Cyberloafing avser privat internetanvändning under arbetstid. Syftet med studien var att undersöka Skillnader mellan cyberloafing på datorer och mobiltelefoner samt Skillnader i vissa demografiska variabler. Studiens hypotes var att cyberloafing sker i större utsträckning på datorer. Dock förväntades cyberloafing även förekomma på mobiltelefoner, dessutom förväntades viss internetaktivitet ske i högre grad på dem. För att undersöka detta genomfördes en enkätundersökning på fyra olika arbetsplatser i en medelstor svensk stad.

Denna uppsats grundar i en kvalitativ studie om huruvida det finns kulturella Skillnader i danskt och svenskt ledarskap. Studien är baserad på sex personliga intervjuer om hur anställda uppfattar sina ledares beteende. För att analysera materialet har en analysmodell utformats med utgångspunkt i Hofstedes teori om individualism/kollektivism samt maktdistans och Scheins teori om ledarens synliga beteende. Analysen påvisar inga tydliga kulturella Skillnader mellan danska och svenska ledare, men tendenser tyder på en högre maktdistans samt en något högre grad av individualism i de danska chefernas beteende..

Syfte:Att kartlägga vilka Skillnader som föreligger mellan IASCs standards och Redovisningsrådets rekommendationer samt att fastställa i vilken utsträckning dessa förklaras av svensk lagstiftning eller av andra faktorer. Metod:Först har en empirisk undersökning i form av en dokumentstudie genomförts under vilken Skillnader identifierats och grunden lagts för fortsatt undersökning av orsakerna till dessa. Sedan har en kvalitativ studie av Skillnaderna genomförts, understödd av en dokumentstudie, under vilken förklaringsfaktorerna framkommit och fastställts.Slutsatser: Vi finner att svensk lagstiftning inte förklarar alla de Skillnader som föreligger mellan de båda regelverken. Ett tiotal övriga faktorer är troliga förklaringsfaktorer; av vilka de mest framträdande är sambandet mellan redovisning och beskattning, förekomsten av ett redovisningsteoretiskt ramverk, försiktighets- och matchningsprincipen, principen om rättvisande bild samt principen om öppenhet i finansiella rapporter..

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berättelser av andraspråkselever på Komvux att analyseras med hjälp av performansanalys. Syftet med studien är att se på utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer även att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att åskådliggöra eventuella Skillnader i utvecklingen av bestämdhet.Resultatet visar att det finns belägg för processbarhetsteorin och att detta kan tillämpas på nominalfraserna och dess bestämdhet. Resultatet visar dock inga generella Skillnader mellan utvecklingen av bestämdhet när det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framställning. Däremot kan man uttala sig om individuella Skillnader hos informanterna..

Denna uppsats behandlar internationella Skillnader och harmonisering av finansiella rapporter med redovisning av goodwill som fokusområde. Vårt övergripande syfte har varit att kartlägga och jämföra svenska och brittiska företags redovisning av goodwill i finansiella rapporter för att kunna dra slutsatser om i vilken utsträckning internationella Skillnader lever kvar efter införandet av IFRS, respektive i vilken utsträckning harmoniseringseffekter har uppnåtts sedan införandet av IFRS. För att uppnå syftet har två hypoteser tagits fram med hjälp av vår teoretiska referensram som vi har prövat genom att göra en kvantitativ studie av 96 årsredovisningar fördelade på svenska och brittiska företag från 2005 och 2007. Det resultat som har visat sig tydligast i vår studie är att harmoniseringen av finansiella rapporter får anses ha ökat mellan 2005 och 2007. Att internationella Skillnader har överlevt införandet av IFRS har vi också identifierat, om än i en mindre utsträckning än vad som varit förväntat.

Syftet med uppsatsen är att identifiera eventuella Skillnader mellan flickors och pojkars skriftspråk när det gäller antal verb och variationsgraden i verbens användning i skrift. Syftet är vidare att utröna huruvida flickors och pojkars val av uppsatsämne vid fri skrivning på nationella prov i svenska skiljer sig åt. Slutligen är syftet att undersöka huruvida man ur resultaten av undersökningen kan dra några pedagogiska slutsatser. Efter det att 106 gymnasisters uppsatser undersökts visade resultaten att det inte fanns några större Skillnader mellan könen i användningen av verb. Vad gäller val av uppsatsämne fanns det dock vissa Skillnader mellan könen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella Skillnader i inställning och motivation införämnet engelska hos elever i två klasser i år 9 på en svensk skola i ett engelsktalande land ochen svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella Skillnader i undervisningsmetoder iämnet engelska i de båda klasserna och vad dessa Skillnader kan göra för elevernas motivationtill språkinlärningen. I studien har använts kvalitativ observation av engelsklektioner i de bådaklasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade medintervjusvaren visar att motivationen hos eleverna på de båda skolorna skiljer sig marginellt,och att det som avgör är huvudsakligen undervisningsmetoderna..

