Sök:

Sökresultat:

1091 Uppsatser om Skogmiljöpolitik - Sida 14 av 73

Hur anvÀnds sociala medier inom politiken idag? : En kvalitativ studie som jÀmför Twitter och Instagram, och hur dessa anvÀnds inom politiken

This paper aimed to investigate how Swedish politicians use social media Twitter and Instagram and if there was evidence to discern of personal branding and identity creation. Main method used was the observation of four politicians? shared content on Twitter and Instagram. In order to strengthen the results of the study, interviews were also made on the same politicians, of which two responded. The study showed, among other results that Twitter is used more for political aspects and Instagram to show personality and lifestyle.

En ny bild av islam?

Denna uppsats fokuserar pÄ hur bilden av islam och muslimer visas i lÀroböcker frÄn 2001 och framÄt. Syftet med uppsatsen Àr att se om de samhÀlleliga förÀndringarna efter attentatet mot World Trade Center 2001 har pÄverkat lÀromedlen. Undersökningen görs pÄ lÀroböcker skrivna efter 2001 i Àmnet religionskunskap. LÀroböckerna Àr pÄ gymnasienivÄ. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr Edward Saids teori om orientalism.

RÀnterisk för bostadsköpare - betydande eller marginell?

Med dagens lÄga rÀnta lÄnar privatpersoner mer Àn nÄgonsin för att finansiera sina bostadsköp. Denna uppsats behandlar rÀnterisken en privatperson utsÀtter sig för vid bostadsköp dÄ denne skall ta lÄn med fast rÀnta. Vanligtvis brukar det ta tre mÄnader (90 dagar) frÄn det att köpekontrakt skrivits pÄ till att köpet genomförts. Genom att anta att rÀnteförÀndringarna Àr lognormalfördelade har jag kommit fram till att tvÄÄrs och femÄrs rÀntan inte stiger betydande under 90 dagar. Slutsatsen jag dragit Àr att rÀnterisken Àr lÄg med dagens lÄga rÀnta..

Kvinnliga individer, manliga politiker En kvantitativ studie om valrörelsen 2014

Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014 Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014Antal ord: 9 001Problemformulering: I Sverige Àr medierna den viktigaste informationskÀllan för att ta till sig information om politik och samhÀllsfrÄgor. Medierna har sÄledes en stor makt över hur mÀnniskor uppfattar samhÀllet och politik. Nyhetsrapporteringen Àr dÀrför viktig inför ett val dÄ vÀljarna ska ta stÀllning och utrycka sina Äsikter i och med att valdagen Àr demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse.

Identiteten som försvann

I de nuvarande styrdokumenten för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sÀgs i Àmnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stÀrka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten Àr allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genomföra en vÀrderande analys av denna förÀndring. Jag försöker svara pÄ frÄgan om förÀndringen Àr till det bÀttre eller sÀmre. Som metod anvÀnder jag mig av argumentationsanalys.

Effekter av ett minskat exportstöd- en studie av EU:s fjÀderfÀköttnÀring

Denna studie behandlar EU:s fjÀderfÀnÀring och undersöker effekterna av den nya policyn som huvudsakligen bestÄr av ett minskat exportstöd. Uppsatsen studerar effekterna pÄ produktion och export. De förvÀntade effekterna vid ett avskaffande av exportstöd Àr att bÄde produktion och export ska minska. Denna studie visar, genom att undersöka förÀndringarna i producerad och exporterad kvantitet frÄn och med 1995 dÄ den nya poliyn började gÀlla, att i detta fall pÄverkar andra faktorer produktion och export mer Àn det minskade exportstödet. FörÀndringar i konsumenternas preferenser Àr en faktor som inverkar pÄ produktion och export..

TrÄdlöst eller huvudlöst? : en litteraturstudie om datoriseringen av svensk skola

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

JÀmstÀlldhet och ekonomisk tillvÀxt - En studie av kvinnlig sysselsÀttning och tillvÀxt i EU-15

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det gÄr att pÄvisa nÄgra samband mellan jÀmstÀlldhet och ekonomisk tillvÀxt. Med hjÀlp av multipel regressionsanalys undersöks paneldata frÄn EU-15. Den beroende variabeln, ekonomisk tillvÀxt, förklaras av en rad oberoende variabler. Olika modeller testas för att se om tillförandet av jÀmstÀlldhetsvariabler förbÀttrar modellen. För att avgöra om sÄ Àr fallet undersöks förÀndringen i justerad förklaringsgrad.

Ekonomisk tillvĂ€xt och ren natur - Är det möjligt?

