Studiens syfte var att undersöka: 1) Personlighetsdrag hos lärare i förskola och gymnasieskola och om det fanns någon skillnad mellan dessa lärarkategorier i personlighet enligt fem faktor-modellen; 2) Skillnaden i arbetstillfredsställelse hos lärare i förskola och gymnasieskola; och 3) Om det fanns något samband mellan personlighetsfördelningen hos respektive lärarkategori och arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till fyra förskolor och två gymnasieskolor. Totalt deltog 75 respondenter. Mätinstrumenten som användes var Job Satisfaction Survey och Ten Item Personality Inventory. Resultatet visade att gymnasielärare skattade högre än förskolelärare i samtliga personlighetsdrag.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger på hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men främst hur de beskriver och hanterar ett gränsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrån frågeställningarna har tre aspekter kunnat utläsas som viktiga då det gäller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett gränsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna ärSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Denna studie omfattar och undersöker de förhållande som existerar kring psykologi och ludologi med på att förena sambanden mellan människors behov och utmaningar i spel. Resultaten representeras via en grafisk illustration där funna samband påvisas. Av det material som använts mest (som hållfast grund), inkluderas Manfred A. Max-Neef?s Human Scale Development och Ernest Adams Fundamentals of Game Design.

I dagens svenska skogsbruk är snytbaggeskador på planterade plantor av gran och tall ett stort problem. Syftet med detta examensarbete vara att efter den första tillväxtsäsongen utvärdera snytbaggeskador och planttillväxt i 15 praktiska planteringar med tre olika markberedningsmetoder där plantorna behandlats med Conniflex. Fältundersökningen skedde på färska hyggen belägna i norra Uppland och södra Gästrikland. Medelvärdet för andelen snytbaggeskadade plantor låg på drygt 8,5 % per lokal. Risken för snytbaggeskador minskar rejält då planteringspunkten är i ren mineraljord eller humusblandad mineraljord.

Det lättlästa språket undersöks inom tre olika texttyper på Centrum för lättläst. Texttyperna är tidningen 8 SIDOR, böcker från LL-förlaget samt samhällsinformation (broschyrer) från Lättläst-tjänsten. Syftet är att ta reda på hur texttypen påverkar den lättlästa texten. Texterna undersöks när det gäller ordnivå, meningsnivå och textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lättläst koncept. Men det finns också stora skillnader, både mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

Den här studien syftar till att undersöka om medarbetares attityd till regler och regelefterlevnad på en arbetsplats varierar med faktorer som anställningstiden, kön och personalkategori. Undersökningen har genomförts som en enkätundersökning med frågeställningar som belyser olika delar av regler och regelefterlevnad, både ur ett generellt och ur ett individuellt perspektiv. Försöksdeltagarna är tjänstemän och verkstadsanställda på ett medelstort mellansvenskt företag inom tillverkningsindustrin. Undersökningen visar på att det finns en skillnad i attityden mellan grupperna och att personer med lång anställningstid har en negativare inställning till regler och regelefterlevnad är personer med kort anställningstid, men att skillnaden inte är statistiskt signifikant..

När vi studerar så bedömer vi kontinuerligt vår egen inlärning via en så kallad inlärningsbedömning Judgement of Learning (JOL), vilket ligger till grund för vår reglering av till exempel studietid. Denna studie undersökte om de bedömningar vi utför även påverkar vårt minne. Tjugoåtta deltagare delades in i två grupper som fick lära sig 40 ordpar på samma sätt, följt av ett minnestest efter ett retentionsintervall på fem minuter. Den enda skillnaden mellan de två grupperna var att ena gruppen bedömde sin inlärning tre gånger och den andre endast en gång. Resultatet som erhölls visade att det inte var någon signifikant skillnad mellan grupperna, det vill säga att den grupp som utförde tre bedömningar inte mindes materialet bättre än den grupp som enbart utförde en bedömning.

Enligt Hälso- och sjukvårdslagens ska behandling systematiskt utvecklas och säkras (HSL, SFS 1982:763). Logopedisk röstbehandling är inte ett undantag. I ett samverkansprojekt mellan Linköpings Universitet och sydöstra sjukvårdsregionen deltog sex logopedmottagningar genom att låta patienter som erhöll röstbehandling att fylla i självskattningsformuläret Rösthandikappindex, RHI, vid behandlingsstart och behandlingsslut. Projektets mål var att fungera som en utgångspunkt för framtida, systematiska förbättringsarbeten beträffande röstbehandling.Denna studie har ett tvådelat syfte. Den ämnar undersöka om summan av deltagarnas RHI-skattningar förändrades efter genomgången röstbehandling och huruvida ålder, röstkrav inom yrket samt antalet behandlingstillfällen påverkade resultatet av skattningarna.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning om hur lärare på ett yrkesprogram arbetar med ämnesintegrering i ämnet matematik, svenska och karaktärsämnen på hotell- och restaurangprogrammet. Syftet var att genom lärarintervjuer få inblick i hur lärare uppfattar ämnesintegrering mellan kärn- och karaktärsämnen. Meningen var att ta reda på i vilken omfattning de arbetar med det och skillnaden mellan kärn- och karaktärsämneslärares sätt att se på ämnesintegrering. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning kring ämnet och tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att lärare har en positiv attityd till ämnesintegrering men att det inte sker i så stor utsträckning på den aktuella skolan. Det framkommer att ämnesintegrering upplevs motiverande för både lärare och elever, samtidigt som kommunikationen lärarna emellan brister.

Sverige har sju stycken tingsrätter har blivit utsedda till att behandla sjörättsmål. Sjörättsmål innebär antingen tvister eller brottmål med anknytning till sjöfarten på svenskt territorium.Syftet var att kartlägga och redogöra avgjorda brottmål och tvistemål hos sjörättsdomstolarna över tid. Studiens frågeställningar fokuserade på typer av mål, skillnader mellan domstolar och förändring över tid. Studien fördjupade sig i domar rörande handelssjöfarten.Som metod valdes litteraturstudie och vid uppföljande frågor gjordes intervjuer med myndigheter och sakkunniga. Litteraturen i denna studie var de 153 domarna som meddelades mellan 2009 och 2013.Av alla domarna var det fem tvistemål och 148 brottmålsdomar, om 13 olika rubriceringar.

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

Syftet med denna studie var att utveckla en metod för intraoperativ mätning av kirurgisk stress hos hund. I en pilotstudie genomgick två hundar ovariehysterektomi där urinprover togs före respektive efter avlägsnande av båda äggstockarna med hjälp av urinkateter. Resultatet från pilotstudien, grupp A, visade att värdet av noradrenalin i urinen ökade efter avlägsnande av äggstockar, medan urinens koncentration av adrenalin inte ökade lika mycket. I en uppföljande studie, grupp B, genomgick 10 tikar ovariehysterektomi och där togs urinprover före respektive efter avlägsnande av första äggstocken. Blodtryck och hjärtfrekvens har registrerats varje minut under hela operationen. Endast noradrenalin analyserades i grupp B.

Syfte: Syftet med den här studien var att jämföra två olika binokulära balanseringsmetoder, samt att jämföra metodernas resultat med resultatet från en monokulär refraktion.Metod: I studien medverkade 30 personer med en medelålder på 23 år (±3år). Det gjordes en monokulär refraktion och två olika binokulära balanseringsmetoder på alla medverkande. De balanseringsmetoder som användes var polariserande röd/grönt-test och modifierad Humphriss. Skillnaden mellan ögonen räknades ut och jämfördes mellan de olika metoderna.Resultat: Det fanns inte någon statistiskt signifikant skillnad (p>0,05) mellan metoderna. Inte heller när balanseringsmetoderna jämfördes med en monokulär refraktion fanns det någon statistisk signifikant skillnad i resultaten (p>0,05).Slutsats: Det fanns ingen skillnad på de olika balanseringsmetoderna.

I och med de klimatförutsättningar som råder i Sverige har konstgräs som underlag inom elitfotbollen fått allt större betydelse. För att kunna garantera en god spelkvalitet och värna om både spelarnas upplevelsekänsla och säkerhet är det inte längre naturgräs som är det bästa alternativet på en del håll i landet. Vilka är de övergripande skillnaderna underlagen emellan vad gäller anläggning, skötsel, upplevelsekänsla och skaderisk? Examensarbetet består av två delar, en inledande litteraturstudie där anläggnings- och skötselaspekterna tas upp samt en mer personlig del där de allsvenska spelarna bidrar med sina åsikter om spel och upplevelsekänsla på naturgräs respektive konstgräs. Resultatet visar att det är svårt att fastställa en specifik ekonomisk skillnad både ur anläggningsavseende och ur skötselavseende då det är så många olika faktorer som spelar in.

Uppsatsens utgångspunkt ligger i att ta reda på vad det finns för kränkningar i förskolan och hur dessa yttrar sig, samt att ta reda på hur pedagogerna i förskolan kan arbeta för att motverka detta. Skillnaden mellan begreppen kränkning, diskriminering och mobbning förklaras även. I förskolan är en etisk medvetenhet viktig för att kunna motverka de kränkningar som kan förekomma i förskolans värld. Genom att intervjua ett antal lärarstuderande i form av en fokusgrupp har vi fått fram ett resultat som visar både hur kränkningar uppstår och hur man som pedagog, genom att vara uppmärksam på det som sker i verksamheten, kan arbeta förebyggande tillsammans med hela arbetslaget och barngruppen..