Sök:

Sökresultat:

39432 Uppsatser om Skillnaden mellan könen - Sida 47 av 2629

Riskhantering: studie av riskhantering inom nÄgra byggföretag
i Norrbotten

Byggverksamhet innehÄller vanligtvis mÄnga och varierande osÀkerheter, som bÄde kan uppfattas som risker och som möjligheter. Byggföretagen har oftast en stark bild av hur riskhanteringen ska genomföras och har verktyg i form av checklistor och annat till hjÀlp för projektledningen. Nu nÀr fler och fler företag blir ISO certifierade sÄ blir riskhanteringen en allt viktigare del av verksamheten. Syftet med rapporten var att kartlÀgga hur nÄgra byggföretag i Norrbotten inom utvalda projekt sköter riskhanteringen med avseende pÄ uppstÀllda mÄl och krav. Arbetet började med en litteraturstudie för att fÄ insikt i Àmnet.

?Asiaten? 1957-58: En journalstudie kring hur influensapandemindrabbade Uppsala : Samt försök att detektera cytotoxinet Panton Valentine Leukocidinhos Staphylococcus aureusi lungbiopsier frÄn samma pandemi

Bakgrund: SmÀrta Àr nÄgot alla upplevt och det Àr en av de vanligaste orsakerna till att folk söker kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. En av sjuksköterskans frÀmsta uppgifter Àr dÀrmed att lindra smÀrta. Det finns forskning som pekar pÄ att mÀnniskor uttrycker och hanterar smÀrta pÄ olika sÀtt beroende pÄ bland annat vilket kön de tillhör. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur inneliggande patienter pÄ sjukhus hanterar smÀrta samt hur skillnaden mellan mÀn och kvinnor ser ut. Metod: Undersökningen genomfördes som en punktprevalensstudie med en kvantitativ ansats.

ArbetslöshetsförsÀkringens finansiering : Hur pÄverkas arbetslöshetskassornas medlemsantal av en förhöjd grad av avgiftsfinansiering?

Sedan Ärsskiftet 2006/2007 har antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna minskat drastiskt. Under samma period har ett flertal reformer genomförts pÄ arbetslöshetsförsÀkringens omrÄde som bland annat resulterat i höjda medlemsavgifter för de flesta a-kassorna. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida det över tid gÄr att finna nÄgot samband mellan förÀndringar i medlemsantal och medlemsavgifter. För att undersöka detta mÄste man förutom avgifterna Àven ta hÀnsyn till andra variabler kopplade till arbetslöshetsförsÀkringen. Dessa övriga variabler Àr grundbelopp, högsta dagpenning, ersÀttningsgrad och arbetslöshet.

Etiska fonder : skiljer sig avkastningen Ät mellan etiska och traditionella fonder?

Eftersom det rÄder osÀkerhet kring hur avkastningen mellan etiska och traditionella fonder skiljer sig Ät pÄ den svenska marknaden, undersöker uppsatsen detta förhÄllande. JÀmförelsen bestÄr av Ätta fonder, dÀr de fyra fonder Àr etiska och fyra fonder Àr traditionella. Fonderna har matchats med varandra enligt matched-pair analysis för att sÀkerstÀlla att det Àr avkastningen som mÀts och att inga yttre faktorer som kan pÄverka avkastningen inkluderas. Vidare har tvÄ statistiska t-test genomförts för att undersöka huruvida resultatet frÄn jÀmförelsen kan besvara frÄgestÀllningen i uppsatsen. De statistiska t-testen har utgÄtt frÄn ett större stickprov som bestÄr av 32 fonder, 16 etiska och 16 traditionella, Àven dÀr matchades fonderna enligt matched-pair analysis.

Utrikesfödda och institutionella förÀndringar i det svenska pensionssystemet

Syftet med denna studie Àr att analysera och jÀmföra inkomst frÄn privat pension mellan utrikes födda individer som kom till Sverige före Är 1970 och inrikes födda individer. Grupperna som har observerats Àr utrikes födda och inrikes födda, mÀn och kvinnor som Är 2008 var i Äldrarna 65-66, 70-74 samt 75 och uppÄt. Syftet Àr att, med utgÄngspunkten att de utrikes födda erhÄller lÀgre inkomstsnivÄer frÄn offentlig pension Àn de inrikes födda, analysera om de kompenserar med högre nivÄer frÄn privat pensionsinkomst. Studien visar pÄ att utrikes födda i Äldersgruppen 75 och uppÄt erhÄller nÄgot lÀgre inkomstnivÄer frÄn privat pension Àn motsvarande inrikes födda, i Äldersgruppen 70-74 Àr skillnaden större medan utrikes födda i Äldersgruppen 65 erhÄller avsevÀrt lÀgre nivÄer Àn inrikes födda. SÄledes kompenserar inte utrikes födda en lÀgre offentlig pension med privat pensionssparande.

