Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vår förståelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lämna såväl grundskolan som gymnasiet med godkändabetyg. Detta främst utifrån vad ungdomar själva anser vara viktiga påverkansfaktorer. Någotvi menar är högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, då utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnå vårt syfte utformade vi fyraforskningsfrågor; (1) Vilka personliga färdigheter eller förmågor är enligt elevernabetydelsefulla för att få godkända betyg? (2) Vilka faktorer i familj/närmiljön tänker elevernaär centrala för att få godkända betyg? (3) Vilka faktorer/insatser från skolans sida ansereleverna är centrala för att få godkända betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgången? I vår uppsats har vi valt att använda oss av enkvalitativ metod.

Att undervisa i teaterämnet på gymnasiet innebär bedömning och betygssättning. Betygssättning är en komplex uppgift särskilt när det gäller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkänsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny läroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krävde att teaterlärare reflekterade över sina bedömnings- och betygssättningsprocesser på ett nytt sätt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt från den tidigare.

Bakgrund: Att drabbas av en hjärtsjukdom är skrämmande och medför vissa begränsningar för individen. I fall tillståndet kan förbättras av att få en pacemaker implanterad, påverkar detta patienten och des anhöriga på flera olika plan. De främsta anledningarna till att få denna åtgärd är en för långsam puls eller förmaksflimmer. De elektriska impulserna som ska skapa hjärtkontraktionen sprider sig då inte genom hjärtat som den ska. Med hjälp av elektroder som förts ned till hjärtat, tar pacemakern över hjärtats impulsstyrning genom att utlösa en depolarisation vid tillstånd där den normala aktiviteten har upphört eller blivit så inefektiv att det är risk för en cirkulatorisk svikt.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

Leken är ett självklart moment i förskolan, det är en nödvändighet för att barn ska kunna utvecklas och leken ska utgöra den centrala delen av barns vardag. För att en lek ska bli bra och kunna fortgå krävs det av samtliga deltagare att de kan samspela med varandra.Syftet med det här examensarbetet har varit att ta reda på hur barn i tre till femårsåldern samspelar i den fria leken och hur de får tillträde till lek. Den empiriska undersökningen har genomförts med hjälp av observationer på en förskola. Barnen och pedagogerna på förskolan kände jag sedan innan då jag hade gjort verksamhetsförlagd utbildning där vid ett tidigare tillfälle. Genom mina observationer kunde jag se att barn ägnar en stor del av sin dag på förskolan åt att etablera kontakt med sina kamrater.

Bakgrunden till denna studie är att resultaten, för elever på en F-9 skola, i ämnet svenska har försämrats de senaste åren. Resultaten från PISA, Programme for International Student As-sessment, 2009, visar också att elever i den svenska skolan har uppnått sämre resultat än de gjorde på PISA 2000. Det är många faktorer som påverkar skolresultat varav vilka vi endast kan påverka en del från skolans håll. I såväl Lpo 94 som i Lgr 11, som träder i kraft sommaren 2011, framkommer att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Syfte med studien är att ta reda på hur det har gått för sex elever som inte uppnådde målen i svenska i årskurs fem när de kom upp i årskurs nio samt att ta reda på vilka faktorer elever och lärare upplever kan förbättra undervisningens utformning så att fler elever uppnår målen.

Jobbcoach är idag ett väl använt begrepp i vårt samhälle. Att vara coach kan betyda mycket. Denna uppsats avgränsar sig till de jobbcoacher som slutit ett avtal med arbetsförmedlingen och förväntas bidra med nya kunskaper och angreppssätt till den arbetssökande för att öka deras chanser på arbetsmarknaden. Syftet är att få en inblick i arbetsförmedlarnas förväntningar kring de externa jobbcoachernas insatser, samt hur de upplevdes och även vilka skillnader respektive likheter man ser på vägledning och coaching. Genom min utbildning till studie- och yrkesvägledare har jag kommit i kontakt med begreppet coach och skapat ett intresse för vad som skiljer våra yrkesroller åt.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

