Bakgrund: Kirurgiska ingrepp ?r vanligt f?rekommande i v?r samtid och sp?s fortsatt ?ka i antal. Komplikationsrisken ?r mellan 6% och 44% med flera olika riskfaktorer som p?verkar. Postoperativ mobilisering kan minska risken f?r flertalet komplikationer och lindra flera postoperativa symtom.

Tjejer/damer har i regel sämre ekonomiska förutsättningar i jämförelse med killar/herrar när det gäller idrott, något vi själva har upplevt då vi har varit aktiva på hög nivå en längre tid. Angelica Lorsell berättade för oss om en företagsidé, som skulle kunna gynna elitidrottande tjejer. Idén går ut på att förmedla ett medlemskort, "Elitkortet", där olika samarbetspartners erbjuder målgruppsinriktade rabatter som skulle underlätta vardagen för elitidrottande tjejer. Angelica bad oss om synpunkter och hjälp för att lyckas genomföra denna affärsidé.Vårt syfte med uppsatsen är att ställa drömmen om att starta företagsverksamheten Elitkortet mot vad som krävs av oss som företagare för att förverkliga detta, dröm ställs mot vardag.Litteraturen beskriver vissa personlighetsdrag som en entreprenör bör ha för att lyckas: prestationsbehov, riskbenägenhet och kontrollbehov. Att skriva ner sin affärsidé beskriver teorierna som viktigt för att lättare sätta upp mål att sträva efter.

I denna rapport redovisas för förmedlingsprocessen för småhus med typkod 220 och samtliga moment som ingår från början till genomfört uppdrag. Fokus har riktats på att identifiera förbättringsområden och därigenom hitta åtgärdsförslag. Rapporten skall syfta till att fungera som ett stöd och vara ett vägledande hjälpmedel för såväl fastighetsmäklare som privatpersoner i sin roll som säljare och köpare. Litteraturstudier och handledning har legat till grund för den processkarta som upprättats och illustrerats. Utifrån denna har en förstudie gjorts genom intervjuer med fem verksamma fastighetsmäklare på Fastighetsbyrån i Alingsås.

Haldex Traction AB tillverkar våtlamellkopplingar för användning i fyrhjulsdriftsystem för personbilar, Haldex LSC. Friktionsegenskaperna hos denna typ av våtlamellkopplingar påverkas kraftigt av arbetstemperaturen. Tidigare mättes temperaturen endast i oljebadet som kopplingen arbetar i. Denna temperaturmätningsmetod kan dock ej ge en bild av den lokala temperatur som råder i lamellytorna på grund av den termiska trögheten i systemet. Syftet med detta examensarbete är att utveckla en metod för att mäta vilken temperatur som uppkommer i lamellytan, samt att undersöka temperaturens inverkan på oljan i kopplingen.

Uppsatsen fokuserar på beskrivningen av idén om gröna ramverk dvs. att vegetation används som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger på den idémässiga beskrivningen och inte det gröna ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike där man medvetet använt sig av gröna ramverk för att ge struktur till exploateringsområden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, läst litteratur som Desvigne skrivit i ämnet samt kommunala dokument från Bordeaux. Användandet av ett grönt ramverk i Bordeaux var långt ifrån självklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhållningsätten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar även möjligheterna för ett grönt ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

Bakgrund och problem: De nya byråjävsbestämmelserna innebär att den som är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder ett icke-finansiellt aktiebolag vid bokföringen, inte skall kunna vara revisor i bolaget. Vidare anses att ett uppdrag där samma revisionsbyrå deltar i upprättandet av den bokföring som sedan skall granskas av revisorn ger upphov till hot mot oberoendet, även kallat kombiuppdrag. Byråjävsbestämmelserna träder i kraft 2007-01-01 och det råder ovisshet om vilka konsekvenser de kommer att medföra för revisionsbyråerna. Innebär det verksamhetsstrukturella anpassningar hos revisionsbyråerna? Kommer de nya byråjävsbestämmelserna innebära fördelar och/eller nackdelar för revisionsbyråerna? Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda på vilka sätt de nya byråjävsbestämmelserna påverkar revisionsbyråerna.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ålägger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande åtgärd vid bekämpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats är att beskriva hur revisorn ser på anmälningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal på Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras åsikter om anmälningsplikten. Metoden som vi använt är den hermeneutiska metoden som innebär att vi skrivit ned våra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Bakgrund/Frågeställning: Den nynazistiska grupperingen Nationalsocialistisk Front var i slutet av 1990-talet mycket aktiv i Karlskrona kommun i Blekinge. Kommunen svarade genom att lansera ett program man kallade "att visa demokratins muskler" för att bekämpa grupperingen. Detta arbete gick ut på att kommunen genom tillämpning av den befintliga lagstiftningen ville försvåra för nynazisterna att verka. Uppsatsen beskriver och problematiserar denna rättstillämpning.Syfte: Uppsatsen vill diskutera centrala rättssociologiska frågeställningar på grundval av ett skeende i Karlskrona kommun i slutet av 1990-talet. Förutsättningen för en sådan diskussion är att kommunens policy utreds och presenteras.