En kvalitativ studie av LÀnsförsÀkringars telemarketinggrupps belöningssystem

Som en hjÀlp för företag att uppnÄ resultat och motivera till prestationer hos sina anstÀllda anvÀnds i mÄnga fall belöningssystem. FrÄn att belöna individer baserat pÄ deras position i hierarkin har den nya tidens belöningssystem utvecklats. De kan nu vara utformade pÄ en mÀnga olika sÀtt, till exempel av finansiell eller immateriell karaktÀr, grupp- eller individbaserade, lÄngsiktiga eller kortsiktiga.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur LÀnsförsÀkringar Uppsala telemarketinggrupps belöningssystem uppfattas av de anstÀllda samt att jÀmföra det med skaparens syften. LÀnsförsÀkringar har infört en monetÀr form av belöning i och med ett provisionsbaserat system och en icke-monetÀr form i ett diagramsystem.Som en grund i undersökningen anvÀndes en modell som bygger pÄ effektsynsÀttet och förvÀntansteorin, pÄ vilka en intervju med belöningssystemets skapare och en enkÀtundersökning riktad mot de anstÀllda utformades.De specifika frÄgor som besvarades i studien var om de anstÀllda blir motiverade av belöningssystemen, om de anstÀlldas och skaparens uppfattningar skiljer sig frÄn varandra samt om det Àr nÄgra skillnader i uppfattning mellan det finansiella och icke-finansiella systemet.Resultaten som framkom var att systemet som anvÀnds Àr motiverande men att diagrammen behöver Àndras för att uppfattas som positiva ur de anstÀlldas synvinkel. Uppfattningen frÄn gruppen och frÄn skaparen av systemen skiljde sig Ät gÀllande om systemet var rÀttvist annars var de relativt samgÄende.

Biobra?nslens pa?verkan pa? va?xthusbalansen : en studie av go?dsling pa? olika typ av skogsmarker

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

TV-reklam utifrÄn ett retoriskt perspektiv

I vÄr tid omges vi av reklam nÀstan överallt. I hemmet till exempel i form av TV-reklam, dagstidningsreklam och direktreklam. PÄ stan till exempel i form av utomhusreklam och flygblad. I SOM-undersökningen 2005 visade det sig att endast 14 procent av de tillfrÄgade hade en positiv instÀllning till TV-reklam. Om det Àr sÄ fÄ som uppskattar TV-reklam, hur ska en reklamfilm utformas för att fler ska bli positiva?Syftet Àr att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter upplever storybaserade respektive informativa reklamfilmer ur ett retoriskt perspektiv.

En undersökning av VaR-modeller med Kupiecs Backtest

SAMMANDRAGHistorisk Simulation, Delta-Normal och RiskMetrics prestation utvÀrderas med hjÀlp av Kupiecs Backtest. Value at Risk (VaR) berÀknas med tre olika konfidensnivÄer utifrÄn AffÀrsvÀrldens Generalindex och HSBC kopparindex. UtifrÄn övertrÀdelser frÄn verkligt utfall undersöks vilken VaR-modell som estimerar marknadsrisken bÀst. VaR-modellernas prestation jÀmförs, och i analysen utreds hur konfidensnivÄ och tillgÄngars egenskaper pÄverkar VaR-modellernas prestation. Resultaten visar att Historisk Simulation presterar bÀttre Àn Delta-Normal och RiskMetrics pÄ den högsta konfidensnivÄn vilket troligtvis beror pÄ att RiskMetrics och Delta-Normal antar normalfördelning.

Beskrivningar av lÀs- och skrivutredningar utförda av logopeder. Komplexa situationer och test som ger resultat med mÄnga bottnar

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀs- och skrivutredningar gÄr till ? lÀs- och skrivutredningar som kan utmynna i en dyslexidiagnos ocksÄ benÀmnd specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Fokus ligger pÄ logopeders upplevelser kring lÀs- och skrivutredningar.Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten i studien kan karaktÀriseras som ett pragmatiskt kvalitativt arbete. Med ett pragmatiskt kvalitativt verk menas att strÀvan har varit att vara praktiskt jordnÀra i min teoretiska utgÄngspunkt, att inte bli fastlÄst inom en teoribildning.Metod: Fallstudie som metod har valts för att söka svar pÄ arbetets frÄgestÀllning, med intervju och observation som verktyg att samla in data.Resultat: LÀs- och skrivutredningar, ocksÄ kallade dyslexiutredningar, Àr komplexa verksamheter dÀr resultaten som kommer fram inbegriper mycket mer Àn de resultat som Àr avsedda att utmynna ur utredningen. Det gÄr inte att lyfta ut endast en lÀs- och skrivförmÄga och endast bedöma denna utan att samtidigt fÄ med mycket annat i bedömningen.

