Sökresultat:
9896 Uppsatser om Skillnader - Sida 36 av 660
Aftonbladet 1970 och 2005: en jämförelse mellan dess uppbyggnad då och nu
Enligt ett historiskt perspektiv från boken Aftonbladet en svensk historia har tidningen varit uppbyggd på i stort sett samma sätt sedan 1930-talet. Efter slutförd undersökning är jag beredd att instämma i detta. Vissa Skillnader finns dock och vid en procentjämförelse har min undersökning visat att det finns stora Skillnader i bland annat nöje och recensioner. I 1970 års tidning fanns det 26,3 procent artiklar om nöjen medan det i 2005 års nummer finns 11,8 procent. Det skrevs alltså procentuellt sett mer om nöjen förr än idag.
Avvikelserapportering och säkerhetskultur inom svensk sjukvård : en jämförelse mellan vårdcentraler
Sjukvården är en komplex organisation där människor och teknik ska samspela för att kunna ge en bra och säker vård. Ibland går något snett som i värsta fall kan leda till att en patient kan komma till skada. När en individ utsätts för en undvikbar skada i vården kallas det för en vårdskada. Patientsäkerhet innebär att aktivt sträva mot en frånvaro av vårdskador. Landstinget i Östergötland (LiÖ) har arbetat med patientsäkerhet ur ett systemperspektiv sedan år 2002 och avvikelsehantering är en del i det arbetet.
Norrsken : komparativ studie i fornskandinavisk sejd och samisk schamanism
Uppsatsens syfte är att komparativt studera fornskandinavisk sejd och samisk schamanism. Traditionernas likheter och Skillnader behandlas. En jämförelse görs av dessa religiösa uttrycks specialist, attribut, extas och syfte. Anmärkningsvärt är att ritualernas kultledare har skilda genus. God argumentation kring ämnets likheter och Skillnader kräver orientering i genusproblematiken.
Starkare konflikt mellan familjeliv och arbete bland män än bland kvinnor : Work-Life Balance och arbetstillfredsställelse bland högskoleanställda
Syftet med studien var att bland högskoleanställda undersöka Skillnader i Work-Life Balance och arbetstillfredsställelse beroende på deltagarnas kön samt beroende på om deltagarna hade barn under 18 år eller ej. Studien syftade även till att undersöka Skillnader i arbetstillfredsställelse beroende på deltagarnas ålder. I studien ingick manliga och kvinnliga högskoleanställda som arbetade minst 80 % och som undervisade och/eller forskade inom den aktuella tjänsten. Studien genomfördes som en web-enkätundersökning på två högskolor i Sverige. Totalt besvarade 125 deltagare på enkäten som utgick ifrån två olika mätinstrument; Netemeyers, Boless och McMurrians (1996) skala som användes för att mäta Work-Life Balance uppdelat på Family-Work Conflict samt Work-Family Conflict och Minnesota Job Satisfaction Questionnaire (MSQ) som mätte inre och yttre arbetstillfredsställelse.
Videokonferensen-Bra för miljön ? men vad tycker användaren?
Målet med mitt arbeta är att belysa vilken syn användare av videokonferensen har till tekniken. Med utgångspunkt från detta har jag undersökt vilka Skillnader användarna ser på videokonferensen och det fysiska mötet. Vidare har jag undersökt vilken syn användarna har på det virtuella mötet och dess miljöfördelar. Slutligen har jag undersökt vad arbetsgivarna gör för att uppmuntra till användandet av videokonferensen. För att uppnå bästa möjliga resultat har jag genomfört tre stycken kvalitativa intervjuer med personer med nära koppling till videkonferensen.
Skillnader och samband mellan attributioner och situationsspecifikt självförtroende : Kön och åldersaspekter, samt skillnader mellan idrottskategorier och positiva och negativa prestationer.
Sammanfattning Syftet var att studera om personers attributioner skiljer sig åt mellan positiva och negativa prestationer. Dessutom undersöktes kön- och åldersaspekter, samt Skillnader mellan icke-idrottare, motionärer, individuella och lagidrottare gällande attributionsstil och situationsspecifikt självförtroende. Vidare syftade arbetet till att studera samband mellan attributionsdimensionerna och situationsspecifikt självförtroende. Urvalet bestod av 115 försökspersoner i åldern 16 till 67 år. För att mäta attributioner användes Causal Dimension Scale ? II (CDS-II; McAuley, Duncan, & Russell, 1992) och för att mäta situationspsecifikt självförtroende användes General Perceived Self-Efficacy Scale (GSE; Schwarzer & Jerusalem, 1995, ref.
Marknadens reaktion på företagsförvärv under hög- och lågkonjunktur : En studie av börskursens utveckling vid 180 företagsförvärv inom fyra olika branscher.
Bakgrund: Mycket forskning har riktats mot att undersöka hur börskursen påverkas vid tillkännagivandet av företagsförvärv. Inga studier har dock undersökt om det finns någon skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller om det skiljer sig mellan olika branscher.Syfte: Studien syftar till att undersöka hur börskursen för det uppköpan-de företaget påverkas vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv under två konjunkturscyklar. Vidare syftar studien till att under-söka om det föreligger Skillnader i börskursens utveckling bero-ende på vilken bransch företagsförvärvet genomförts i.Genomförande: Sekundärdata om företagsförvärv har samlats in från en företags-förvärvsdatabasen Zephyr samt börskursverktygen Google Fi-nance och Yahoo Finance. Dessa data har sedan sammanställts och kategoriserats för att räkna ut den abnormala avkastning för högkonjunkturen (2007) och lågkonjunkturen (2008/2009). Dessa data har sedan använts för att undersöka om det föreligger några Skillnader mellan konjunkturscyklerna och de olika branscherna.Resultat: Det fanns Skillnader i hur marknaden reagerade vid tillkännagi-vandet av ett företagsförvärv under hög- och lågkonjunkturen.
