Syfte: Att utvĂ€rdera om samband finns mellan fysisk aktivitet, som antas öka muskelmassan och dĂ€rmed Ă€ven den fettfria massan, och basalmetabolismen hos barn i Ă„ldern 10-13 Ă„r med övervikt.Metod: En kvantitativ, deskriptiv korrelationsstudie utfördes. 24 barn som remitterats frĂ„n Överviktsenheten till Enheten för klinisk nutrition och metabolism vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för utredning av övervikt inkluderades i studien. Relevant data hĂ€mtades frĂ„n deltagarnas patientjournaler och vĂ€rden pĂ„ den fysiska aktivitetsnivĂ„n (PAL) berĂ€knades. Efter sammanstĂ€llning av data delades deltagarna in i tvĂ„ grupper efter fysisk aktivitetsnivĂ„ varpĂ„ statistiska analyser utfördes.Resultat: Resultaten i utförd studie pĂ„visade inga statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och basalmetabolism eller mellan andelen fettfri massa och basalmetabolism hos överviktiga barn i Ă„ldern 10-13 Ă„r. NĂ„gon statistisk signifikant skillnad i basalmetabolism eller andelen fettfri massa beroende pĂ„ fysisk aktivitetsnivĂ„ fanns heller inte i den undersökta gruppen.Slutsats: I utförd studie kunde inga statistiskt signifikanta samband eller skillnader pĂ„visas.

Postoperativ smÀrta Àr vanligt förekommande hos patienter som genomgÄtt ortopedisk kirurgi. IntensivvÄrdsjuksköterskor möter dagligen dessa patienter pÄ intensivvÄrdsavdelningar. DÀrför Àr det av stor vikt att intensivvÄrdssjuksköterskor har medvetenhet i hur patienter upplever smÀrta samt vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan vidtas för att lindra smÀrta. Genom att undersöka hur patienter upplever sin smÀrta beroende pÄ kön, Älder, ASA- klassifikation samt operationstyp, samt vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som intensivvÄrdssjuksköterskor utför i ett smÀrtlindrande syfte, kan en bÀttre omvÄrdnad bedrivas och den postoperativa smÀrtan kan lindras. Som metod har kvantitativ ansats med enkÀter anvÀnts som grund till arbetet.

Vi har genom intervjuer undersökt hur pedagoger pÄ olika förskolor beskriver sin utemiljö och hur de anser att den anvÀnds av barnen. Vi har stÀllt frÄgan hur pedagogerna anser att lÀrande och social utveckling kan stimuleras pÄ förskolans gÄrd. VÄr undersökning utgÄr frÄn pedagogernas syn nÀr det gÀller planerad utevistelse och vilket syfte de har med den. Metoden vi valt Àr kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer med 6 pedagoger frÄn olika förskolor. En av förskolorna arbetar utifrÄn Reggio Emilia pedagogiken och fem förskolor Àr traditionella.NÄgon större skillnad kunde vi inte se, alla hade en positiv syn pÄ utevistelse.

MÄnga forskare har sett att luftens föroreningar ackumuleras i bÄlen hos epifytiska lavar och pÄverkar dem. Detta gör att utifrÄn vilka lavar som lever i ett omrÄde gÄr det att dra slutsatser om hur pÄverkad miljön Àr av luftföroreningar. UtifrÄn detta faktum har busk- och bladlavar inventerats lÀngs en strÀcka av E4:an norr om GÀvle. I undersökningen inventerades 36 tallar och 6 björkar lÀngs med E4:an och 18 tallar och 4 björkar i ett referensomrÄde nÄgra kilometer frÄn E4:an. PÄ dessa 64 trÀd och hittades 15 olika lavarter och en alg.

