I takt med ökande intresse för uttag av grot så ökar också intresset för återföring av aska tillbaka till Skogen. I rapporten utreds hur mycket återföringsbar aska som produceras av förbränningsanläggningar. Arbetet begränsas genom att endast förbränningsanläggningar med större kapacitet än 10 GWh träbränsle per år tas med . Dessutom sker en avgränsning geografiskt till att endast ta med anläggningar placerade söder om en tänkt linje mellan Karlstad och Stockholm.Datainsamlingen för förbränningsanläggningarnas askmängder har gjorts både med telefonintervju och enkätundersökning. Totalt har 107 förbränningsanläggningar tillfrågat.

Inom den svenska sågverksindustrin pågår idag en omdaningsprocess, i syfte att öka graden av kundorderstyrd produktion. Detta medför ökade krav på sågverkens förhandsinformation om råvarans beskaffenhet, med avseende på tirorets fördelning i diameter, längd och kvalitet. Ett sätt att skaffa denna information kan vara att simulera apteringen för de planerade avverkningama. Syftet med denna studie har varit att belysa vilken inverkan styrparametrar och omfattning på indata har för prognosresultatet vid simulerad aptering. Ett datasystem ,BASS-BEST!UPR, användes vid apteringssimuleringen för att generera utbytesprognoser av rotstående Skog.

Skogsbruk är, och har under lång tid varit, en viktig resurs i Sverige. Ett hårt brukande av Skogen med inriktning på hög tillväxt och lönsamhet har medfört att senaste århundradenas Skogsbruk har utarmat den biologiska mångfalden. Idag är miljömedvetenheten större och många Skogsägare certifierar sin Skog. I certifieringen ingår att lämna miljöhänsyn i form av exempelvis högstubbar, torrträd och naturvärdesträd som ger livsmöjligheter till en stor mängd organismer. Frågan jag ställer mig är huruvida Skogsbruksmetoderna verkligen förändras genom denna certifiering och om de biologiska värdena verkligen ökar.

Människan har alltid påverkat sin omgivning. Så även Skogen hon levt i närheten av. Tyresta nationalpark har undantagits från Skogsbruk under de senaste hundra åren. De aktiviteter som försiggick i Tyrestas Skogar har lämnat avtryck i Skogens struktur och årsringarna i de träd som ännu finns kvar. Det gör det möjligt att studera de aktiviteter som format Tyresta nationalpark och naturreservat under åren 1700-1900.

Skogen räknas som en förnybar resurs, men avSkogning kan ändå drabba även de tidigare mest Skogsbeklädda områdena. AvSkogning ger upphov till stora koldioxidutsläpp och förlust av ekosystemtjänster. Med återplantering kan dock ny Skog kompensera för tidigare uttag och en god Skogsskötsel kan ge en resurs som gynnar både dagens och kommande generationer. Investeringskostnader i Skogen kan upplevas som en stor utgift för dagens generation, då avkastningen kan komma att infalla flera generationer senare. I Sverige styrs dock Skogsbruket av Skogsvårdslagen (1979:429) och i denna studie riktas uppmärksamheten framförallt på återplanteringsskyldigheten.

The comprehensive goal in this study was to examine important factors in an introduction of a new machine team. The aim was to identify what elements should be part of an introduction program for new machine team. The examination was done together with Stora Enso Skog. A new machine team and their supervisors where analyzed during a six month period. The evaluation was done with open interviews of the team members and their supervisors. The main question was what should be included in an introduction program to develop a successful machine team as effective as possible? Interviews of the new team and analyses gave good indications how the procedure should be done.

Föryngringen av Skog på Gotland har historiskt sett varit problematisk under lång tid och i dagsläget används främst markberedning följt av plantering av tall. Förutsättningen för föryngring under skärm samt naturlig föryngring under fröträd som föryngringsmetod har studerats i denna rapport då det råder brist på skriftliga sammanfattningar om dessa båda metoder. Föryngringsmetoderna studerades genom fältstudier på 16 lokaler och intervjuer med verksamma inom branschen på Gotland. Naturlig föryngring visade sig ha viss framgång på norra Gotland samt fungera väl på nordöstra Fårö. Förutom på Fårö visade emellertid föryngring med markberedning och plantering bäst resultat.

Som Skoglig sektorsmyndighet är det Skogsstyrelsens uppgift att omsätta regeringens Skogspolitiska mål i praktiken. De behöver därför ha kunskap om deras arbete faktiskt ger effekter i Skogsbruket. Ett verktyg för att undersöka effekter är utvärderingar. Genom en utvärdering kan Skogsstyrelsen se vilka effekterna är samt få ett underlag till att förändra och utveckla framtida projekt. Denna studie syftade till att utvärdera effekter hos deltagare avseende kunskapsinhämtning och användningsgrad samt deltagarnas upplevelse av vattenkvällarna i projektet Skogsbruk och vatten inom Landsbygdsprogrammet hos Skogsstyrelsen i Östergötland.

