Efterfrågan på miljövänligt producerade produkter har ökat allt mer under senar e år. Det har bl.a. lett till att system för miljömärkning och miljöstyrning av Skogsbruk har utvecklats. Det finns i dag tre system som kan vara aktuella för Skogsbruk i Sverige : ? Certifiering enligt Forest Stewardship Council, FSC.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Kunskapen kring svensk torvmarksbeskogning är undermålig. En kunskapslucka som till stor del beror på att torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med skogsproduktion. Detta beror mycket på det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krävs. Det ökade behovet av skogsråvara gör att Skogsbruket söker nya marker där torvmarken har potential att etableras för skogsproduktion.Studien är en kunskapssammanställning som lyfter fram kunskap kring Skogsbruk på svensk torvmark med fokus på föryngringsprocessen. Finland använder torvmarker i Skogsbruket på ett sofistikerat sätt.

Objekt för undersökningen är en nyplantering av bok på en mindreskogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som är de viktigaste ädlalövträden för den biologiska mångfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbeståndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strävan mot en högre andel ädellövskog på debreddgrader som ingår i dessa trädslags naturliga utbredningsområden. På såsätt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rätt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och Skogsbruk somkunskapsområde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av Skogsbruk, där ekonomi är den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för Skogsbruksmetoder som gynnar ävennaturvårds- och sociala värden. Detta är en tendens som nu börjar fågenomslag såväl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-årig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrån de uppställda målen med fokus påde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnära?metoder.I analysen av studiens resultat görs jämförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillväxtprognoser för bok.

Det traditionella svenska Skogsbruket bygger på ett trakthyggesbruk som tillämpas på största delen av arealen. Generell hänsyn lämnas vid skogliga åtgärder i form av levande och döda träd samt orörda områden. Utöver detta lämnas hela bestånd och nyckelbiotoper. Denna modell har fått kritik för att den skapar ett fragmenterat och variationsfattigt landskap med dåliga förutsättningar för många skogslevande arter att reproducera och sprida sig. Ett alternativ är triadSkogsbruk där arealen delas upp i zoner med olika mål.

The Swedish forest policies have earlier mainly been focused on two goals: production and environment. The production goal aims to benefit the economical gains from forestry while the environmental goal primarily aims to shield the ecological values of the forest. With the introduction of the Swedish environmental code and the environmental objectives it was made clear that the overall objective for Swedish community development, including the forestry sector, is sustainable development. Sustainable development includes supporting economic, ecologic as well as social values of which the latter seems to have been forgotten in the forestry sector. This was recently brought to attention to the sector and the debate how to handle the social values is now ongoing.The legislator has not been unaware of the social values since they have since long been at least somewhat included in the preliminary works.

Syftet med denna studie är att beskriva det första skedet av introduktionen av ekologisk landskapsplanering (ELP) i svenskt Skogsbruk. Detta har gjorts genom att försöka besvara ett antal frågeställningar: ? Vad är ekologisk landskapsplanering? ? Hur har framväxten av ekologisk landskapsplanering skett? ? Varifrån kom ideerna? ? Vilka var orsakerna till att man började med ekologisk landskapsplanering? ? Vilken roll har ekologisk landskapsplanering haft för förändringen mot ett mer miljöanpassatsvenskt Skogsbruk? Dessa frågor har diskuterats vid intervjuer gjorda med forskare, företrädare för storSkogsbruket och representanter från övriga skogssektorn. ELP anses vara ett värdefullt redskap i arbetet med att kombinera produktions- och miljömålet i den nu gällande skogspolitiken och har kommit i gång inom flera skogsbolag under de senaste åren. Dess huvudsakliga inslag är att ta fram beslutsunderlag som beskriver hur skogslandskapet ska skötas och utvecklas efter vissa uppställda mål.

Objekt för undersökningen är en nyplantering av bok på en mindreskogsfastighet i sydöstra Blekinge. Bok och ek, som är de viktigaste ädlalövträden för den biologiska mångfalden, intog i dessa trakter en stor andel avskogsbeståndet fram till 1960-70-talet, men har sedan minskat i takt med attde ersatts av planterad gran. Det finns idag, bland annat i Skogsstyrelsensriktlinjer, en uttalad strävan mot en högre andel ädellövskog på debreddgrader som ingår i dessa trädslags naturliga utbredningsområden. På såsätt kan det projekt, som studien beskriver, anses ligga rätt i tiden.Inledningsvis ger rapporten en översikt över skog och Skogsbruk somkunskapsområde och bakgrunden till att vi nu ser tendenser till att detraditionella formerna av Skogsbruk, där ekonomi är den dominerandestyrfaktorn, börjar ge vika för Skogsbruksmetoder som gynnar ävennaturvårds- och sociala värden. Detta är en tendens som nu börjar fågenomslag såväl i myndigheters styrdokument som i forskning ochkunskapsutveckling.I rapporten beskrivs utvecklingen av en tio-årig plantering av bok, delsresultatet av den första fasen, etableringsfasen, och dels en bedömning av hurden framtida planeringen kan göras utifrån de uppställda målen med fokus påde skötselformer som kan betecknas som ?hyggesfria? eller ?naturnära?metoder.I analysen av studiens resultat görs jämförelser dels med liknande studier ochdels med schabloniserade tillväxtprognoser för bok.

