Sökresultat:
1659 Uppsatser om Skilda ćsikter - Sida 54 av 111
Hur har jÀrnbruksarkiv förtecknats? En studie i att jÀmföra olika bruksarkivs innehÄllsförteckningar och arkivförteckningar
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Processorienterad dokumenthantering i teori och praktik. En fallstudie av Uppsalahems bevarande- och gallringsplan
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
Arkiv pÄ undantag. DispensarkivvÀsendet inom Uppsala landsarkivdistrikt 1905 - 1919
Det svenska medlemskapet i EU har vidgat grÀnserna och skapat ett nytt retoriskt rum, dÀr nivÄer och sektorer och deras respektive plats i ett nytt geopolitiskt sammanhang ofta fungerar annorlunda Àn i folkhemmet.Hur ser detta retoriska rum ut, om jag undersöker tvÄ journalistiska modeller, en europeisk-meridional och en anglosaxisk, med exempel frÄn Frankrike och Sverige? Detta undersöker denna franska uppsats pÄ magisternivÄ, som hÀr erbjuds i svensk översÀttning. Uppsatsen lades fram vid Institutionen för sprÄk och kultur, Linköpings Universitet, den 16 november 2006.Frankrike anses av mÄnga i Sverige som ett modernt land, men ? ack, sÄ traditionellt? Le Nouvel Observateur Àr en arena dÀr denna och andra uppfattningar gÄr att verifiera, eftersom tidningen fortsÀtter att komma ut en gÄng i veckan sedan 1964. Moderna Tider, för sin del, var en av mÄnga svenskar uppskattad intellektuell arena under perioden 1994- 2002.
VÄldtÀkt mot barn eller sexuellt utnyttjande av barn : rÀttstillÀmpningens tolkning av en mindre allvarlig gÀrning
Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.
Konkurrens och samarbete : ett Àktenskap inom försvarsindustrin
Bakgrund: Traditionellt sett har tvÄ frÄn varandra separata förhÄllanden dominerat marknaden, konkurrens och samarbete. Företag förvÀntas ofta delta i skilda relationer med sina konkurrenter respektive samarbetspartners. Det gÄr emellertid att finna företag som bÄde konkurrerar och samarbetar med samma företag, nÄgot som brukar benÀmnas som en co-opetitiv relation. En sÄdan relation gÄr att Äterfinna inom den svenska försvarsindustrins offsetrelationer. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats Àr att beskriva och förklara hur samarbete och konkurrens förenas i en och samma relation, nÀmligen en offsetrelation, samt utreda vilka aspekter som Àr av vikt för att det co- opetitiva förhÄllandet i nÀmnda relation skall vara fördelaktigt för alla inblandade parter.
Studie av faktorer som pÄverkar fÀrgtorkningen vid tryckning i arkoffset
Vanliga arkoffsetfÀrger innehÄller pigment, trioglycerid, mineraloljor eller vegetabiliska oljor, naturliga hartser, alkyder och tillsatser sÄsom torkmedel, antioxidanter och vaxer.TryckfÀrger för olika ÀndamÄl torkar genom skilda processer. ArkoffsetfÀrger torkar i tvÄ steg. Först sker oljeabsorption och sedan sker en kombination av oxidation och polymerisation. I detta steg Àr det bindemedlet och oljorna som förlorar dubbelbindningar, kortare molekyler reagerar och bildar lÀngre molekylkedjor, vilket resulterar i att fÀrgen torkar. Den kemiska torkningen initieras av luftens syre.
Det Àr dÀr man lÀr - lÀrarstudenter om kopplingen mellan teori och praktik pÄ Högskolan Kristianstad
Teori och praktik Àr tvÄ begrepp som inte bör ses skilda Ät. Teorin ligger som grund för praktiken och vice versa. LÀrarutbildningen pÄ Högskolan Kristianstad Àmnar tydliggöra vetenskapens roll i utbildningen samt kopplingen mellan de teoretiska studierna och det praktiska utövandet av yrket, vilket Àven stÄr i regeringens proposition 1999/2000:136 Den nya lÀrarutbildningen. Ambitionen Àr att studenter efter genomgÄngen utbildning ska vara utrustade med ett reflekterande tankesÀtt och vara beredda pÄ att förÀndra den skolvÀrld de möter, inte anamma rÄdande kultur. Men hur uppfattar lÀrarstudenterna att detta syfte uppnÄs? Genom en kvalitativ studie i form av enkÀter och intervjuer framgÄr att kopplingen Àr otydlig och att studenterna pÄ Högskolan Kristianstad sÀger sig sakna viktiga delar.
