Sammanfattning finns bifogad i pdf-format.

Sammanfattning finns bifogad i pdf-format.

VÀrlden blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler mÀnniskor bosÀtter sig i stÀder och tÀtorter stÀlls högre krav pÄ kvaliteten i urbana miljöer. MÄnga skogsmiljöer i tÀtorter saknar tydlig mÄlbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lÀmnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svÄranvÀnda landskap. Genom variation i karaktÀrer och platser kan större möjligheter för sÄvÀl rekreation som för vÀxt- och djurliv skapas och dÀrmed en rikare naturupplevelse. MÄnga skogar har försvunnit som inslag i urbana omrÄden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förÀndring av hur tÀtortsnÀra skogar behandlas Àr dÀrför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts pÄ ett skogsomrÄde i KÀvlinge i sydvÀstra SkÄne, kallat Högalidskogen. SkogsomrÄdet valdes dÄ det Àr en tÀtortsnÀra skog med centralt lÀge i byn med nÀrhet till bostÀder och skolor och skogen var frÄn början tÀnkt att fungera som en nÀrrekreationsskog.

Lund Àr belÀget i ett högintensivt jordbruksomrÄde i sydvÀstra SkÄne och andelen allemansrÀttslig mark i det tÀtortsnÀra landskapet Àr liten. För att tillgodose stadsinvÄnarnas behov av rekreation Àr tydliga strategier för grönstrukturplanering i kommunen viktigt. Ett verktyg i arbetet med tillgÀngligörandet av Äkerlandskapet utanför staden Àr sÄ kallade betrÀdor. BetrÀdor Àr smala strÀngar av insÄtt vallgrÀs som lÀmnas obrukad lÀngs Äkerkanter och kan fungera som gÄngstrÄk ut i landskapet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur Lunds kommun, med hjÀlp av betrÀdor, arbetar med tillgÀngliggörandet av det stadsnÀra jordbrukslandskapet för dess invÄnare. Studier av Lunds översiktsplan och Grönstruktur- och naturvÄrdsprogram gjordes för att utreda vilka intentioner och strategier kommunen har med grönstrukturplaneringen och vilken roll betrÀdor spelar i planeringsarbetet.

Denna studie fokusera utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ de möjligheter och begrÀnsningar som kan förekomma beroende pÄ vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte Àr att fÄ en mer ingÄende bild pÄ vilken inverkan lokalernas utformning har pÄ fritidshemmets kvalité utifrÄn aspekter av lÀrande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  DÀrutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha pÄ fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lÀrare för att frÀmja bÄde skolans och fritidshemmets verksamhet.Studiens datainsamling bestÄr av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer.Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan mÄnga gÄnger Àr begrÀnsade i sina val av aktiviteter pÄ grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus kÀnner ocksÄ begrÀnsningar nÀr ytorna inte rÀcker till.

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö dÀr arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas pÄ ett fruktbart sÀtt. Det Àr en stad som Àr rik och levande för alla mÀnniskor"..

Den hÀr uppsatsen handlar om hur man kan utforma och anvÀnda trÀdgÄrd i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjÀlp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapitrÀdgÄrd och naturens betydelse för hÀlsan samt intervjuer med tvÄ lÀrare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trÀdgÄrd pÄ en skolgÄrd som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i BorlÀnge. Mitt förslag Àr att trÀdgÄrden ska vara en snitslad bana med fyra trÀdgÄrdsrum efter vÀgen. Rummen Àr indelade i de fyra grundfÀrgerna gult, grönt, rött och blÄtt. Ledord som sinnesstimulering, fÀrgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen.

Many people choose to live in urban environments. Since everyday life in many cities is characterized by a high pace it is important that good recreational areas, with the possibility of recovery, are available to the population.This paper is based on a case study of VÀxjö city park, which is the area surrounding the lake VÀxjösjön. The park and the lake are of great importance to the citizens. The lake VÀxjösjön has for a long time been affected by eutrophication, which has caused major problems as algal blooms and fish mortality. An extensive lake restoration was carried out in the 1990s in order to save the lake.

This thesis constitutes a long term (100 year) ecological landscape management plan for the estate Götebo 1:5. The estate is situated close to Gothenburg and is owned by SkogssÀllskapet. The planning has been made by dividing the estate into different areas (zones). In each zone one of the goals nature conservation, recreation or economical yield has been prioritized. Nature conservation is one of the main goals for the forest management plan.

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbÀttra förutsÀttningarna för jordbruk. Det har dock medfört att vÀxter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet pÄskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. TÀtbebyggda omrÄden bidrar ocksÄ till ökade flöden eftersom andelen hÄrdgjorda ytor ökar nÀr tÀtorterna expanderar eller förtÀtas. HÄrdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

I det hÀr arbetet har jag undersökt vilken betydelse stadsnÀra skogar har för allmÀnheten, hur man kan gynna de sociala vÀrdena och om man kan göra annorlunda föryngringsytor nÀra stÀder. UtifrÄn litteraturen har jag hittat olika teman som StadsnÀra skogar genom historien, StadsnÀra skogar idag, Naturens betydelse för mÀnniskor, Skogsproduktion och skogsbruk, Information och konflikter samt Annorlunda föryngringsytor nÀra stÀder. DÄ numera vÀldigt mÄnga mÀnniskor i Sverige bor i stÀder blir tillgÄngen till natur bÄde i och nÀra stÀderna vÀldigt viktig. DÄ vi blir fler mÀnniskor och fler flyttar till stÀder mÄste stÀderna vÀxa och exploateringen sker ofta pÄ bekostnad av grönomrÄden och tÀtortsnÀra natur. Att naturen pÄverkar oss mÀnniskor positivt pÄvisas via forskning inom Àmnet.

VÀrlden blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler mÀnniskor bosÀtter sig i stÀder och tÀtorter stÀlls högre krav pÄ kvaliteten i urbana miljöer. MÄnga skogsmiljöer i tÀtorter saknar tydlig mÄlbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lÀmnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svÄranvÀnda landskap. Genom variation i karaktÀrer och platser kan större möjligheter för sÄvÀl rekreation som för vÀxt- och djurliv skapas och dÀrmed en rikare naturupplevelse. MÄnga skogar har försvunnit som inslag i urbana omrÄden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förÀndring av hur tÀtortsnÀra skogar behandlas Àr dÀrför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts pÄ ett skogsomrÄde i KÀvlinge i sydvÀstra SkÄne, kallat Högalidskogen. SkogsomrÄdet valdes dÄ det Àr en tÀtortsnÀra skog med centralt lÀge i byn med nÀrhet till bostÀder och skolor och skogen var frÄn början tÀnkt att fungera som en nÀrrekreationsskog.

Stendörren Àr ett populÀrt rekreationsomrÄde och kombinerat naturreservat/Natura2000-omrÄde i den SörmlÀndska skÀrgÄrden. Syftet med studien var att öka kunskapen om vilka konflikter som förekommer i omrÄdet, dels mÄlkonflikter mellan olika besökskategorier och dels konflikter mellan förvaltningens mÄl och omrÄdets nyttjande. NaturvÀrden och deras kÀnslighet undersöktes genom sammanstÀllning av tidigare inventeringar medan upplevda konflikter hos besökare undersöktes genom intervjuer och en enkÀtstudie. Materialet kompletterades med en observationsstudie av besökarnas geografiska fördelning i omrÄdet. Resultaten visade att strandomrÄden var de mest besökta delarna och höll Àven de naturtyper som var mest kÀnsliga för störning frÄn friluftslivet.

Begravningsplatser i stadsmiljö har en hÀlsofrÀmjande funktion dÄ de finns i mÀnniskors omedelbara nÀrhet och kan innebÀra skillnaden för om en person kommer i kontakt med en grön utemiljö över huvud taget. Platsen signalerar kontinuitet och inger en kÀnsla av sammanhang i tillvaron (SOC) vilket Àr den viktigaste faktorn för hur vÀl vi klarar av stress. I takt med att stÀder förtÀtas Àr det viktigt att ta till vara de gröna miljöer som finns i ett preventivt syfte för folkhÀlsan. Begravningsplatser som fysiska och sociala platser i urban miljö kan anvÀndas för rekreation och som förebyggande ÄterhÀmtningsplatser för att exempelvis avhjÀlpa mental trötthet. De viktigaste faktorerna pÄ en begravningsplats Àr att det rÄder en fridfull stÀmning och att platsen Àr estetiskt tilltalande.

Sveriges landsbygd har lÀnge prÀglats av följderna av enökande urbanisering. FörÀndringar i samhÀllet har blandannat gjort att jord- och skogsbruket har rationaliseratsoch mÀnniskorna har sökt sig till stÀderna för att finnaarbete och utbildning. Nu finns det dock tecken pÄ att trenden med landsbygdens avbefolkning har börjat vÀnda i och med att fokus har flyttats frÄn enbart produktion tillatt Àven inbegripa rekreation..