"I dag präglas samhället av en mångfald uttryck inom bild- och formområdet. I det fria konstnärliga utövandet pågår ett ständigt experimenterande med olika material, tekniker och uttrycksformer. Olika medier påverkar oss genom användning av symboler för att föra fram sina budskap. Därför finns behov av att kunna analysera och tolka bild- och formområdets olika funktioner i dagens samhälle."I min undersökning har jag tagit reda på hur man kan utveckla ett symboliskt måleri genom att låta sig inspireras av Holländska blomsterstilleben från 1600-talet, för att sedan kunna skapa en meningsfull och inspirerande stillebenundervisning i skolan.Jag har valt att utgå från dessa 1600-talsmålningar då det finns en mängd dokumenterad symbolik och historik kring dessa verk, och för att de estetiskt intresserar mig med sin passiva och dekorativa utstrålning. På ett lekfullt sätt har jag undersökt dessa målningars kraft och symboliska betydelse för att sedan förskjuta symboliken i dem och skapa egna konnotationer som betyder något för mig.Då jag främst har fokuserat på gestaltningen i min undersökning har jag kunnat konstatera att mitt bildspråk, min teknik, kompositions och associationsförmåga har berikats betydligt genom att måleriskt ha undersökt dessa religiösa, kulturella och vetenskapliga bilder.

Vårt syfte med examensarbetet har varit att ta reda på hur grundskolan utnyttjar möjligheten att utöka tiden för ämnet Idrott & hälsa, samt om grundskolan strävar efter att ha fysisk aktivitet varje dag. Vi hade också som syfte att ta reda på hur det ser ut med friluftsdagar på grundskolan. Våra frågeställningar är: ? Hur utnyttjar grundskolan timplanens möjligheter för Idrott & hälsa? ? Genomför grundskolan rekommendationen om strävan efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet, och i så fall i vilken utsträckning? ? Om skolledarna har idrottslärarutbildning, utökas då idrottstimmarna på skolan? ? I vilken utsträckning har grundskolan friluftsdagar och vilka aktiviteter är vanligast dessa dagar? Genom litteraturstudier fick vi en bakgrund till skolämnet Idrott & hälsa och fick på så vis väsentliga förkunskaper inför vår empiriska del i studien. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning.

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att från och med den 1 oktober 2010 införs ett bolånetak på 85 %. Bolånetaket innebär att köpare av villor och bostadsrätter endast får låna upp till 85 % av bostadens värde, vilket medför att handpenningen numera uppgår till 15 %. Anledningen till att bolånetaket infördes var för att motverka att bankerna använder högre belåningsgrader som konkurrensmedel. När låntagarna har för hög skuldsättning blir de sämre rustade för svängningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begränsa hushållens skulder och skapa skydd för framtiden.

Syfte Syftet var att undersöka hur idrottslärare upplever duschmomentet efter idrottslektionen.Teori I tidigare kursplaner från 1962 och 1969 fanns det tydliga formuleringar om hygien i samband med idrottslektionen. Formuleringarna har förändrats över tid och i dagens styrdokument finns det inget skrivet om att eleverna skall duscha efter idrotten. Trots detta finns duschmomentet kvar i skolan och vi vill därför undersöka hur idrottslärare upplever momentet. Studien har utgått ifrån en fenomenologisk ansats med avsikt att beskriva idrottslärares upplevelser. Grundantagande är att ett fenomen kan upplevas på olika sätt beroende på individ och situation.

Min uppsats handlar om ordförståelse och är en studie i klarspråkets tecken: Hur mycket förstår en person med svenska som andraspråk av myndigheters texter? Den första juli 2009 trädde språklagen i kraft, vilket betyder att de språkpolitiska målen från 2005 är lagfästa. Svenska är nu huvudspråk och ska kunna användas inom alla samhällsområden. Men hur fungerar den språkliga kommunikationen mellan medborgare och myndigheter? Tidigare studier visar att 51 % av orden förstås i myndighetsbeslut. Om nu personer med svenska som modersmål endast förstår drygt hälften av orden i juridiska texter, hur stor är då ordförståelsen hos personer med svenska som andraspråk? Syftet med denna uppsats är att studera hur personer med svenska som andraspråk uppfattar myndigheters texter.

Den här studien ämnar förklara hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde har påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen.Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgångspunkt vilket innebär en föreställning om att det existerar en objektiv värld utanför forskarna själva. En deduktiv ansats tillämpas där teori insamlas i syfte att skapa förväntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jämföra med teorin. Studien präglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primärdata från årsredovisningar och sekundärdata från Avanza samt OMX Nordic.Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anläggningstillgångar -med de biologiska tillgångarna inräknade- steg kraftigt under redovisningsåret 2005. Detta var samma år som IAS 41 trädde i kraft och redovisning till verkligt värde av skogstillgångar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt värde höjer redovisningens värderelevans - även för bolag med stora innehav av växande skog.Ett förslag på framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie där både privata och institutionella investerares åsikter på området insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkäter.