I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan. Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra arbetslag.

Vocational Education between theory and practice.

Syftet med uppsatsen har varit att studera och analysera Sveriges insatsområde Tillgänglighet inom EU:s strukturfonder och de eventuella svårigheter som begreppets olika innebörder medför i arbetet för ökad tillgänglighet i Sverige. Genom att sätta begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik mot varandra kan kopplingar och olikheter belysas. För att detta skulle kunna göras har politiska dokument på nationell och regional nivå granskats samt intervjuer med tjänstemän på regionala programkontor och stödmottagare i regionen Norra Mellansverige genomförts. Den teoretiska utgångspunkten har legat på tillgänglighet och hur begreppet definieras och utnyttjas inom forskning. Utifrån detta kunde begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik ställas mot varandra i en analyserande diskussion.

Syftet med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger kan arbeta kring miljö och material i samlingssituationer och hur/ om de använder sig av Lpfö 98 i sitt planerande. För att kunna göra denna undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag inkluderat både intervjuer och observationer. Jag har valt att använda mig av det sociokulturella perspektivet med en fördjupning i Vygotskijs teorier för att kunna analysera mitt ämne. För att få andra aspekter har jag även använt differentierade teorier för att sedan kunna jämföra teori med praktik.I resultatet framkommer att teori och praktik i vissa fall överrensstämmer. Resultatet gällande miljö och material visar på många liknelser mellan teori och praktik.

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan. Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra arbetslag.

Syftet med denna studie är att undersöka ett litet antal låg- och mellanstadielärares samt elevers tankar kring frågan ?Är skolan för teoretisk?? Arbetet baseras på fallstudier som består av intervjuer. Inför studien har jag fördjupat mig i Säljös, Dysthes, Jönssons och Åbergs teorier gällande ämnesföreningssamarbete genom arbetslag, utveckling och lärande. Den metod jag har tillämpat är kvalitativa intervjuundersökningar. Mitt syfte att ta reda på om elever och lärare upplever att inslagen av kombinerad teori och praktik är tillräcklig.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ?glapp? mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ?glapp? formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ?Läroplanen för de frivilliga skolformernas? (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen.

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan. Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra arbetslag.

Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för åren 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket på von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrån ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlänkande kopplingarna dem emellan. Det ges också jämförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid.

Studien avser att spegla två lärares dagliga verksamhet på två kommunala grundskolor. Den ena läraren har varit yrkesverksam i över trettio år, den andra i ett år. Syftet är att titta närmare på lärarnas arbete med utgångspunkt i samspel, språkliga val samt kopplingen mellan teori och praktik. Utifrån syftet har frågeställningar skapats. Två kvalitativa datainsamlingsmetoder, observation och intervju, används för att söka svar på studiens frågeställningar. Resultatet av vår studie visar på tydliga skillnader i lärarnas sätt att undervisa.

Syftet med studien var att undersöka om lojaliteten till arbetsplatsen skilde sig åt mellan generation Y och generation babyboomer. Utgångspunkten för lojalitet var Meyer och Herscovitchs (2001) teori där lojalitet delas in i tre lojalitetsdimensionerna affektiv, pågående och normativ lojalitet. Med bakgrund i teorin skapades hypoteserna att (1) det finns en skillnad i lojalitet till arbetsgivaren mellan generation Y och generation babyboomer, att (2) det finns en skillnad i affektiv lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer, att (3) det finns en skillnad i pågående lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer och att (4) det finns en skillnad i normativ lojalitet mellan generation Y och generation babyboomer. Data i form av enkäter samlades in av 61 arbetstagare (genration Y, N=30, generation babyboomer, N=31) och tre intervjuer genomfördes. För att jämför grupperna användes ANOVA.

Det svenska sjukgymnastprogrammets utformning har ändrats under åren. Programmet är numera en treårig kandidatutbildning. En förlängning av utbildningen är en aktuell diskussion i Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund. I Norge är utbildningen tre år plus ett års klinisk praktik. Det har visat sig att klinisk praktik gör att sjukgymnaststudenterna kan värdera olika situationer på ett mer professionellt sätt.

Det är av vikt att professioner har en teoretisk grund att luta sig mot och att teorin införlivas i praktiken. Inom arbetsterapin försvåras detta av att professionen har brottats med paradigmskiften, vilket i sin tur har bidragit till en stor mängd av tyst kunskap inom yrket. Syftet med denna studie var att beskriva hur arbetsterapeuter i den kliniska verksamheten resonerar kring användandet av arbetsterapeutisk teori, främst vid användandet av processer och modeller. Sju arbetsterapeuter intervjuades i denna kvalitativa studie. De delgav sina tankar och resonemang angående användandet av arbetsterapeutisk teori i arbetet.

Frågor om förhållandet mellan vetenskap, teori och det praktiska kunnandet diskuteras ofta i olika utbildningar. Även i yrkesutbildningar som exempelvis lärarutbildningen, är motsättningen mellan den högskoleförlagda utbildningen och yrkespraxis centrala problem. Dessa frågeställningar är viktiga att belysa och ytterligare kunskap behövs inom området för att medverka till att lärare som utbildas på ett lämpligt sätt kan integrera teori och praktik i sitt arbete. Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur de studerande på yrkeslärarutbildningen, utan tidigare erfarenhet från skolan, upplever handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen. Frågeställningarna handlade också om de studerande anser att handledningssamtalen har bidragit till en integrering av yrkeskunskaper, högskolans teori och skolans praktiska verksamhet. Enligt forskare har de teoretiska ämnenas anseende ökat och de praktiska inslagen i utbildningar har minskat och förlorat i status. I utredningen om lärarutbildning, SOU 1999:63 ställs krav att minska skillnaden mellan teori och praktik.