I och med att lÀnderna i vÀrlden blivit allt rikare har Àven miljöförstöringen ökat. Detta Àr ett problem som uppmÀrksammas allt mer och det sker allt fler studier om sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och miljöförstöring. I början av 1990-talet publicerade Grossman och Krueger en undersökning som visade pÄ ett uppochnedvÀnt U-förhÄllande mellan inkomst och miljöförstörande utslÀpp, dvs att miljöförstöringen först ökar med den ekonomiska tillvÀxten tills den vid en viss nivÄ vÀnder och börjar minska samtidigt som ekonomin fortsÀtter att vÀxa. De kallade denna kurva för ?The Environmental Kuznets Curve? (EKC).

Hur jÀmstÀlld Àr kommunstyrelsen?

Vi har med hjÀlp av intervjuer och enkÀter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för förÀldrars val av förskola. Idag kan förÀldrar göra ett rationellt val genom att sjÀlva undersöka, besöka och ta reda pÄ vilken förskola som passar dem och deras barn bÀst. Valmöjligheterna Àr mÄnga och beslutet Àr stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmÀrker sig vid förÀldrars val av förskola i Sverige utifrÄn ett socioekonomiskt perspektiv. FörÀldrar i allmÀnhet visste vilka faktorer som de ansÄg viktigast i sitt val av förskola.

DÄligt uppförande : Om identitet, genus och kroppens politik i Iiu Susirajas fotografiska sjÀlvframstÀllningar.

This essay examines Finnish artist Iiu Susiraja?s self-portraits in relation to Western traditions and tropes of the genre from the 20th century until today. I use an iconological/iconographic model to describe and to further interpret the images. The purpose is to find out which norms and conventions, within the art sphere and society as a whole, that Susiraja?s images reproduce or revolt against.

Journalistrollen : en studie i skrivande journalisters yrkesroll

Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. ÄndamĂ„let med uppsatsen Ă€r att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebĂ€r och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock sĂ„ viktiga, biroller. Fokus ligger pĂ„ kvalitativa intervjuer med journalister frĂ„n tvĂ„ lokaltidningar och en rikstĂ€ckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn pĂ„ sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begrĂ€nsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras Ă€r att journalistik Ă€r en komplicerad yrkesroll dĂ€r grĂ€nserna för var rollen börjar och slutar Ă€r diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister Ă€r det brinnande intresset för samhĂ€lle och politik, viljan att förĂ€ndra och att ha möjligheten att förbĂ€ttra. .

Regionala obalanser och matchningseffektivitet i Sverige 1983-2004

Denna uppsats analyserar matchningseffektiviteten mellan lediga jobb (vakanser) och arbetslösa. Det faktum att den svenska Beveridgekurvan skiftat utÄt under 1990-talet Àr en indikation pÄ att de arbetslösa inte lika effektivt ?matchas? ihop med de lediga jobb som skapas. I uppsatsen identifieras tvÄ faktorer som pÄverkar matchningseffektiviteten; sökbeteendet hos arbetsgivarna och de arbetslösa, samt regionala obalanser mellan utbud och efterfrÄgan pÄ arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sÀgas att bÄda faktorerna tycks bidragit till sÀmre matchningseffektivitet under 1990-talet..

Inflationsprognoser i Sverige: Vilket gapmÄtt bör anvÀndas?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspÄinflationen bÀttre jÀmfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata frÄn1993 till och med 2005 har anvÀnts. GapmÄtten skapas med tvÄ olika metoder,en linjÀrregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell anvÀnds föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvÀnds Àr ett kvartal, fyra kvartal samt Ätta kvartal.

Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal : En kvalitativ studie om den planerade anvÀndningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess pÄverkan pÄ den politiska kommunikationen i stort

Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal ? en kvalitativ studie om den planerade anvĂ€ndningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess pĂ„verkan pĂ„ den politiska kommunikationen i stortFörfattare: Anna HallbergÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapDatum: 2010-06-01Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att anvĂ€nda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nĂ„ med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser pĂ„ sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier pĂ„verkar den politiska kommunikationen.Metod: Den kvalitativa metod som anvĂ€nds Ă€r personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter frĂ„n sju svenska partier, varav sex Ă€r representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att fĂ„ riksdagsmandat.Teori: Det teorier som studien vilar pĂ„ Ă€r teorin om nĂ€tverkssamhĂ€llet enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfĂ€ren, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmĂ€rkt verktyg för politisk kommunikation dĂ„ det möjliggör diskussion med anvĂ€ndarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig sjĂ€lva. NĂ€r partierna anvĂ€nder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla mĂ„lgrupper i samhĂ€llet, dock inte samtidigt.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->