SÀrskilt om resning till men för tilltalad : En analys av institutet i ljuset av NJA 1998 s. 321 och NJA 2013 s. 931

Det finns forskare som pÄstÄr att diskussioner om samhÀllsstrukturer och makt igrunden bygger pÄ antaganden om mÀnniskans natur. Denna studies syfte Àr attundersöka relationen mellan individers mÀnniskosyn och deras politiskaövertygelser. NÀrmare bestÀmt vill vi mÀta samband mellan vilka antagandenindivider gör om mÀnniskans natur och deras ideologiska hÄllning och vilketpolitiskt parti de sympatiserar med. VÄr grundhypotes Àr att det Àr troligare attantaganden om mÀnniskans natur ligger till grund för individers ideologiskahÄllning och partisympatier i första hand, och inte tvÀrt om. Vi anser att detta Àrviktigt att mÀta för att det i hög grad Àr politiska beslut som pÄverkar vÄrsamhÀllsutveckling.

LÀraren? - Den som kan allt : En intervjustudie om lÀrarlegitimationen

Bakgrund:Urvalet av litteratur med fokus pÄ lÀrarens professionalisering har gett oss en ram för arbetet och har varit till hjÀlp vid bearbetning och analys av resultaten. Den utvecklingsekologiska och professionaliseringsteorin utgör grunden för vÄr studie.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en fördjupad kunskap om förÀldrars egna uppfattningar om den nya lÀrarlegitimationen och lÀraren som en professionell yrkesutövare. Vidare vill vi jÀmföra skillnaden mellan förÀldrarnas syn pÄ skolan jÀmfört med förskolan och dÀrmed förÀldrarnas syn pÄ lÀrare som verkar i skolan respektive förskolan.Metod:För det ovannÀmnda syftet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod. Det empiriska materialet bestÄr av femton intervjuer med förÀldrar. Intervjuerna Àr genomförda pÄ en förskola och en skola i en mellanstor kommun i VÀstra Götaland.Resultat:UtifrÄn vÄra kvalitativa intervjuer har vi funnit fyra teman: Behörig lÀrare ? den som kan allt, Förskola och skolan ? lika viktiga, Erfarenhet och personliga egenskaper och "Ja" till legitimation.

Klimatkalkylering

Detta Àr en studie om klimatpÄverkan i samband med anlÀggandet av jÀrnvÀgsbroar i syfte att ta fram nyckeltal (moment, material, mÀngder) för att effektivt kunna reducera utslÀppen av vÀxthusgaser. Till grund för studien har vi arbetat med Trafikverkets verktyg klimatkalkyl 2.0. Det har granskats utifrÄn anvÀndarvÀnlighet och riktighet i indata och emissionsomrÀkningsfaktorer. Det för att se till skillnaden mellan modellen och ett unikt anlÀggningsprojekt, var skiljer sig Trafikverkets typvÀrden mot de projektspecifika förutsÀttningarna samt vilka blir dess konsekvenser?Studien har kommit fram till att utan viss försiktighet vid arbete i klimatkalkyl 2.0 finns risk för inkorrekta resultat.

Patientens upplevelse av delaktighet i postoperativ vÄrd

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist pĂ„ patientens delaktighet i omvĂ„rdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvĂ„rdnaden ökar Ă€ven vĂ„rdens kvalitĂ©. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begrĂ€nsad omfattning, varför denna studie förvĂ€ntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vĂ„rden. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vĂ„rd efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har anvĂ€nts i studien.

Att vara efterklok pÄ förhand : En kvalitativ studie om hur man ser pÄ krisplaner inom den privata sektorn

Kriser och allvarliga hÀndelser sker pÄ svenska företag varje Är. Krisplanernas förekomst inom privata företag Àr lÄg jÀmfört med den offentliga sektorn, vilket kan medföra att kriberedskapen hos privata företag inte Àr sÄ god som den skulle kunna vara. Syftet med denna studie Àr att fÄnga uppfattningen av hur man pÄ olika nivÄer i privata företag beskriver förekomst, anvÀndande och implementering av krisplaner. De roller som studien undersöker Àr chef, mellanchef samt medarbetare. Totalt har sju stycken kvalitativa intervjuer genomförts och analyserats utifrÄn innehÄllsanalys med meningsbÀrande enheter, koder och kategorier.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->