Sök:

Sökresultat:

87 Uppsatser om Skogsägarmål - Sida 2 av 6

En studie av landskapsindex för kvantifiering av rumsliga landskapsmönster

Syftet med uppsatsen är att utvärdera två landskapsindex: ett formindex som beräknar formen för varje markanvändningsyta ( eng. "patch"); ett diversitetsindex, som beskriver de olika markanvändningarnas relativa utbredning. Formindexet beräknas på två olika sätt, beroende på om dess storleksberoende inkluderas eller ej. Utvärderingen körs för ett landskap på cirka 50 km2, men även för tre mindre områden i landskapet: åkerbygd, mellanbygd samt skogs-bygd. Samtliga områden jämförs sedan i två olika skalor, flygbild respektive satellitbild..

Motiv och värdering vid köp av skogs- och lantbruksfastigheter i Kronoberg och Blekinge

The purpose of this study is to find out how buyers of forest-and farm land have valued the property's various parts. How buyers has valued the forest, field, pasture, house and the farm buildings on their property. A questionnaire with 22 questions was sent to 68 people how had bought a property in Kronoberg or Blekinge. They had bought the property in 2010 and first half of 2011, and the properties have been provided by LRF-konsult. To each question there were several alternatives and the buyers would choose the alternative that was most similar to his or her opinion. The study is based on 57 responses.

Contortatall - stabilitet 7-16 år efter gallring

År 2011 fällde stormen Dagmar uppskattningsvis 4-5 miljoner m3sk skog,främst i mellersta Norrland. SCA skogs tidigast gallrade (1996-2005)contortatallbestånd, återfinns i området. Generellt beskrivs contortatall somett vindkänsligt trädslag. Kunskapen kring påverkan av gallring ärbegränsad. Målet är att avgöra om stormkänsligheten minskar ett antal årefter gallring, samt om det finns något samband mellan beståndsegenskaperoch skadenivå.

Mätning av kundnöjdhet hos privata skogsägare : en fallstudie hos SCA Skog Jämtland

De senaste åren har det uppkommit ett ökat behov av inhemskt virke inom SCA. Detta framförallt på grund av ökad virkesefterfrågan från de egna industrierna. Eftersom inte SCA Skogs eget skogsinnehav på 2.6 milj ha räcker till för försörjningen av industrierna har man anställt fler virkesköpare som har i uppdrag att köpa råvara från privata markägare. För att sätta fokus på hur SCAs arbete fungerar mot sina virkesleverantörer/kunder har jag gjort en enkätstudie på detta. Studien är uppdelad i tre delar; litteraturstudie, enkätundersökning av kundnöjdhet och en excel-modell för uppföljning av kundnöjdheten baserad på enkäten.

Utvärdering av Vida Skogs entreprenörer med inriktning entreprenörsportal och certifiering

Vida Skog is supplying the whole Vida Ltd?s mills with wood raw material. This study aims to evaluate Vida Skog?s contractors and the relatively new contractorportal and to identify measures that are important for the contractors? skills. The purpose with the portal is to facilitate co-operation between contractors and buyers by streamlining the logistics of the whole wood supply process.The study was conducted in the form of a questionnaire.Most of the respondents were positive to the portal.

Kvalitativ analys av Holmen Skogs internprissättningsmodell :

Transfer pricing has attracted considerable interest among tax authorities in recent years. One of the reasons for this is that various countries have now begun to protect their own tax bases to a greater extent than they did in the past. Sweden has introduced a law on the documentation on the grounds that the tax office to review the pricing of transactions that occur within multinational corporations. The purpose of the law is that companies should apply a transfer pricing that meet arm's length principle, which means that internal pricing reflects market prices. The EU Commission has, together with the EU member states formed a Forum, the EU Joint Transfer Pricing Forum (JTPF), since cross-border trade within groups constitute a threat to the internal market. The Forum has drawn up a code of conduct which includes a model of documentation.

Skogs påverkan på vindkraftsproduktion - en fallstudie av vindkraftverk vid Andersfält.

