MÄlet med detta arbete var att belysa skillnaderna mellan ett fyravÄningshus med trÀ- respektive halvprefabricerad betongstomme ur ett tekniskt perspektiv för att utröna vilket stomalternativ som Àr att föredra.Faktorer som belystes var:Tjocklekar pÄ bÀrverksdelarLÀngsta möjliga spÀnnvidderInstallationsmonteringElementmonteringGrundstorlekLjudisolerande förmÄgaRisk för fuktskadorBranddimensioneringProjekteringskomplexitetBygghandlingar frÄn ett befintligt flerbostadshus med trÀstomme erhölls och analyserades, och ett hus med likvÀrdig stomme av betong projekterades.BÀrverket med halvprefabricerad betong dimensionerades efter rÄdande Eurokoder och detaljer utformades enligt gÀllande lagar och regler samt erkÀnd branschstandard.Ur de tekniska perspektiv som avhandlats i denna rapport vÀger fördelarna med betong nÄgot tyngre Àn trÀalternativets fördelar trots att egenskaperna i vissa hÀnseenden Àr mycket lika.Betongalternativet ger stora fördelar vad gÀller brand och ljud och Àr samtidigt enklare att projektera, medan trÀ har sina fördelar i montering och grundlÀggning. Att vÀlja en stomme av trÀ till ett flerbostadshus verkar ocksÄ ha fördelar i de icke avhandlade aspekterna, t.ex. miljö och arbetsmiljö.För att uppfylla ljud-, brand- och fuktkrav i ett trÀhus krÀvs det avancerade byggsystem som innebÀr stor komplexitet i projekteringen vilket krÀver ett nÀra samarbete mellan trÀprojektör och fabrikör. .

Kiruna Wagon Àr en relativt nystartad verkstadsindustri med affÀrside att tillverka och underhÄlla malmvagnar för ovan- och underjordstrafik. Examensarbetet gÄr ut pÄ att hitta ett effektivt och lönsamt sÀtt att exportera produktionsanpassade byggsatser av bergtransportvagnen. Projektet har utgÄtt frÄn en befintlig 3D-modell av vagnen, och tyngdpunkten har legat pÄ att produktionsanpassa vagnen sÄ att förhandstillverkade komponenter enkelt och utrymmeseffektivt gÄr att leverera pÄ ett lÀmpligt sÀtt. Studien bygger pÄ leverans av 10 stycken, bergtransportvagnar. För att skapa sig en bild av vagnens funktion inleds arbetet med ett platsbesök vid LKAB:s anlÀggning underjord pÄ huvudnivÄ 1045 meter dÀr vagnen transporterar rÄmalm frÄn tappning till krossanlÀggning.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

En ny designprototyp ?Sambandssystem vid Kriser? (SaK) för krisledning och för dagligt anvÀndande i organisationer har utformats. Detta arbete fokuserar pÄ att utreda SaKs grÀnssnitt och dess inverkan pÄ mÀnniskans kognition, samt beslutsprocesser i relation till Stockholms stads krisledningsorganisation. TvÄ bÀrande tankar har varit sÀrskilt betydande för SaKs konstruktion: (1) TÀnk om alla kunde följa det som sker i organisationen och hÄlla sig uppdaterade! (2) Hur undviks ?information overload? och hur kan informationsutbytet regleras pÄ lÀmpligt sÀtt? Tillsammans med dessa tankar har syftet med arbetet frÀmst varit att stÀrka och stödja organisationens krishantering, att det ska klara hantering av ett eller flera projekt, samt att systemet ska vara anvÀndarvÀnligt och sjÀlvinstruerande.