Bakgrund: Svenska redovisningsregler för onoterade företag genomgår förändring. På förslag ligger nya redovisningsregler för onoterade företag. Genom Årsredovisningslagens definition av ett mindre företag har 97 procent av Sveriges företag möjlighet att välja mellan K2 och K3. Marknaden efterfrågar en ökad kunskap om Skillnaderna mellan regelverken.Syfte: Identifiera väsentliga Skillnader mellan K2 och K3 samt undersöka vilka av dessa som har störst betydelse för företagen i sitt val av regelverk.Metod: En kvalitativ studie har genomförts, där intervjuer och remissvar har använts som datainsamling. En urvalsmetod har använts för att identifiera vilka Skillnader som är tydliga mellan K2 och K3.

Syftet med denna uppsats var att utröna om det finns Skillnader mellan könen när det gäller konsekvenser av att vara utsatt för mobbing. Frågeställningarna var: Hur påverkas flickors respektive pojkars hälsa av att vara utsatt för mobbing? Hur kan mobbing forma flickors respektive pojkars syn på framtiden? Finns Skillnader mellan mobbade flickors respektive pojkars alkohol- och drogmissbruk? Finns Skillnader mellan mobbade pojkars respektive flickors upplevda trygghet? Mobbing sågs i föreliggande arbete som en form av stress. Frågeställningarna besvarades med hjälp av en korrelationsanalys av enkätsvar givna av högstadieelever. I resultaten framkom inga större Skillnader mellan mobbade och icke-mobbade eller mellan könen, vilket delvis förklarades av att mobbade hade socialt stöd på annat håll.

Syftet med den här studien var att utifrån ett genusperspektiv studera hur pedagogerna bemöter flickor och pojkar vid måltider och i tamburen i förskolan. De frågeställningar vi hade var ? Finns det Skillnader i uppmärksamheten riktad mot flickor och pojkar i måltidssituationen respektive i tamburen, med avseende på de observerade situationerna? ? Finns det Skillnader i intentioner och handlingar hos pedagogerna?Utifrån en kvalitativ metod intervjuades pedagoger och observationer videofilmades på två olika förskolor i Västra Götaland. Intervjuerna och videoobservationerna bearbetades sedan via en teoritriangulering bestående av genusteori, Skinners inlärningsteori och familjesociologiska begrepp. Resultatet av studien blev att det finns Skillnader i bemötandet av flickor och pojkar.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga kapitalstrukturen i olika branscher på den svenska aktiemarknaden och utifrån detta utröna om Skillnader mellan branscher kan påvisas. Om Skillnader kan identifieras syftar uppsatsen till att visa vilka faktorer som ligger bakom dessa Skillnader. Uppsatsen syftar även till att analysera Skillnader mellan branscher över tiden. Utifrån statistiska metoder undersöker uppsatsen om det föreligger Skillnader i kapitalstruktur mellan de olika branscherna på den svenska aktiemarknaden. Uppsatsen baseras på två mättidpunkter, år 1990 och år 2000, för att se om det skett förändringar över tiden.

Likheter och Skillnader mellan det svenska och det nyzeeländska skolsystemet på förskole - och grundskolenivå. De två skolsystemen jämförs med hjälp av information hämtad i intervjuer, enkäter, skoldokument, artiklar, etc..

Syftet med detta arbete är att få en uppfattning om det finns några Skillnader i fonologisk förmåga mellan pojkar och flickor. I detta arbete, har kvantitativ metod använts. Undersökningen består av 2 lästester vilka mäter fonologisk förmåga och de har genomförts på elever i årskurs 4. Undersökningen visar att det inte finns några signifikativa Skillnader mellan pojkar och flickor vad det gäller den fonologiska förmågan. Detta kan tyda på att det inte finns några större Skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller förekomsten av dyslexi..

Revision sker av samtliga 330 000 aktiebolag i Sverige. Även om dessa skiljer sig mycket åt revideras samtliga företag, allt från det lokala måleriet till multinationella Ericsson, efter samma lagar och standarder. Debatten senaste tiden har handlat om det finns ett behov för ett separat regelverk för små och medelstora företag. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka Skillnader, hänförliga till företagets storlek, som påverkar genomförandet av revisionen. Slutsatserna är att det föreligger vissa Skillnader mellan revisionen av stora och små företag.

Syftet med vår uppsats är att återge ett antal banktjänstemäns föreställningar huruvida ett avskaffande av revisionsplikten kommer att påverka kreditbedömningen och kreditgivningen. Samt diskutera ett antal tänkbara effekter av ovanstående förändringar och om det finns några Skillnader mellan banktjänstemän i småstad och storstad Uppsatsen är en kvalitativ undersökning. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med banktjänstemän, tre i Malmö och fyra i småstäder i Skåne.T$eorier kring revision, avskaffandet av revisionsplikten, kredithanteringsprocessen samt en sociologisk teori, som berör Skillnader mellan livet i en storstad och en småstad, har använts. Det empiriska materialet bygger på sju intervjuer med banktjänstemän i södra Skåne.Kredithanteringsprocessen skiljer sig åt beroende på vilken kontext bankerna är verksamma i, till exempel den sociala kontakten, mellan kund och banktjänsteman, har en större betydelse i småstadsbanker. En del av dessa Skillnader kommer att förstärkas när revisionsplikten avskaffas..