MÄnga butiker har idag problem med att fördela sina marknadsföringsmedel. Ofta sÀnder de ut stora mÀngder reklam men har svÄrt att veta om deras marknadskommunikation fÄr nÄgot genomslag eller inte. Denna uppsats behandlar de delar av marknadsföringen som butiker kan ta hjÀlp utav för att bÀttre veta hur de kan fördela sina marknadsföringsmedel. Syftet med detta arbete var att beskriva hur butiker med hjÀlp av utformning av mediebudget och medieschemaplanering bÀttre kan fördela sina reklampengar och vidare försÀkra sig om att dessa investeringar i sin marknadskommunikation uppmÀrksammas av mÄlgruppen och i slutÀndan resulterar i en ökad försÀljning. Vi hade Àven som syfte att upprÀtta en egen mediebudget och ett eget medieschema.

Bakgrund: Det har studerats huruvida styrkeövningar genomförda med tvÄ armar (bilateralt) leder till bÀttre prestation i jÀmförelse med övningar genomförda med enbart en arm (unilateralt), och det har visat sig att bÄda genomförandena resulterar i liknande resultat efter en kortare trÀningsperiod. Samtidigt visar forskning pÄ att blandade resultat mellan olika genomföranden sett till muskelaktivering och kraftutveckling existerar.Syfte: Huvudsyftet med denna studie var att se effekten av unilateral eller bilateral uppvÀrmning i bÀnkpress och dess pÄverkan pÄ efterföljande unilaterala och bilaterala genomföranden i bÀnkpress, i faktorerna muskelaktivering, effekt, och kraftutveckling. Dessutom var syftet att relatera resultaten i studien till bilateralt index för att se om bilateralt underskott eller bilateral facilitering dominerade.Metod: StyrketrÀnade mÀn (n = 13, Älder 25 ± 3 Är) vÀrmde upp med tvÄ olika genomföranden (unilateralt eller bilateralt) och efter varje individs uppvÀrmning utfördes tre submaximala lyft (40 och 80 % av 1RM) i unilateral och bilateral bÀnkpress. Muskelaktivering, effekt, och kraftutveckling, uppmÀttes i musklerna pectoralis major, frÀmre deltoideus, och triceps brachii, efter varje individs uppvÀrmning under tre submaximala lyft (40 och 80 % av 1RM) i unilateral och bilateral bÀnkpress.Resultat: Signifikanta resultat hittades vid unilateral prestation i effekt och kraftutveckling efter unilateral uppvÀrmning (184 ± 36 W och 164 ± 31 W; 416 ± 76 N och 412 ± 74 N), jÀmfört med bilateral uppvÀrmning (p = 0,05). Vid bilateral prestation hittades ingen signifikant skillnad mellan de olika genomförandena.

Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka om ett intag av koffein kan pÄverka tÄrproduktionen med hjÀlp av Schirmer 1 test.Metod: I det hÀr arbetet deltog 30 personer i Äldrarna18 ? 28 Är (medelÄldern var 22,3 ± 2,1 Är) som var uppdelade i tvÄ grupper med 15 personer i varje grupp. Den ena gruppen fick 200 ml vatten och 300 mg koffein och den andra fick bara 200 ml vatten. Alla deltagares tÄrproduktion mÀttes fyra gÄnger, en gÄng före intag, efter intag mÀttes tÄrproduktionen efter bÄde 30, 60 och 90 minuter. TÄrproduktionen mÀttes med hjÀlp av Schirmer 1 test, vilket Àr en pappersfilters remsa med en graderad mm-skala som hÀngs fast i deltagarens undre ögonlock, dÀr den absorberar ögats tÄrar.Resultat: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad (p > 0,05) efter koffeinintag, men det fanns det efter vattenintag pÄ höger öga dÀr tÄrproduktionen minskning var statistiskt signifikant mellan första och sista mÀtningen (p = 0,011).Slutsats: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad (p > 0,05) efter koffeinintag.

