Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka omgivningens pÄverkan gÀllande den totala upplevelsen vid gÄng och löpning. Detta besvaras genom frÄgorna; finns det nÄgon skillnad i puls, anstrÀngningsgrad och positiva kÀnslor vid samma hastighet gÀllande gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? Samt, upplever testpersonerna nÄgon skillnad fysiskt och psykiskt efter gÄng och löpning utomhus jÀmfört med inomhus? MetodDetta Àr en experimentell studie med kvantitativ metod. Tre olika tester har genomförts i studien. Det första testet var ett kontrolltest som avsÄg att fÄ fram den hastighet som motsvarade testpersonens Borg RPE20 pÄ nivÄ 11, 13 och 15.

Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka skillnader i graden av fysisk aktivitet mellan rökare och icke-rökare bland de anstÀllda vid olika institutioner pÄ Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studien har dessutom syfte att se om rökandet skiljer sig Ät mellan hög- och lÄgutbildade. Metod: En enkÀtundersökning har genomförts med 82 svarande varav 60 % (n=49) var kvinnor och 40 % (n=33) var mÀn. MedelÄldern för svarsdeltagarna var 47,6 Är (variationsvidd 27-69 Är). Insamlingen av data skedde pÄ fyra olika institutioner (HÀlso- och vÄrdvetenskap, Ekonomihögskolan, Sjöfartshögskolan och SamhÀllsvetenskap) pÄ Linnéuniversitetet i Kalmar.

Studiens syfte Ă€r att undersöka hur medialiserad populĂ€rkultur pĂ„verkar barn i deras utelekar och om det finns nĂ„gon skillnad pĂ„ pojk-lekar och flick-lekar. FrĂ„gestĂ€llningar som vi utgick ifrĂ„n var: Inspirerar medialiserad populĂ€rkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar Ă€r det det handlar om? Är det skillnad pĂ„ vilken typ av populĂ€rkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens nĂ€rmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i Ă„ldern ett- till sex Ă„r. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut.

Trots att den svenska policyn, för skydd av nationella minoriteter, infördes med hopp om att lösa vissa problem hÀvdas i denna uppsats att annan problematik kan ha uppstÄtt i dess kölvatten. BÄde vad gÀller motiv och innebörd kan delar av policyn ses som problematiska, vilket i huvudsak grundar sig i att det har skapats en skillnad mellan olika etniska minoriteter. Policyn innebÀr att sÀrskilda ÄtgÀrder vidtas för att skydda vissa kulturer. Vi sluter oss till Äsikten att kulturer Àr centrala i mÀnniskors liv, och just dÀrför anser vi det motiverat att diskutera kring vilka etniska minoriteter som inte fÄr tillgÄng till detta skydd. Vi menar att denna diskussion saknas i svensk policy.

Att förstÄ sina kunder Àr en grundlÀggande faktor för att bedriva en framgÄngsrik affÀrsverksamhet. Men hur gör man för att förstÄ sina kunder och hur ökar man det upplevda kundvÀrdet? Företag Àr idag allmÀnt dÄliga pÄ att ta reda pÄ vad kunderna egentligen efterfrÄgar, stora resurser lÀggs pÄ utveckling av omrÄden som företaget internt anser Àr viktigt. Men inte nödvÀndigtvis kunderna. Vi utförde en fallstudie med tre svenska företag, för att ta reda pÄ hur man gÄr till vÀga för att utveckla kundvÀrde samt hur synen internt i företaget kan skilja sig beroende pÄ vad man har för arbetsuppgifter.

Medelsvensson sÄg bojkottlapparna pÄ Konsum, ANC-galan och Olof Palmes brandtal. Det fanns ocksÄ svenskar som med livet som insats tog aktiv del i kampen. För Filter berÀttar tvÄ av dem för första gÄngen sin historia.OvanstÄende Àr ingressen till mitt reportage om Sveriges engagemang i Sydafrikas befrielsekamp under apartheidtiden..

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningar: Syftet med undersökningen var att ta ett första steg mot att skapa ett testbatteri, som objektivt kan mĂ€ta fotbollspelares tekniska prestationsförmĂ„ga med boll, samt konstruera en rad övningar som innefattar viktiga fotbolls-specifika tekniker och testa dessa övningars reliabilitet genom ?test-retest?. Syftet med studien var ocksĂ„ att göra en jĂ€mförelse i prestation mellan varje spelares dominanta och icke-dominanta fot, frĂ„n tillslagsövningar dĂ€r bĂ„da fötterna anvĂ€nds.  Metod: Tolv herrjuniorer (16-19 Ă„r) och sju damjuniorer (15-17 Ă„r) pĂ„ elitnivĂ„ genomförde ett testbatteri bestĂ„ende av totalt 21 övningar för mĂ€tning av de fotbollsspecifika teknikerna nick, mottagning, driva med boll samt tillslag. Åtta av mĂ€nnen (16-19 Ă„r) Ă„tergenomförde testbatteriet för utvĂ€rdering av testbatteriets reliabilitet.