Syftet med detta examensarbete Àr att genom textanalys se hur olika lÀroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nÀmligen dÄ som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem lÀroböcker, tvÄ utgivna pÄ 1990-talet (1991 och 1999) och tre pÄ 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frÄgestÀllningar Àr: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista frÄga att undersöka Àr om dessa eventuella skillnader kan sammanhÀnga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

All vÄrdpersonal och dÄ ocksÄ sjuksköterskan som omvÄrdnadsansvarig kommer förr eller senare i kontakt med mÀnniskor som har allvarliga och ibland kroniska sjukdomar, t.ex. olika typer av cancer. Dessa patienter har ofta olika kunskapsnivÄer om sin sjukdom och ocksÄ olika behov av information.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva om det fanns nÄgon skillnad pÄ informationsbehov mellan unga och gamla, kvinnliga och manliga patienter med cancer och deras sÀtt att söka efter information. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar publicerade mellan 1998-2008 och funna i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. Studiens resultat visade att yngre och dÄ framförallt yngre kvinnor, har ett stort informationsbehov och kompletterar och bekrÀftar gÀrna lÀkarens information med att söka alternativa kÀllor.

MÄnga av dagens elektroniska kalendrar och kalendersystem kan inte kommunicera med kalendrar och system av en annan typ, trots att de ofta anvÀnder sig av samma format för att beskriva hÀndelser. Det Àr dÀrför intressant att undersöka hur ett protokoll för kalenderkommunikation bör fungera och hur de förslag som idag utvecklas ser ut. Ett standardiserat kommunikationsprotokoll underlÀttar för anvÀndare eftersom de dÄ har större frihet att sjÀlv vÀlja mjukvara. Det underlÀttar Àven för utvecklare som kan undvika kostsamma misstag dÄ de utvecklar applikationer till kalendersystem.Denna undersökning genomför en litteraturstudie av tvÄ potentiella kandidater till standard för kalenderkommunikation, CAP och CalDAV. Dessa tvÄ förslag undersöks och jÀmförs med avseendet att utvÀrdera kvalitén pÄ design, sÀkerhet, prestanda, hÀndelsehantering (event notification) och portbarhet.

AbstractJag gÄr i detta arbete först igenom ett antal olika sÀtt att se pÄ autenticitet, diskuterar och jÀmför olika musikvetares stÄndpunkter samt undersöker begreppets ursprung. DÀrefter har jag undersökt hur dessa olika autenticiteter pÄverkar det klingande resultatet i ett specifikt verk och stycket jag valt för detta syfte Àr Allegro moderato ur Sonata para guitarra av Antonio José. Verket Àr dock inte det centrala, utan syftet att se hur olika ramar, autenticiteter, pÄverkar det klingande resultatet Àr det som stÄr i centrum och detta skulle egentligen kunnat göras utifrÄn vilket musikstycke som helst.För att komma fram till hur jag pÄ bÀsta sÀtt kan vara trogen vart och ett av dessa olika synsÀtt sÄ har jag Àven gjort en analys av verket. Jag gÄr i arbetet dels in pÄ vissa detaljer i verket, undersöker vilka olika tolkningsmöjligheter jag kan hitta utifrÄn de ramar som ges av de olika sÀtten att se pÄ autenticitet och dels ser jag till större strukturer i verket och hur olika val pÄverkar dessa. Jag har Àven dokumenterat de klingande skillnaderna med ljudinspelningar och dÄ spelat in bÄde lÀngre och kortare partier samt gjort en inspelning av hela satsen för att fÄ en bild av stycket som helhet samt för att se hur slutresultatet blev.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Konkurrensen om studenter och resurser har o?kat bland universiteten. Fo?r att klara av konkurrensen har universitet aktivt bo?rjat arbeta med varuma?rkesbyggande fo?r att skapa starka varuma?rken. Den sto?rsta delen av forskningen om varuma?rken har bedrivits pa? kommersiella organisationer och den forskning som finns om universitets varuma?rken har inte studerat svenska universitet.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.

Föreliggande studie Àr dels ett led i att kvalitetssÀkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbÀttrat mÄende. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den hÀr studien deltog Ätta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fÄtt EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvÄrd. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mÄende i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhÀmtades som komplement till intervjun.