The purpose of this master thesis is to investigate how nearby forests affect the energy production in wind turbines. To reach the purpose a case study is performed on three wind turbines sited on a field in a north-south line at Andersfält in the municipality of Halmstad, Sweden. Approximately 100 meters south of the southern wind turbine a forest is situated. The case study is divided into three sub studies where the difference in energy production, the affect of the forest and a wind meteorology model, WAsP, is studied. The result show that the forest have a significant influence and that the WAsP-model gives an incorrect result of the energy production in wind turbines sited near a forest..

Utvärdering av svensk vindkraft : Skillnaden mellan skogs- och traditionella placeringar

During the last years commercial Wind Power Turbines (WPT) has become larger regardingto the generator sizes and hub heights. Available hub heights around 100 meters is nowcommon, which has led to profitability for WPT located in forests where there normally are tolow wind speeds. The current knowledgement regarding turbulence and the variation in thewind profile for the outcome of the power production for the WPT in forests is limited.In this Master of Science thesis an investigation concerning forest located wind power plantshas been made. The purpose has been to investigate if plants located in forest perform lesscompared to wind power turbines located at more common locations.The analyses are based on statically material for determining the availability,production/generator size, production/hub height, production/swept area and how thetopography affect the production results.The analyses show that the variation in production result for WPT located in forest comparedto turbines located at other locations is small. The availability is high and the productionresults are good..

Linjestudie för järnvägsdragning Storuman ? Mo i Rana

Denna rapport undersöker vilka möjligheter det finns för ett framtida anläggande av en järnvägssträckning mellan Storuman och vidare västerut till den isfria hamnen i Mo i Rana. Rapporten belyser viktiga aspekter av hur generellt en planering av ny järnvägssträckning går till och hur samhället hypotetiskt kan beröras. Granskning av näringslivets och arbetsmarknadens potential samt hur infrastrukturen utvecklingsmöjligheter lyfts också fram. Det man kan konstatera av en så tidig utredning som denna rapport utgör är att Västerbottens län innehar många intressanta utvecklingsmöjligheter som tyvärr hamnat lite i periferin, mycket på grund av att Sveriges inland idag saknar god standard på infrastrukturen. Två aspekter som jag belyser extra starkt i denna rapport är dels godsutbytet till och från Sveriges inland där skogs- och gruvindustrin har starkt fäste, ut mot Atlantkusten i Mo i Rana, som skapar större handelsutbyte med övriga världen.

Skogsmaskinföretagarnas kundrelationer, lönsamhet och produktivitet

Har produktivitetsutvecklingen i det svenska skogsbruket stagnerat, och har detta i så fall något att göra med debatten om dålig lönsamhet för skogsmaskinföretag? Denna kvalitativa studie undersöker skogsmaskinföretagaren, vem hon eller han är samt vilken relation denne har till uppdragsgivaren. Studien försöker även identifiera potentiella källor i verksamheten för effektivitetsförbättringar och kostnadseffektivisering.Teorin som används till att lösa uppgiften härstammar från: entreprenörskapsteori, relations-marknadsföring samt prissättningsteori. Det empiriska materialet har samlats in från 12 semi-strukturerade intervjuer med skogsmaskinföretagare i Småland, Västerbotten och Uppland. I syntesen av teorin och det empiriska materialet identifierades två grupper av skogs-maskinföretagare, där den ena gruppen speciellt lämpar sig att i dialog med uppdragsgivaren samt deras kunder utveckla branschen.

Utveckling av ett GIS-verktyg för selektion av bränningstrakter : en studie genomförd på SCA-skogs marker inom Medelpads skogsförvaltning

Skogen i Sverige brinner idag inte alls lika ofta som tidigare. Detta har lett till att många brand-gynnade och brandberoende arter riskerar att försvinna. För att motverka detta har naturvårdsbränningar på skogsmark blivit allt vanligare under 2000-talet. Hälften av all skog i Sverige är certifierad enligt Forest Stewardship Council (FSC) vilket innebär att många stora skogsägare har ett krav att bränna en areal som motsvarar fem procent av den årliga avverkningsarealen. Flera av de större skogsföretagen har idag svårt eller delvis svårt att nå upp till detta mål.

