Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ett planerat förändringsinitiativ uppfattas av initiativtagare respektive mottagare samt vad detta kan ge för konsekvenser. Vi har studerat ur ett retroperspektiv ett konkret förändringsinitiativ på Kristianstads Sparbank. Ansatsen är hermeneutisk och i enlighet med denna vetenskapsambition använder vi oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vidare har vi använt oss av en abduktiv metod. Empirin är presenterad utifrån de tre olika kontor som är studerade.

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att närma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrån organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss på var skolkurator, skolsköterska och lärare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter från tre olika yrkesgrupper. De två teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.

Att ingå äktenskap är något naturligt för oss människor, men äktenskap kan se olika ut beroende på varifrån man kommer och vilken religion man tillhör. Kristendomen och Islam skiljer sig åt i regler och mening med äktenskapet. Vad händer när personer från skilda bakgrunder gifter sig med varandra? Syftet med min studie är att undersöka hur blandäktenskap fungerar mellan kristna och muslimer, vad litteraturen säger och hur det ser ut i praktiken. Metoden som använts för att få svar är kvalitativa intervjuer med sju personer samt en litteraturstudie för att redovisa tidigare forskning.Trots en begränsning av resurser för att göra en sådan studie har jag insett att litteraturen och praktiken inte överensstämmer.

I en inkluderande skola krävs att läraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas så att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det får den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte är att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen påverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av två lärare med skilda förkunskaper, där den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på Elprogrammet förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och på vilket sätt de använder sig av begreppet i undervisningen. Undersökningen är utformad som en kvalitativ intervjustudie med fem personer som arbetar eller nyligen arbetat som lärare på gymnasieskolans Elprogram. Vid resultatanalysen framgick att resultatet kunde sorteras in under tre beskrivningsområden: Kunskap, Ändliga resurser samt Ett vidgat perspektiv. Dessa beskrivningsområden överlappar varandra mer eller mindre och kan därför inte ses som tre från varandra skilda områden. Kunskap: lärarna ansåg att med hjälp av kunskap kunde hållbar utveckling erövras men även att kunskap var hållbar utveckling i sig.

Syftet med denna kvantitativa studie var att utifrån Susan A. Wheelans IMGD teori undersöka hur det organisatoriska stödet ser ut i arbetsgrupper på olika utvecklingsnivåer och om det finns samband mellan sådant stöd och utvecklingsnivå, vilken är unison med gruppens prestationsnivå. Genom en websurvey som distribuerades till ett bekvämlighetsurval via Facebook samlades data in från 52 deltagare, verksamma i arbetsgrupper inom skilda arbetsområden. Resultatet visade ett signifikant samband mellan organisatoriskt stöd och grupputvecklingsnivå. Resultatet visade även att det genomgående fanns utrymme för deltagarnas organisationer att öka stödet till sina arbetsgrupper, främst i fråga om utbildning och utveckling samt feedback, erkännande och belöningar på gruppnivå.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på några förskolechefers inställning till IKT. Hur ser de på möjligheterna som IKT kan erbjuda när det gäller utveckling av lärandet samt vilken inställning cheferna har till att utbilda sin personal? Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med fyra stycken förskolechefer och undersökningen utfördes i två skilda kommuner för att jämföra deras syn med varandra när det gäller lärande och digitala medier. Resultatet visar att förskolecheferna i båda kommunerna är positiva när det gäller IKT i verksamheten. De vill satsa på den nya tekniken och att fortbilda sin personal och de betonar att IKT har goda möjligheter för lärande.

Title: The key to the positive spiral - A study of musicians views of their practicing. The purpose with this paper is to make clear how continuous practicing on one element affects not just the specific part but also other things. Is it possible to find a positive spiral where everything can be better if you focus your practicing on one thing? Can this element if it is done daily in a qualitative way transform to a key which will help you to unlock the door to the positive spiral? Are there more keys to find? I am going to reflect my ideas in this paper through a philosophical, psychological and the brain sciences perspective. Quality in action is going to be compared with the quality that you need to set a successful goal, and to reach the state of mind called flow you will need both these qualities.