Arbetsrelaterade ma?l hos kvinnor och ma?n i privata och offentliga organisationer
Vi har genomfört en studie som berör förhÄllningssÀtt dÀr könsroller i Àmnet idrott ochhÀlsa undersöks och analyseras. Studien Àmnar undersöka lÀrares förhÄllningssÀttgentemot elever beroende pÄ könstillhörighet samt elevernas förhÄllningssÀtt tillvarandra. För att söka svar har vi anvÀnt oss av observation som metod dÀr vi varitkÀnda icke deltagande observatörer. Studien bygger pÄ att undersöka den socialainteraktionen mellan lÀrare och elev, men Àven elevernas förhÄllningssÀtt mot varandra.I studien har vi anvÀnt oss av tvÄ idrottslÀrare pÄ tvÄ skilda skolor dÀr Äldrarna pÄeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare Är,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de Àldre.
Praktiska moment - En god vana inom geografiundervisningen? : en intervjustudie av gymnasielÀrares uppfattningar kring ett praktiskt arbetssÀtt
Geografi Àr ett tvÀrvetenskapligt Àmne i skolans vÀrld som berör sÄvÀl naturen som samhÀllet vi lever i. I Skolverkets Àmnesplan för Àmnet Geografi pÄ gymnasial nivÄ framkommer det med all önskvÀrd tydlighet att sÄvÀl exkursioner, fÀltstudier, laborationer som övningar ska ingÄ i undervisningen, för att ÄskÄdliggöra den mÄngfacetterade vÀrld vi lever i. I nya rön frÄn Skolverket beskrivs situationen i de högre Äldrarna, med avseende pÄ inkludering av praktiska moment i undervisningen, som problematisk.Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att belysa vikten av praktiska moment inom Àmnet geografi, pÄ gymnasial nivÄ, genom att undersöka lÀrares erfarenheter kring ett praktiskt arbetssÀtt. För att kunna undersöka detta har vi anvÀnt oss av en intervjustudie, dÀr fyra geografilÀrare (pÄ gymnasial nivÄ) frÄn fyra olika skolor i tre skilda kommuner agerade respondenter. Resultatet pÄvisar att eleverna till följd av ett kontinuerligt tillÀmpande av praktiska moment ges möjligheten att se samband, vilka knyter samman teorin och verkligheten.
Etiska dilemman i skolans vÀrld
Etiska konflikter och dilemman Àr stÀndigt aktuellt i skolan. MÄnga gÄnger Àr det svÄrt för lÀraren att ta stÀllnig till hur olika problem bör hanteras. LÀraren har en mÀngd faktorer att ta hÀnsyn till sÄsom lÀroplanens riktlinjer och vÀrderingar, elevernas förutsÀttningar och behov, etiska principer och resurser.Inledningsvis ges en litteraturgenomgÄng som inrymmer skolans vÀrdegrund, etiska principer, mÀnniskosyner, yrkesetik samt beslutsmodeller. Avslutningsvis utformade jag en konkretiserad beslutsmodell med mina intervjuer som underlag.Syftet med denna uppsats Àr att studera lÀrares och lÀrarstudenters etiska stÀllningstagande i vÀrdegrunds relaterade konflikter som kan uppkomma inom skolan. Syftet Àr sÄledes att fÄ en uppfattning om lÀrares vÀrderingar och synpunkter i frÄgor som rör etiska dilemman.
NÀrstÄendebegreppet i BrB 4:4 a : vilka faktorer ligger till grund för tillÀmpningen av fridskrÀnkningsbrotten och hur förhÄller de sig till begreppet nÀrstÄende?
Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse för hur musik kan anvÀndas i specialförskolans arbete med barn som har flerfunktionsnedsÀttningar samt vilket betydelse detta har för barnens utveckling och lÀrande. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur anvÀnds musiken i specialförskolans pedagogiska miljöer? Vilka metoder anvÀnds för att gynna lÀrandet genom musik i specialförskolan? Hur ser pedagogerna pÄ betydelsen av den pedagogiska miljön, pedagogerna samt metoderna för barnens lÀrande genom musik?Denna kvalitativa studie har utförts pÄ tvÄ olika specialförskolor i skilda delar av landet dÀr sex observationer samt sex intervjuer med pedagoger har gjorts. Resultatet visar att lÀrandet genom musik utgÄr frÄn en tydlig struktur med en vÀl markerad början och ett tydligt slut i aktiviteterna samt mycket sinnestimulering. Den ?tysta kunskapen? dÀr pedagogerna anvÀnder sig sjÀlv som ett redskap i arbetet med barnen har stor betydelse.