Syftet med min studie Àr att undersöka om det finns skillnader hur elever i skolor med olika etniska sammansÀttningar ser pÄ skolmobbning samt hur dessa elever uppfattar hur skolmobbningen hanteras av de vuxna pÄ skolan. Den ena skolan har störst andel elever med svensk bakgrund och den andra har flest elever med invandrarbakgrund och mÄnga olika etniciteter.Undersökningen Àr utförd genom en enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor.Resultatet visar att det finns en skillnad mellan de olika skolorna. I den skolan som har fÄ etniciteter Àr mobbningen mer av psykologisk karaktÀr medan det pÄ den andra skolan förekommer mer fysik mobbning.Den ?svenska? skolan tror att olika etniciteter kan vara en grund för mobbning.Den andra skolan med mÄnga etniciteter har fler elever som Àr eller har varit mobbade.Det visar sig vara en skillnad pÄ vilka som upptÀcker mobbning. I den skolan med stor etnicitet Àr det kompisarna som oftast stoppar mobbningen och i den andra Àr det lÀrare.Slutligen anser bÄda skolorna att lÀrarna borde börja se och höra för att mÀrka mobbningen som för eleverna Àr uppenbar. .

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka Àmnet idrott och hÀlsa för att se hur undervisningen bedrivs av lÀrarna samt vad elevernas instÀllning Àr till Àmnet och om det ser det som ett kunskapsÀmne. Syftet Àr Àven att jÀmföra elevernas instÀllning jÀmt emot lÀrarnas uppfattningar och se om det finns nÄgon skillnad beroende pÄ om de bor i storstaden eller pÄ landsbygden. Arbetet besvarar frÄgorna: Vad har eleverna för attityder till skolidrotten? Finns det nÄgon könsskillnad? Hur gör idrottslÀrarna för att förÀndra instÀllningen hos de elever som Àr negativa till skolidrotten? Bedrivs Àmnet hÀlsa under idrottslektioner? Vad vill eleverna och lÀrarna förÀndra med skolidrotten? Idrottar/motionerar eleverna pÄ fritiden? Studien utgÄr ifrÄn det kognitiva och det salutogena perspektiven. Undersökningens urval bestÄr av nÄgra idrottslÀrare samt elever i Är 3-5 pÄ en skola pÄ landsbygden och en i storstaden.

Attitydens omedvetna effekt Àr omöjlig att styra, dÄ till exempel kÀnslor sÄsom ilska, omedvetet kan pÄverka hur vi reagerar med vÄr omgivning. Med detta i Ätanke undersökte föreliggande experiment huruvida det fanns nÄgon skillnad mellan 44 kvinnor och 42 mÀns, ur allmÀnheten, attityder till att hÄlla förhör med personer misstÀnkta för misshandel respektive skattebrott. Halva gruppen undersökningsdeltagare, lÀste en beskrivning av ett misshandelsfall och den andra gruppen ett skattebrottsfall, varefter deltagarna besvarade frÄgeformulÀr om attityder till kriminella respektive attityder till att hÄlla förhör med brottsmisstÀnkta personer. En tvÄ-vÀgs variansanalys med mÀn och kvinnor samt brottstyperna som beroende variabler visade att misstÀnkta för misshandelsbrottet ansÄgs kunna förhöras med en signifikant lÀgre grad av humanitet, jÀmfört med personer misstÀnkta för skattebrott. En interaktionseffekt förelÄg och simple effekt analyser visade att det var kvinnornas resultat som stod för interaktionseffekten.

SmÄgrisdödligheten har ökat de senaste Ären och orsaken Àr till stor del fortfarande okÀnd. Upp till 80 % av de smÄgrisar som dör innan avvÀnjning drabbas redan under de tre första dygnen efter födseln. De vanligaste orsakerna till att smÄgrisarna dör Àr att de blir ihjÀllegade av suggan eller att de svÀlter ihjÀl. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om grisningsboxtypen, suggans utfodring, skötsel och arbetsrutinerna i samband med grisning och digivning har nÄgon koppling till resultatet i smÄgrisproduktionen. För att hitta svar pÄ vad som orsakat den ökande dödligheten insamlades data frÄn 13 besÀttningar.