Grundtanken med examensarbetet har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på om ett betyg i service och bemötande är aktuellt och efterfrågat inom hotell- och restaurangbranschen och vad införandet av ett sådant betyg skulle tänkas få för konsekvenser för eleven. Vidare belyses vikten av en god attityd i servicebranschen, en egenskap som värderas väldigt högt och ställa detta i kontrast till skolan och hur lärare och handledare arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleven. Jag valde att intervjua fyra yrkeslärare på hotell och restaurangprogrammet i en större stad och tre APU-handledare på tre skilda hotell i staden. Gemensamt för lärarna och APU-handledarna är gedigna branschkunskaper och aktivt arbete med elever/praktikanter i flera år. Undersökningen visar att lärare och APU-handledare är positivt inställda till ett betyg i service och bemötande, men reservationer finns angående vem som har behörighet att sätta betyget samt vem som ska få ta del av betyget. Forskningen tyder på att betyget i service och bemötande inte bör visas för APU-handledare före praktikperiodens start då det kan skada elevens självkänsla. APU=arbetsplatsförlagd undervisning.

Denna studie har som övergripande syfte att utifrån hur tre lärare beskriver sin dramaundervisning undersöka om det bedrivs entreprenörskap på dramalektionerna i skolan. För att få svar på mina frågor använde jag mig av kvalitativa intervjuer och intervjuade tre verksamma dramalärare inom gymnasieskolan. Mitt resultat visar att det utifrån lärarnas utsagor inte bedrivs någon entreprenörskapsundervisning i traditionell mening på dramalektionerna. Men begreppet entreprenörskap i skolan har flera definitioner. Utifrån definitionerna i GY11 om hur entreprenörskap i skolan ska tolkas bedrivs det därför entreprenörskapsundervisning på dramalektionerna i form av entreprenöriellt lärande.

Under vårt sista år var vi intresserade av att ta reda på de problem som vi kan stöta på i våra yrkesroller som fartygsingenjörer. Arbetet tar upp de tekniska problem som uppstår p.g.a. de allt strängare kraven på minskade svavelutsläpp från fartyg. De tekniska problemen härstammar från de olika bränslekvaliteternas vitt skilda egenskaper. Som svar på dessa problem har det utvecklats tekniska lösningar varav två stycken har tagits upp i detta arbete.För att ta reda på vilka tekniska problem som kan uppstå tog vi del av den berörda utrustningens tillverkares erfarenheter enligt empirisk modell.

Denna uppsats behandlar frågan om hur de fyra stora stockholmstidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet beskrev gärningsmannen som den elfte december 2010 utförde ett terrordåd i Stockholm. För att få en så tydlig beskrivning av gärningsmannen som möjligt behandlas även frågan om hur attacken beskrevs. Uppsatsen behandlar också skillnaderna mellan hur morgontidningarna samt kvällstidningarna beskriver händelsen.Utifrån artiklar, tagna från en sjudagarsperiod från varje tidning och med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys visar studien på att de fyra olika tidningarna framställt gärningsmannen både som en god och ond människa. Detta genom en stor mängd olika både negativa och positiva personbeskrivningar. Händelsen beskrivs med ett femtiotal olika definitioner.

Miljonprogramsförorten omtalas ständigt som en problematisk miljö. Under de senaste åren har den däremot börjat uppmärksammas som ett kulturarv och olika aktörer har börjat bedriva kulturmiljövård. Men att behandla miljonprogramsförorten som ett kulturarv förväntas ha konsekvenser. Kulturmiljövården tillskrivs makten att förändra den syn och den diskurs som pågår kring miljonprogramsförorten, men vilken kraft har egentligen kulturmiljövården när det gäller att förändra perspektiv och sociala strukturer i miljonprogramsförorten? Jag har identifierat tre olika perspektiv angående vilken påverkan kulturmiljövården har för miljonprogramsförortens utveckling och framtid.

Syftet med min uppsats var att undersöka pedagogernas syn på fysisk inomhusmiljö i relation till förskolans uppdrag att utgå ifrån varje barns behov och ge stöd till barn som behöver det. Sju informanter från tre förskolor intervjuades. Informanterna arbetar utifrån skilda pedagogiska inriktningar. I denna undersökning är Reggio Emilia, Maria Montessori aktuella och för båda är miljön en viktig del av pedagogiken. En arbetar utan någon uttalad pedagogisk inriktning.

Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i moderna språk förhåller sig till individualisering i undervisningen. Metoden som använts är kvalitativa forskningsintervjuer med språklärare verksamma inom såväl grundskolan som gymnasiet. Undersökningens resultat åskådliggör en mångfald av tolkningar kring individualiseringsuppdraget hos lärare i moderna språk. Utifrån informanternas svar identifieras tre skilda individualiseringsmodeller. I den första modellen framstår individualiseringen framförallt som en metod baserad på nivåindelning och användande av särskilt material.