Många konstruktioner, här i Sverige och utomlands, har under en längre tid stått och presterat efter de givna föresättningar som gällde då de uppfördes. Med tiden har konstruktionens kapacitet eventuellt minskat, samtidigt som dimensioneringsvillkor och ökad last har höjt ribban för vad som anses vara säkert och funktionellt. Detta fenomen, med minskad kapacitet och högre krav, har banat väg för ett helt ämnesområde gällande förstärkning av befintliga konstruktioner. Ramen för det här examensarbetet är att bestämma förankringslängd mellan stål och kolfiber. I ett större perspektiv blir resultatet ett bidrag till att kunna förstärka tryckta stag med kolfiberkomposit mot knäckning.

Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan tänka oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig.

Det här arbetet syftar till att utforma ett ergonomiskt lock till glasburkar innehållandelivsmedel. Locket ska ersätta de skruvlock som finns idag då dessa upplevs somsvårhanterliga bland reumatiker. Personerna i fråga har svårare att genomföra vissarörelser än andra vilket bland annat beror på stela och ömmande leder. Problemen ochsvårigheterna varierar men det kan vara rörelser som att greppa saker, användapincettgreppet (tumme och pekfinger), stödja, precisera samt vrida.Olika rörelser och positioner påverkar handens styrka och funktion. Den mestfunktionella positionen är när handen och handleden hålls raka, vilket inte är möjligtdå ett skruvlock ska öppnas.

Europeiska Unionen (EU) gör stora ansträngningar för att förenkla för de mindre ochmedelstora företagen. Som en konsekvens av detta samt att internationellaredovisningsstandarder har fått ett allt större inflytande har Bokföringsnämnden (BFN)startat ett förenklingsarbete inom redovisningsområdet i Sverige.År 2004 gjorde därför BFN ändringar inom sitt normgivningsområde och startade arbetetmed att utveckla det senare så kontroversiella K-projektet. Detta ska resultera i fyra nyaregelverk, där företagen har delats in i fyra olika kategorier efter storlek ochföretagsform, med ett specifikt regelverk för respektive kategori. Företagen ges på dettasätt möjligheten att inom sin respektive kategori använda sig av ett samlat regelverk. K1-regelverket trädde i kraft den 1 januari, 2007 och är specifikt utformat för mindreenskilda näringsidkare och handelsbolag, där andelarna innehas av fysiska personer.Tillämpningen av detta nya regelverk är idag fortfarande frivilligt.BFN:s K1-regelverk har kritiserats utifrån flera olika synvinklar.

Syftet med studien är att undersöka måluppfyllelsen av etableringsreformen, som trädde i kraft den 1 december 2010, samt aktören etableringslotsens funktion inom denna reform. Detta görs utifrån de uttalade målsättningarna i regeringens proposition 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering ? egenansvar med professionellt stöd. Därutöver belyses vilka hinder som finns för målens uppfyllelse. Studien baseras på rapporter och andra dokument från offentliga myndigheter, vilka bland annat kompletteras med egeninsamlad data.

Den 1 oktober 2009 trädde en ny kommissionslag (KommL) i kraft. Syftet vara att skapa tidsenliga regler och ett mer jämbördigt avtalsförhållande. För att uppnå detta syfte fick lag om handelsagentur (HagL) stå modell vid utformningen av KommL:s nya bestämmelser och lagarna är nu därför i stort överensstämmande. Det finns dock fortfarande skillnader mellan lagarna som är viktiga att uppmärksamma då det på flertalet områden är oklart vad som gäller vid tillämpningen och olikheterna i vissa fall kan medföra stora konsekvenser för parterna. I denna uppsats behandlas regleringen i den nya kommissionslagen och vilka skillnader som finns i förhållande till HagL samt effekterna av dessa skillnader.