Procedurell generering Àr ett omrÄde som vuxit mycket pÄ de senaste Ären men som ocksÄ Àr ett gammalt omrÄde. KÀnda koncept inom detta omrÄde Àr kart- och terrÀnggenerering. Koncepten anvÀnds för att skapa bÄde verklighetstrolig terrÀng och för att skapa spelkartor för spelaren att utforska.Detta arbete anvÀnder sig av procedurell generering för att undersöka skillnaden mellan tvÄ kÀnda metoder; Voronoidiagram och Cellular Automata vid skapandet av en provinskarta. Tre kartor frÄn varje metod evalueras genom att importeras i spelet Crusader Kings 2 och sedan spelas med hjÀlp av spelets artificiella intelligens. Kartorna evalueras genom att titta pÄ tre olika faktorer för hur intressant kartan Àr och prestandan för att skapa en karta.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om elitidrottare som spelar en bollsport har bÀttre djupseende, bÀttre förmÄga att kunna Àndra fokus mellan olika avstÄnd och mer uthÄlliga ögonmuskler Àn personer som inte spelar nÄgon bollsport alls.Metod: MÀtningarna utfördes pÄ femton innebandyspelare som spelar pÄ elitnivÄ och femton personer som inte spelar nÄgon bollsport. MedelÄldern var 22 Är i bÄda grupperna. Först fick varje försöksperson svara pÄ en enkÀt, sedan mÀttes visus upp monokulÀrt och binokulÀrt pÄ 3 m med en logMAR visustavla. Efter det mÀttes djupseendet med Randot stereotest pÄ 40 cm och sedan mÀttes försökspersonens förmÄga att kunna Àndra fokus mellan olika avstÄnd. Detta gjordes pÄ 40 cm med en flipper med styrkorna ±2,00D.

Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga som ger omsorg till sin partner med demenssjukdom upplever sin situation utifrÄn stöd och information. De sista Ären har antalet makar som ger omsorg ökat och prognoser visar att ökningen kommer att fortsÀtta. Antalet Àldre personer kommer de nÀrmaste Ären att öka vilket innebÀr att antalet personer med demenssjukdom ocksÄ ökar. Metoden som har anvÀnts har kvalitativ ansats dÀr fyra intervjuer Àr gjorda med anhöriga vilka ger sin partner omsorg pÄ grund av demenssjukdom. Tidigare forskning har visat pÄ stöd och information som tvÄ viktiga kÀllor för att ge anhöriga som ger omsorg möjlighet att fortsÀtta med denna omsorg.

Trots att en stor del av befolkningen Ă€r arbetslösa saknas forskning pĂ„ hur arbetslösheten pĂ„verkar individens kognitiva förmĂ„gor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet pĂ„ episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmĂ„ga. Även könsskillnader testas. Med resultat frĂ„n tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sĂ€mre pĂ„ test som mĂ€ter episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmĂ„ga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med sjĂ€lvskattning av variablerna stress, depression och sociala nĂ€tverk och kognitiv förmĂ„ga mĂ€ttes med 16 olika kognitiva test.

MÀnniskans totala energiomsÀttning bestÀms av basalmetabolism, termisk effekt av föda och energiförbrukning genom aktivitet. Genom att mÀta energiförbrukningen före och efter mÄltid hos en individ, kan man uppskatta den relativa termiska effekten hos olika typer av föda. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur mÄltidens innehÄll av protein pÄverkar den termiska effekten. I studien ingick 12 personer i Äldrarna 19 ? 57 Är varav 9 kvinnor och 3 mÀn.

Vi har undersökt studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete och huruvida de tar sin betalda arbetstid i ansprÄk för sig sjÀlv dvs. gör saker pÄ sin betalda arbetstid som de inte Àr tillsagda att göra och/eller sÄnt som inte ingÄr i deras arbetsuppgifter. Om sÄ Àr fallet har vi undersökt hur de tar sin betalda arbetstid i ansprÄk för sig sjÀlv och vad anledningen till att de gör det Àr. Tidsbaserat arbete innebÀr att man mÄste vara pÄ sin arbetsplats under vissa givna tider.Att göra andra saker Àn det man Àr tillsagd att göra pÄ sin betalda arbetstid kan ses som ett slags motstÄnd, dvs. handlingar som kan vara öppna eller dolda.

Att undersöka medarbetarskap innebĂ€r att undersöka hur medarbetarna hanterar relationen till sitt arbete, sin arbetsgivare och till sina arbetskamrater. Det finns ett stort intresse i offentlig sektor att undersöka och utvĂ€rdera verksamheten. För att göra det anvĂ€nder mĂ„nga kommuner medarbetarenkĂ€t som metod. FrĂ„gor som vĂ€cktes hos mig var om medarbetarenkĂ€t Ă€r ett bra verktyg för verksamhetsutveckling? Är medarbetarenkĂ€t nĂ„got som min kommun bör införa? För att fĂ„ en fördjupad förstĂ„else för medarbetarenkĂ€ter valde jag att skriva en uppsats om omrĂ„det.Förklaringen till att mĂ„nga företag och organisationer vill genomföra en medarbetarenkĂ€t Ă€r att den ska fungera som ett avstamp för verksamhetsutveckling.

MÀn har historiskt sÄvÀl som idag dominerat de ledande positionerna inom organisationer, vilket lett till att kvinnor hindrats frÄn att erhÄlla ledarpositioner pÄ grund av att den kvinnliga stereotypen inte Àr förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. En förÀndring verkar ske, dÄ Àven stereotypa kvinnliga egenskaper anses vara önskvÀrda inom ledarskap. Studiens syfte var att studera om det fanns en skillnad i vÀrdering av könsstereotypa egenskaper och ledaregenskaper i förhÄllande till deltagarnas kön, samt vilka egenskaper som krÀvs för att kunna bli en ledare och vilka egenskaper som önskas hos en ledare. De könsstereotypa egenskaperna och ledaregenskaperna som anvÀndes genererades frÄn vÄr pilotstudie. Totalt deltog 86 personer pÄ enkÀtundersökningen.