Speldesignsmönster bland populära sociala nätverksspel : En kartläggande studie över hur användningen av speldesignsmönster i sociala nätverksspel skiljer sig från andra digitala spel.
Idenna uppsats granskades de fem popula?raste sociala na?tverksspelen pa? den sociala na?tverkstja?nsten Facebook. Syftet var att genom att studera speldesignsmo?nster urskiljaeventuella Skillnader mellan sociala na?tverksspel och andra digitala spel. Dessa Skillnader analyserades fo?r att kontrollera om de kunde vara bidragande faktorer till sociala na?tverksspels popularitet.
Gröna fastigheter växer : En studie om hur "gröna" fastigheter skapar ett mervärde för hyresgäst samt hyresvärd
Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det några Skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns Skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns Skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden. Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..
Livsstilssegmentering och dess undersökningsmetoder
Uppsatsen behandlar metoder för livsstilssegmentering. Uppsatsens syfte är att inventera och klarlägga ett urval av de kommersiella undersökningsinstitutens metoder gällande livsstilssegmentering. Dessa har sedan jämförts för att belysa Skillnader metoderna emellan. Syftet var även att uppmärksamma problem som kan uppstå mellan institut, köpare och användare i samband med köp och användning av livsstilsundersökningar. Vi har observerat att två olika grupper av livsstilsundersökningar förekommer.
Pedagogers syn på lek
Syftet med detta arbete är att ta reda på hur och om pedagoger anser att de arbetar med lek i
förskolan. Våra huvudfrågor var: Hur anser pedagogerna att de arbetar med lek i förskolan? Vilken betydelse har lek för barns lärande?
Vi gjorde en kvalitativ undersökning där vi intervjuade 12 olika pedagoger i olika åldrar och av olika kön. Vi använde penna och papper som instrument för att dokumentera vad som sades.
Vi belyser olika teorier om lek i förskolan av teoretiker som Fröbel, Piaget, Knutsdotter Olofsson, Lillemyr med flera. Vi valde att fördjupa oss i pedagogens roll i leken, Skillnader mellan pojkar och flickors lek, definitioner av lek samt vad barnen lär sig genom lek.
Slutsatsen av arbetet blev att pedagogerna använder sig av lek i sitt dagliga arbete på förskolan.
Tematisk undervisning, bättre eller sämre än ämnesundervisning
Många skolor arbetar idag tematiskt istället för ämnesuppdelat. Jag ville göra en undersökning som visar om det ena sättet främjar inlärning bättre än det andra. Genom frågeformulär i åk 7 på en högstadieskola, dit det kommer både elever som arbetat tematiskt och som arbetat tradi-tionellt ämnesuppdelat, försökte jag undersöka eventuella Skillnader i kunskaperna i NO och SO. Resultaten visar inte på några Skillnader mellan de olika grupperna av elever vad gäller kunskaperna på rena faktafrågor. Enligt den ursprungliga distinktionen mellan förståelsefrågor och faktafrågor har däremot eleverna som arbetat tematiskt klarat sig något bättre på några av förståelsefrågorna.
Åldersblandade klasser - bra för lärare och elever?
Studien är gjord för att undersöka vad lärare som arbetar åldersindelat respektive åldersblandat anser vara fördelar och nackdelar socialt och kunskapsmässigt med sin klasstyp. Vi ville också se vilka Skillnader som fanns i lärarnas svar. I teoridelen tas olika forskares syn på åldersblandade klasser upp. I den empiriska delen finns resultatet från de enkätundersökningar som gjorts av 102 lärare. Lärarna var jämnt representerade från åldersindelade- respektive åldersblandade klasser.
Flickors och pojkars matematiska uttryck i förskolan : Ett genusperspektiv
Denna kvalitativa studie behandlar matematiska uttryck hos förskolebarn. Syftet med studien är att undersöka och beskriva flickors och pojkars matematiska uttryck i förskolan samt vilka eventuella Skillnader som kan iakttas i deras uttryckssätt. Detta mot bakgrund av att matematiken har fått ett allt större utrymme i förskolans verksamhet efter att förskolan fick sin första läroplan, Lpfö 98, med uttalade mål att sträva mot. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskolan. Kan det ha att göra med att de uttrycker sig olika? Med detta som grund ville vi undersöka om det finns Skillnader i flickors och pojkars matematiska uttryck.Matematik är ett språk och barn i förskolan utvecklar matematisk förståelse genom upplevelser i lek och sociala sammanhang.
Dimensionering av trähuskonstruktioner enligt EKS och NA : En jämförelse mellan de svenska och norska nationella tilläggen till eurokoderna
Syftet med införandet av eurokoder är att skapa standardiserade regler och krav för dimensionering av bärverksdelar, vilket ska skapa ökade möjligheter för företag att konkurrera om arbeten utomlands. Förhoppningen är att den ökade konkurrensen ska leda till ökad kvalitet och minskade kostnader inom byggbranschen. Syftet med eurokoderna är också att varje land ska få utnyttja sina tidigare kunskaper och erfarenheter inom området, varför varje land tillåtits tillföra sina egna nationella tillägg till dessa eurokoder. De nationella tilläggen skapar då Skillnader mellan hur olika länder nyttjar eurokoder vid dimensionering och lastberäkningar. En bransch som påverkas av dessa Skillnader och som ständigt växer på marknaden är industrin för prefabricerade trähus, där marknaden i och med framgången rör sig allt mer mot export till andra länder.