'Jag vill kunna klara mig sjÀlv' : en studie om mobbning via elektroniska medier bland gymnasister
I detta arbete redovisas en intervjuundersökning av uppfattningar om barn och elever med Aspergers syndrom. Intervjuerna har genomförts med lÀrare frÄn Aspergersenheter samt behandlingspersonal frÄn barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnhabiliteringen. Undersökningen visar hur dessa personer uppfattar symptomen, diagnosen och bemötandet nÀr det gÀller elever och barn med Aspergers syndrom. Arbetet utgÄr bÄde ifrÄn ett individperspektiv samt ett genusperspektiv. Symptomen och diagnosen diskuteras och problematiseras utifrÄn flickors och pojkars skilda förutsÀttningar och behov.
?Du skriva, jag skriva? Litteracitetspraktiker och förhÄllningssÀtt pÄ fyra förskoleavdelningar
Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i sociokulturell litteracitetsteori, som anvÀnds för att analysera resultaten frÄn en kvalitativ undersökning i förskolemiljö. Syftet Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring förskolans uppdrag vad gÀller litteracitet i förhÄllande till skolans och förskoleklassens undervisning i skriftsprÄk och hur man verkstÀller detta. UtifrÄn frÄgestÀllningar kring hur lÀroplanens uppdrag kring skriftsprÄkande tolkas och verkstÀlls bland de Àldre barnen i förskolan analyseras vilket förhÄllningssÀtt till litteracitet som kommer till uttryck. En annan frÄgestÀllning rör hur förskollÀrarna tolkar relationen mellan förskolans verksamhet och skolans undervisning betrÀffande skriftsprÄk. FörskollÀrare har intervjuats, miljö har dokumenterats och verksamhet i barngruppen har observerats.
Ett omusikaliskt genombrott : Mottagandet av Elvis Presley i svensk press under rockmusikens etableringsfas 1956-58
AbstractKent Klang: Ett omusikaliskt genombrott: Mottagandet av Elvis Presley i svensk press under rockmusikens etableringsfas 1956-1958. Uppsala Universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 60p. 2007NÀr Elvis Presley gjorde sitt stora genombrott i USA i mitten pÄ 1950-talet kom han att angripas hÄrt i bland annat amerikansk press. Upprördheten hade sin grund i Elvis sexuellt utmanande kroppsrörelser och rhythm and blues betonade musik. De hÀr artistiska stildragen avslöjade ocksÄ Elvis influenser frÄn den svarta kulturen i ett USA som vid tiden var prÀglat av rasism och segregation.
FrÀmlingar i stockholmsskildringen : En komparativ studie av frÀmlingskapsmotivet och förhÄllandet mellan dikotomierna stad/land och nytt land/hemland i Ivar Lo-Johanssons Kungsgatan och Theodor Kallifatides UtlÀnningar
MÄlet med uppsatsen Àr att jÀmföra likheter och skillnader i gestaltningen av frÀmlingskap i Ivar Lo- Johanssons roman Kungsgatan och i Theodor Kallifatides roman UtlÀnningar. Uppsatsen jÀmför förhÄllandet mellan stad och land i Kungsgatan med förhÄllandet mellan hemland och nytt land i UtlÀnningar. Socialpsykologiska perspektiv pÄ frÀmlingskap, identitet och acklimatisering i kombination med litteraturteoretiska begrepp frÄn postkolonial litteraturteori anvÀnds för att undersöka hur romanerna fiktivt gestaltar uppbrotts- och acklimatiseringsprocesser. Analysen indelas i förhÄllandet mellan stad/land och hemland/nytt land, kvinnans dubbla frÀmlingskap, sprÄkets inverkan pÄ identiteten samt individens förmÄga eller oförmÄga att anpassa sig till en ny miljö. Det skildrade frÀmlingskapets anknytning till en ny dubbel identitet analyseras för att tolka karaktÀrernas hantering av frÀmlingskapet.