Lönsamhet vid gallring i bestånd med varierande grad av heterogenitet och gallringsbehov : en analys med Heureka PlanVis

Detta kandidatarbete genomfördes i samarbete med Bergvik Skog AB som önskade undersöka när skötselåtgärden gallring ska utföras i bestånd med olika grader av heterogenitet. Arbetet syftade därför till att klargöra hur stor andel av ett bestånd som ska vara i behov av gallring för att gallringen ska bli som mest lönsam. Arbetet genomfördes genom att med inventerings-data från Bergvik Skog dela upp företagets skogsinnehav i norra Värmland i tre hetero-genitetsklasser. De tre klasserna byggde på den relativa standardavvikelsen för grundytevägd medelhöjd mellan provytor inom samma bestånd. För klasserna simulerades skogsbruk enligt Bergvik Skogs riktlinjer under 100 år i programmet Heureka PlanVis.

Förstudie av måleri

Examensarbetet har utförts hos Olofsfors AB i Nordmaling under hösten 2006. Där tillverkas band för skogs- och entreprenadmaskiner samt väg- och skopstål. Produkterna doppas efter tillverkningen i en Olofsforsblå färg. Företaget har de senaste åren gjort stora investeringar vad gäller automatisering på båda sina affärsområden. Det som inte hängt med i utvecklingen är måleriet som fortfarande är manuellt.

Skogen i parken : utvecklingsstrategier för Alnarpslunden

Syftet med detta arbete är att kunna ge Alnarpsfakulteten och Akademiska Hus ett genomtänkt förslag som visar hur Alnarpslunden kan styras och formas framöver utifrån olika överväganden. Hur ska vi tackla situationen med almarnas snabba reträtt från Alnarpslunden? Arbetet bygger dels på ett antal Alnarpsexperters tankar om lunden och dess framtid och dels på mina egna studier av lundinriktad litteratur, äldre Alnarpsbeskrivningar och av Alnarpslundens nuvarande uppbyggnad, status och framtidspotential. Arbetet består av tre delar: Del 1 Några huvuddrag ur Alnarpslundens historia Första delen delar i sin tur in Alnarpslundens historia i fyra skeden från islossning till nutid. Skede 1 Från inlandsis till bosättning Marken koloniseras av träd och växter för att tusentals år senare glesas ut av både människan och stora gräsätare. Skede 2 Från den första gårdsetableringen till tiden som svensk kungsgård Så småningom ingick troligen den nuvarande lunden i ett halvöppet skogs- och beteslandskap. Tack vare att Alnarps skog har legat på mäktiga mäns ägor har den skonats från systematisk skövling. Skogens uppgift var att försörja de närbelägna byarna med ved och virke. Skede 3 Från Lantbruksinstitutet till Lantbruksuniversitet I och med Alnarps landtbruksinstituts grundande urholkades skogen till en omkringliggande och skyddande krans till parken som kom att anläggas här. Skede 4 Alnarp som ?landskapslaboratorium? De sista 30 åren har ytan trädbeklädd mark på Alnarp vuxit och lunden kan ses som en viktig komponent med lång träd- skogs- och örtkontinuitet till Alnarps landskapslaboratorium. Del 2 Alnarpslunden idag Del två beskriver lundens användning ur olika perspektiv både inom och utom SLUs verksamhet.

En undersökning av Bergvik skogs och Skogsstyrelsens gallringsmallar mot en gallringsoptimering på simulerade typbestånd

The purpose of this study was to analyze the two thinning models: Bergvik Skog´s thinning model, which is based on total stems and dominant height, And Swedish forest agency´s thinning model which is based on basal area, habitat index, dominant height and recommended number of stems at final felling in Heureka´s StandWise and PlanWise. The data we chosen for our study were taken from the Swedish National Forest Inventory and we were creating a simulated stand based on a great number of sample plots in Region three from The Swedish National Forest Inventory. We had chosen to create one stand with low habitat index (T20) and one with high habitat index (T24). Our purpose were to come as close as possible to a natural stand in central Sweden. We performed the thinning in StandWise and analyzed the data I Excel files. Our thinning optimizing´s were performed and analyzed in PlanWise. There wasn´t any big differences between the thinning on the lower habitat index.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->