Följande studie har till syfte att belysa vilka individuella respektive organisatoriska förutsättningar som påverkar de individuella respektive organisatoriska effekterna av ledarskapsutbildning i den offentliga sektorn. För att uppnå syftet valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer som deltagit i en ledarskapsutbildning. Teori valdes utifrån tidigare forskning inom området, litteratur med utgångspunkt från syftet samt resultatet av empirin, därefter ställdes dessa mot varandra. Det man fann var att innan man tar beslut om att investera i en utbildning finns det ett antal aspekter som är av vikt att belysa för att skapa de effekter man eftersträvar i organisationen. Bland annat visar resultatet att ledarskapsutbildningen bör vara anpassad efter organisationens och chefernas behov.

Syftet med denna studie var att beskriva hur projektet Goda Grafiska Göteborgsföretag upplevs av personalansvariga på de olika medverkande företagen. Tolv intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier som beskrev hur de personalansvariga upplevde projektet framkom: Obeslutsamhet i projektorganisationen och Ambivalenta attityder hos företagen. Dessa bildade tillsammans det övergripande temat: Avsaknad av fokus skapar otydlighet och skilda förväntningar. Studien visade att informanterna hade delade meningar kring projektet och dess upplägg.

Syfte: Syftet med vår uppsats var att beskriva och analysera kuratorsarbete på ungdomsmottagningar med fokus på kontakten och arbetet med, samt samverkan kring, ungdomar med någon form av intellektuella funktionsnedsättningar.Metod: Vår studie är baserad på kvalitativ metod och genomförd med hjälp av tio kvalitativa intervjuer med kuratorer anställda på ungdomsmottagningar runt om i Västsverige. Våra fem huvudfrågor blev besvarade genom en halvstrukturerad intervjuguide. Kuratorernas utsagor gav detaljerade beskrivningar av deras erfarenheter och upplevelser av att arbeta med målgruppen beskriven, vilka senare kategoriserades i huvud- och underteman. Resultatet blev därefter belyst utifrån såväl valda teoretiska perspektiv som tidigare forskning. Huvudresultat: Majoriteten av kuratorerna kunde ge flera exempel på att mötet och arbetet med ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar många gånger liknade det som bedrevs med ungdomar överlag, både vad gäller bemötande, samverkan och utåtriktat arbete.

BAKGRUND Den här studien fokuserar på studenternas syn och uppfattningar av självständigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över själva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. Därefter beskrivs olika teorier som bas för självständigt agerande. Vidare redogörs vad lärostilarna djupinlärning och ytinlärning som kunskapssyn handlar om, och även den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation väcks till ett intresse att lära.

Alla gymnasieprogram har nu, på grund av samhällets ökade kunskapskrav, en bred teoretisk grund vilket har lett till att dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter är mer synliga i skolan. Enligt Lpf 94 ska lärare ge extra stöd till elever som behöver det och i undervisningen utgå ifrån elevernas skilda behov och erfarenheter. Syftet med arbetet var att ta reda på hur gymnasielärare planerar och organiserar sin undervisning med tanke på elever med dyslexi då det finns en viss brist på forskning när det gäller dyslexi hos gymnasieelever. För att göra detta genomförde jag en enkätundersökning, svarsfrekvensen är dock inte så hög att det går att dra några allmängiltiga slutsatser. Vad som framkom av svaren är att de flesta gymnasielärare har inte fått någon större utbildning i ämnet dyslexi i sin lärarutbildning.

Bakgrunden till studien härrör i att människan förändras mot bakgrund av sociala sammanhang, exempelvis i form av fritidsintressen, familj och vänner, som hon är en del av eller tar del av. Utgångspunkten har i det här fallet varit att undersöka hur den personliga utvecklingen kan påverkas av en tids studier på högre nivå. Således syftar undersökningen till att utforska om det, utifrån studentens motivation, finns någon relation mellan vägen till självförverkligande och högre studier. Undersökningsmaterialet innefattar empiriska data i form av intervjuer med studenter från skilda utbildningsinstitutioner vid Karlstad universitet som har minst 80 poäng, varav 60 poäng i ett ämne. Intervjuerna behandlar frågor som berör studentens förhållande till familj, vänner, fritid och studiesituation.