I Sverige bedrivs Skogsbruk på en stor del av skogsmarken vilket riskerar att påverka miljön i vattendragen negativt. Lokala utströmningsområden i anslutning till vattendrag har extra stor betydelse för ytvattnets kemi. Störningar i utströmningsområden, såsom körskador och markberedning, kan därför påverka ytvattenmiljön i närliggande vattendrag negativt. Skyddszoner mot vattendrag är viktiga för motverka negativa effekter av Skogsbruksåtgärder i anslutning till vattendrag. Trots skyddszonernas viktiga funktion har skogsstyrelsen visat på bristfällig kantzonshänsyn i Svenskt Skogsbruk. I och med att Sverige fått en ny högupplöst nationell höjdmodell finns nu möjlighet att beräkna DTW-index (cartographic depth-to-water) med samma upplösning som den ursprungliga höjdmodellen.

Målet med Skogsbruk är idag så mycket mer än produktion av timmerråvara. Det finns ett behov av alternativa skötselsystem och metoder i Skogsbruket. Ett skötselsystem som väckt ökat intresse hos flera aktörer och intressenter i samhället är blädningsbruk. Blädningsbruk är ett system för att sköta fullskiktade skogar. Med fullskiktad skog menas en skog där det finns träd i alla storlekar.

Uppsatsen analyserar det rättsliga ramverket för artskydd. Utifrån målsättningen om en hållbar utveckling och bevarandet av biologisk mångfald hanterar miljörätten, både på internationell och på nationell nivå, olika konflikter mellan en rad intressen. Som följd av att stora delar av det moderna Skogsbruket under de senaste decennierna har bedrivits storskaligt och rationellt med allt effektivare maskiner har arealen av skog minskat. I takt med att skogen minskar, reduceras även viktiga livsmiljöer för olika arter. Centralt i framställningen har därför varit att undersöka hur rättsordningen skyddar ? och kan skydda ? arter i samband med Skogsbruk.

Total protection is often the option chosen when protecting forests with high environmental values. An alternative to total protection is application of management regimes that do not interrupt continuity of tree cover. This study focuses mainly on continuous cover forestry (CCF) in forest stands already protected. All objects are situated in the county of Jämtland in northwest Sweden. The purpose of the study was to attain a greater knowledge about CCF practices.

Ronneby Miljö- och hälsoskyddskontor ville genom undersökningen få information om nitrathalter ienskilda dricksvattenbrunnar inom kommunen, med bakgrund av den nya miljökvalitetsnormen.Riktvärdet för nitrat är 50 mg/l. Halter som överstiger detta bör inte ges till barn under ett års ålder pågrund av risk för methemoglobinemi. Jämförelsen skulle ske mellan områden präglade av jordbrukrespektive Skogsbruk, samt mellan grävda och borrade brunnar. Jämförelsen skulle även ske över tiden,mellan 1975-1990 till 2005. Urvalet av provtagningspunkter baserades på en sammanställning frånbefintligt arkiv samt efter en annons i dagspressen.

Intensivt Skogsbruk har medfört stora förändringar i den boreala skogens struktur och sammansättning. Epifytiska gammelskogslavar så som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hårt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen då de kräver gamla träd som substrat samt är känsliga för förändringar i mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lämpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det är fördelat i landskapet. Modellen baserades på en regressionsfunktion med data från Riksskogstaxeringens inventeringar av hänglavar som grund. En utsökning med kNN-data (satellitdata över Sveriges skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelåg hög sannolikhet att påträffa bra habitat för garnlavar producerades.

Det finns idag två olika skötselsystem som anses vara lämpliga för Svenskt Skogsbruk, trakthyggesbruk och kontinuitetsSkogsbruk. Trakthyggesbruket är mycket dominerande i svenskt Skogsbruk och har traditionellt sett de senaste årtiondena ansetts vara ekonomiskt lönsammare än kontinuitetSkogsbruket. Ny forskning från Finland säger dock motsatsen, att kontinuitetSkogsbruket har högre ekonomisk lönsamhet. Målet med rapporten är att undersöka och jämföra lönsamhet vid olika räntenivåer från två skötselsystem, kontinuitetSkogsbruk och trakthyggesbruk samt undersöka hur lönsamheten påverkas av olika virkespriser och flyttkostnader. Nuvärde valdes som ett lämpligt kriterium för att jämföra lönsamhet mellan de två olika skötselsystemen. Årlig nettoavkastning utsågs som ytterligare ett kriterium vid jämförelsen. Ett bestånd simulerades från grundata på fullskiktade bestånd och sedan användes tillväxtfunktioner uppbyggda i Excell för att optimera och beräkna lönsamhet vid olika räntor med både trakthyggesbruk och kontinuitetsSkogsbruk.