Genom en enkÀtundersökning studerades det vilka vanor elever i Ärskurs 9 i den kommunala skolan pÄ Gotland har angÄende att Àta lunch i skolmatsalen eller vÀlja att avstÄ den. 327 anvÀndbara enkÀter samlades in. 87 % av dessa svarade att de Ät skollunchen 3-5 dagar per vecka och delades in i grupp Ofta, medan 17 % angav att de Ät skollunchen 0-2 dagar per vecka och delades in i gruppen SÀllan.Mindre Àn hÀlften av alla tillfrÄgade niondeklassare Ät lunch i skolmatsalen 5 dagar i veckan. Det Àr mycket lÀgre siffra Àn andra svenska undersökningar frÄn Stockholm, Göteborg och Arjeplog/Arvidsjaur som resultat jÀmförts mot.Andra undersökningar har visat att faktorer som miljö och lunchtider pÄverkar besöksfrekvensen i skolmatsalen och det överrensstÀmmer med vad som framkommit i denna undersökning.Denna studie har ocksÄ visat att det finns en skillnad i vad grupperna SÀllan och Ofta anser om skolmaten och den ligger i att gruppen SÀllan tycker mycket sÀmre om maten. Det identifierades ocksÄ signifikant skillnad i vad man tycker om miljön i matsalen.

Detta examensarbete beskriver hur kommunikationen mellan elever förÀndras vid grupparbete i matematik. Detta beroende pÄ vilket arbetssÀtt de jobbar med. Eleverna jobbar först med uppgifterna pÄ datorer, dÀrefter gör de liknade uppgifter med papper och penna. Datorn som ett alternativt lÀromedel under matematikundervisningen, kan bidra till att kommunikationsmönster och samspel mellan barnen förÀndras. För att kunna fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning, sÄ anvÀnde vi oss av observationsmetoden nÀr vi samlade in material.

FÀltet för anvÀndbarhetstestning Àr fullt av metoder, men av nÄgon anledning Àr det en vÀldig brist pÄ studier som jÀmför metoderna mot varandra och kontrollerar om dessa metoder, som utger sig för att generera samma typ av data, faktiskt Àr likvÀrdiga. Denna studie jÀmförde tvÄ anvÀndbarhetstestningsmetoder vid namn SUS och PSSUQ. Först jÀmfördes metodernas metamedelvÀrde med varandra för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan metodernas rÄdata och sedan utökades analysen till att jÀmföra metodernas resultat med den normativa mall som respektive metod ger tillgÄng till. Dessa tvÄ olika jÀmförelser gjordes ett flertal gÄnger med olika antal försöksdeltagare vid varje iteration.Resultatet av studien visade att inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan metodernas metavÀrde (vÀrden transformerade till en skala mellan 0 och 100) och att inga statistiskt signifikanta skillnader hittades mellan dessa tvÄ mÀtinstrument dÄ deras resultat jÀmfördes mot de normativa mallar som metoderna ger tillgÄng till, men Àven om inga statistiskt signifikanta skillnader hittades visar resultatet pÄ en viss skillnad i hur ett system uppfattas beroende pÄ vilken metod som anvÀnds, vilket innebÀr att liknande studier borde genomföras..

MÀnniskor tillskriver varandra egenskaper. Detta sker omedvetet och systematiskt och syftar till att underlÀtta förstÄelsen av omvÀrlden. Syftet med detta arbete har varit att undersöka i vilken utstrÀckning det Àr möjligt att utifrÄn vald sprÄkstil i ett e-postmeddelande bedöma en persons egenskaper, vilket i denna rapport benÀmnts en persons sociala styrka. En engelsksprÄkig undersökning har legat till grund för arbetet och tanken har - förutom ovanstÄende - varit att utröna hur vÀl ett experimentellt engelsksprÄkigt undersökningsresultat stÄr sig under förhÄllandevis naturalistiska svenska förhÄllanden. Resultatet visar inte entydigt att sprÄkstilen styr de egenskaper som författaren tillskrivs.