Under det senaste decenniet har intresset att investera i Skogsfastigheter ökat. Detta har gjort att bankerna idag utvecklar sina segment inom Skog- och lantbruk. Har som mål att underlätta vid värdering av Skogsfastigheter genom att undersöka sambandet mellan markens naturliga virkesproducerande förmåga till årlig nettoavkastning. Beräkningarna är uppbyggda på nuvärdesmodeller och syftar till att visa likvärdig årlig inkomst. Landet delades upp i fyra regioner för att avspegla regionala skillnader i produktionsförmåga. Resultatet visar att det finns stora skillnader i årlig avkastning mellan regionerna. Förklaringen till detta är att boniteten är avtagande med stigande breddgrad.

Idag hittas både höga kultur- och naturvärden inom områden som har lämnats mer orörda av det industrialiserade Skogsbruket än andra och där andelen gammal Skog med döda träd och lågor därför är högre (Ericsson 2001). En stor andel områden som tidigare ansetts vara urSkog eller orörda av människan, har på senare tid istället visat sig vara starkt påverkade av mänsklig aktivitet.Den före detta kronoparken Eggelats nordöst om Arjeplog, är ett sådant område. Syftet med min fältinventering i området var att registrera kulturspår både av samiskt ursprung och av det industriella Skogsbruket. Jag ville ta reda på hur mycket spår som egentligen fanns i området och vad de kunde berätta om områdets Skogsbrukshistoria. Vidare undersökte jag källmaterial i form av bland annat beståndsbeskrivningar från början av 1900-talet och framåt för att få en bild över hur området har förändrats under de senaste 100 åren.

Grot-uttag vid gallring kan komma att bli mer utbrett i och med stigande priser på Skogsbränsle. Det har dock befarats att grot-uttag vid gallring skulle kunna innebära stora tillväxtförluster eftersom Skog i gallringsfas har stort näringsbehov. Tillväxtreduktion av grot- uttag vid gallring har emellertid varit svårt att påvisa i tallbestånd. Målet med detta arbete var att genom analys av data från ett fältförsök undersöka hur helträdsutnyttjande vid gallring av tallbestånd påverkar tillväxten i det kvarvarande beståndet jämfört med gallring av enbart stammar. Försöket ligger i Granö i Vindelns kommun och anlades 1982. Följande två hypoteser testades: Tillväxten är lägre under andra tioårsperioden efter helträdsgallring än efter gallring av enbart stamved, och tillväxtminskningen förstärks av en andra gallring med grot-uttag. Parceller behandlade med grot-uttag uppvisade en statistiskt icke-signifikant tillväxtförlust på ca 6 %. Den statistiska analysens måttliga styrka, försökslokalens höga bonitet och tallbestånds låga grot-mängd och oberoende av kväveupptag från förnan föreslogs som anledningar till att behandlingseffekten av grot-uttag inte kunde säkerställas statistiskt..

Skogen är en förnyelsebar naturresurs om den sköts på rätt sätt. Väsentligast för ett hållbart Skogsbruk är att avverkningen är i balans med återväxten. Detta innebär att det endast finns en begränsad mängd virke för Skogsindustrin att tillgå. För att den avverkade Skogen skall hålla så hög kvalitet som möjligt är det viktigt att den växande Skogen inte skadas. Den växande ungSkogen påverkas inte bara av Skogsskötselåtgärder i olika varianter, utan även av mer svårpåverkade faktorer som exempelvis klimatförändringar och miljö, svamp-, insekts- och viltangrepp.

This essay intends to provide an understanding of the developments in the right of public access and recreational activities in the forests of Sweden, and which factors and prerequisites that have affected this development. The forest and its history, along with recreational development has in many ways shaped today?s rights of public access, but there is also an age-old tradition of public access that has affected how we have used the forest, and that also has enabled the development of outdoor recreation. Many are unaware of this, which causes misunderstanding to appear around the rights of public access and how it is supposed to be used.The essay opens with historical descriptions of public access, the Swedish forest and outdoor recreation, to thereby provide a picture of how these three fields have influenced each other over the centuries. This is followed by a description of the current access rights and the problems associated with those, and a description of other countries' equivalent of the right of public access.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade.

I mitt arbete har jag genom observationer och intervjuer undersökt om skolSkogen och den vanliga Skogen är bra komplement när det handlar om utomhuspedagik. De flesta av förskolorna i kommunen har en skolSkog att tillgå och har man inte det växer Skogen nästan inpå knutarna. De pedagoger som blivit intervjuade anser att det är viktigt att lära barnen tidigtvad man får och inte får göra i naturen och att skolSkogen då är ett bättre alternativ. En skolSkog skiljer sig från en vanlig Skog genom att det finns färdiga vindskydd, eldstäder och hinderbanor. Genom avtal med markägaren har förskolan eller skolan fått tillstånd att tänja lite på allemansrättens gränser Dessutom är det bra för både barn och pedagoger att spendera mycket tid ute i naturen därför att den friska luften gör att det blir färre sjukdomar.