Detta examensarbete ämnar ta reda på hur gymnasielärare ser på sitt arbete för att motivera elever och hur deras arbete relaterar till de teorier som behandlas i bakgrunden. Arbetet kommer även granska vad elever anser om lärarnas och skolans arbete med motivation och om det är i linje med vad de intervjuade lärarna tror. I bakgrunden presenteras främst mekanisk och kognitiva synsätt på motivation. Dessutom innehåller bakgrunden forskning om skolans struktur, socio­ekonomiska aspekter på motivation för studier och genusteorier. Resultatet visar att lärarna inte hade något direkt svar på vad motivation är, men att de arbetar med det omedvetet.

Syftet med denna studie är att undersöka vuxna andraspråksstuderandes attityder till svenska språket, deras upplevelse av den kommunikativa förmågan på svenska samt deras bedömning av modersmålets inverkan på svenskinlärningen. I studien medverkar sex informanter som alla har skilda modersmål: arabiska, bosniska, engelska, ryska, spanska och tyska. Metoden som har använts är samtalsintervju med var och en av informanterna. Samtalen har spelats in och sedan transkriberats ortografiskt. Resultaten visar att samtliga informanter har en positiv attityd till svenska språket och språkinlärningen.

Den här studien genomfördes för att undersöka det demokratiska uppdragets innebörd för lärare och rektorer inom fritidshemmets verksamhet. Undersökningens frågeställning var även att ta reda på hur ledarskapet ser ut i det demokratiska uppdraget. Undersökningen genomfördes genom att vi delade ut enkätfrågor till tre fritidspedagoger, tre förskollärare samt fyra rektorer, varav två biträdande rektorer. Informanterna arbetar på två skolor i två skilda kommuner i södra Sverige. Studien visar att det demokratiska uppdraget handlar om respekt, allas lika värde trots olikheter samt att lära sig regler och samspela med andra.

Tidigare forskning kring tolkarbetet visar att tolkyrket har utvecklats och spelar en viktig roll i samhället. Tolkarbetet anses vara en stressframkallande aktivitet. En tolk genomför en kommunikation mellan två partner som inte tillämpar samma språk. Kulturtolk förklarar informationen mer djupgående medan kontakttolken tolkar endast det som sägs utan vidare förklaring. Syftet med studien var att undersöka hur kontakttolkar och kulturtolkar upplever sina arbeten.

Man kan fråga sig vad som är fult språk och vad det är som gör att ett visst språk eller ett visst ord uppfattas som fult. Andersson (1985:35) menar att det är ett ords betydelse och innehåll som gör det fult. Det ter sig föga sannolikt att människor blir upprörda över att andra människor känner till ord såsompiss, skit och röv. Det är snarare mer troligt att människor anser det vara konstigt om man inte känner till ord som dessa. Det fula uppstår dock när orden kommer till användning.

Denna studie behandlar gymnasielärares kompetensutveckling i Luleå Kommun. Syftet är att beskriva, analysera och förstå gymnasielärares och rektorers uppfattningar om den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen påverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har åtta gymnasielärare och två rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgångspunkt i hermeneutiken.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ metod analysera barns reflektioner om normalitet och avvikelse. Dessa två begrepp belystes genom genus och en människas livsfaser. Studien baserades på 10 intervjuer med 7-åringar där samtalen med barnen utgick från ett antal bilder av män och kvinnor i olika faser i livet. Studiens fokus var att undersöka hur barnen bestämmer genus, vad som är normalt och avvikande samt om beskrivningarna om manligt och kvinnligt varierar, allt utifrån olika livsfaser. Utifrån barnens resonemang har jag funnit att barnen bestämmer genus genom att resonera över en människas utseende och egenskaper.

?Examensarbetet behandlar frågor om synen på hantverk och vilken betydelse det har på gymnasieskolans hantverksprogram. Huvudfrågeställningen är vad "hantverk" betyder utifrån Skolverkets styrdokument om hantverksprogrammet. Hantverksbegreppet undersöks ur flera betydelsenivåer. Idén om hantverk och dess påverkan på den enskilde individen synliggörs.

Kort sammanfattningDetta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge läsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrån tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal är betydelsefullt för både det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes på olika sätt.