spillepengen för att fÄ ett sammanhÀngande grönt strÄk utmed kusten.

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hÀlften av nittonhundratalet har inneburit stora förÀndringar för odlingslandskapet. Den biologiska mÄngfalden har minskat kraftigt och kulturbÀrande landskapselement har hotats. DÀrför finns det nationella miljömÄlet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som frÀmjar vÀxt- och djurliv, men som ocksÄ Àr vÀrdefullt för mÀnniskan utifrÄn kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket vÀrde jordbrukets kulturmiljö har för mÀnniskans vÀlbefinnande och hur den kan anvÀndas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i SkÄne som bedriver rehabilitering i gÄrdsmiljö har intervjuats för att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för denna typ av verksamhet.

VÀsterviks kommun har under tiotals Är haft en vikande befolkningsutveckling men under de senaste Ären har en förÀndring skett och trenden har brutits. En stor satsning pÄ att uppföra sjönÀra bostadsomrÄden nÀra staden har lockat till inflyttning, och kommunen vill fortsÀtta den utvecklingen. Solbergsudde ligger strax utanför VÀstervik och det finns lÄngt framskridna planer pÄ att dÀr uppföra ett nytt attraktivt bostadsomrÄde med blandad bebyggelse. Solbergsudde prÀglas av en lantlig skÀrgÄrdskaraktÀr och idag finns dÀr 17 bostadshus/fritidshus som ej Àr planlagda. Problem finns med bÄde enskilda lÀckande avloppsanlÀggningar och brist pÄ fÀrskvatten.

Detta kandidatarbetet har gjorts med syftet att förbÀttra Drottningtorgets kvaliteter ur frÀmst ett estetiskt och funktionellt perspektiv och detta genom att studera den rÄdande problematiken och förutsÀttningarna pÄ platsen samt med bakgrund av teoretiska utgÄngspunkter. Arbetet inleds med teorier frÄn respekterade namn inom stadsbyggnad, fortsÀtter med inventeringar av platsen och avslutas med ett gestaltningsförlag som skapats i syfte att avlÀgsna den rÄdande problematiken samt med bakgrund av de teorier och förutsÀttningar som diskuterats. I förslaget har stor hÀnsyn tagits till mÀnniskors rörelse och olika grepp har tagits i planen för att erbjuda passerande sittmöjlighet i attraktiv miljö och tillhandahÄlla gröna omrÄden för rekreation..