Sökresultat:
1139 Uppsatser om Skellefteć kraft - Sida 20 av 76
Revision av kontantbranschen : En studie om hur kassaregisterlagen samt avskaffandet av revisionsplikten pÄverkar förtroendet för skattesystemet
Observationer frÄn Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen Àr svÄrreviderad. För att kontrollera svÄrigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av Är 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att trÀda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltsÄ en motsÀgelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. VÄrt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet pÄverkas. Studien avgrÀnsas till att vi endast behandlar de omrÄden som har med kontantbranschen att göra.
Upplevelsen av ALS i dagligt liv beskriven utifrÄn en narrativ berÀttelse
Kronisk sjukdom innebÀr stora förÀndringar för personen som drabbas men ocksÄ för dennes omgivning. Amyotrofisk Lateralskleros (ALS) Àr en dödlig sjukdom som skapar avbrott och oordning i det vÀlbekanta, vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ALS i dagligt liv. För att nÄ studiens syfte analyserades en narrativ berÀttelse i form av en sjÀlvbiografisk bok skriven av en person med ALS. I resultatet framkom sex kategorier; Förlust av kraft och att kroppen inte fungerar som förr, Behov av nÀrhet och stöd, KÀnslor av osÀkerhet, KÀnslor av rÀdsla och sorg, Att söka förklaring och att minnas det friska samt Att kÀnna vÀlbefinnande och omvÀrdera livet.
KartlÀggning och dokumentation av lÀsutvecklingen i förskoleklass och Ärskurs 1
Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskoleklasslÀrare och tre lÀrare i Ärskurs 1 kartlÀgger och dokumenterar den tidiga lÀsutvecklingen. Vi vill Àven undersöka och analysera lÀrarnas syn pÄ de material som tillÀmpas för att kartlÀgga elevers lÀsutveckling. En utgÄngspunkt i undersökningen har varit Eskilstuna kommuns remissupplaga av den sprÄkutvecklingsplan som trÀder i kraft hösten 2012. I studien har vi undersökt SprÄkutvecklingsplanens relevans för arbetet med kartlÀggning och dokumentation av den tidiga lÀsutvecklingen. Denna kvalitativa undersökning baseras pÄ intervjuer med lÀrare, rektorer och den ansvariga utgivaren av kommunens SprÄkutvecklingsplan.
Finns det en tidsskillnad vid handlÀggning av ett vindkraftsÀrende mellan kommun och lÀnsstyrelse?
Vinden har utnyttjats av mÀnniskor sen lÄngt tillbaka i tiden. Med hjÀlp av tekniska lösningar har vi lÀrt oss utnyttja vindens kraft till vÄr energiförsörjning.I detta arbete studeras tidsÄtgÄngen vid handlÀggning av vindkraftsÀrenden hos kommun och lÀnsstyrelse. Flera förÀndringar har genomförts för att förenkla handlÀggningen, till exempel kommer fler Àrenden att handlÀggas av kommunerna. Studien kommer att undersöka om denna förÀndring kommer att medföra att det blir förkortade handlÀggningstider.Arbetet har utförts med en litteraturstudie, en tidsstudie av vindkraftsÀrenden frÄn kommun och lÀnsstyrelse samt en mindre enkÀt med frÄgor till handlÀggare inom omrÄdet.Resultatet visar att handlÀggningen av ett vindkraftsÀrende vid en kommun tar mindre tid i ansprÄk Àn vid en lÀnsstyrelse. Det Àr frÀmst vid ankomsthanteringen man ser den största skillnaden. Detta kan ha en koppling till en mÄnga gÄnger ofullstÀndig miljökonsekvensbeskrivning som lÀmnas till lÀnsstyrelsen vid ansökan om tillstÄnd.Sammanfattningsvis finns det en del förslag som kan medföra kortare handlÀggningstider, bland annat att lÀnsstyrelsen ska ha en större möjlighet att avvisa ofullstÀndiga ansökningar. Tillsammans med det större antalet verksamheter som numera Àr anmÀlningspliktiga kanske det kan leda till att fler vindkraftverk byggs i Sverige..
Lundinreglerna slopas : Vilka konsekvenser kan förvÀntas?
Syftet med Lundinreglerna, som trÀdde i kraft Är 1966, var att förhindra kringgÄende av dubbelbeskattningens andra led, genom ett utnyttjande av huvudregeln om skattefri utdelning pÄ nÀringsbetingad andel. BestÀmmelserna har dock kritiserats sedan Inkomstskattelagen infördes, dÄ utrymmet för ett sÄdant kringgÄende försvann. Syftet med Lundinreglerna har dÀrmed urholkats och dÀrför föreslÄs nu ett slopande.Förslaget har uppstÄtt som en följd av tvÄ nyligen avgjorda domar. Transaktionerna i de bÄda fallen omfattades egentligen av Lundinreglerna, men med anledning av att det ena fallet var ett internationellt fall, skulle en tillÀmpning av Lundinreglerna i det fallet strida mot EU-rÀtten. De olika utfallen medförde dÀrmed ett ÄsidosÀttande av likhetsprincipen.Konsekvenserna av att Lundinreglerna slopas Àr frÀmst att rÀtten till skattefri utdelning pÄ nÀringsbetingad inte lÀngre riskeras genom inskrÀnkande bestÀmmelser.
Lek&LĂ€r
Hur kan en förskola aktualisera barns nyfikenhet och kunskapstörst? DÀr byggnaden Àven underlÀttar för pedagogerna i deras arbete. DÀr pedagogerna fÄr utrymme till att planering och ÄterhÀmtning medan de har god uppsyn över barnen. Form, geometri, material och fÀrg tydliggör, orienterar och uppmuntrar barnen till sjÀlvagerande lek. En plats dÀr barnen fÄr ta ut sin motorik, tillÄts fÄ utlopp för sin fantasi och möta varandra. Förskolan och arkitektoniska kvaliteérFörskolan skapar en omhÀndertagande och skyddande miljö, dÀr byggnadens form flörtar med platsens morfologi. En sammansÀttning av olika geometrier i byggnadens form visar barnen att arkitektur kan te sig pÄ olika sÀtt.Centralt placerad vÀxtlighet i husets hjÀrta ger barnen en förstÄelse för naturens betydelse och kraft. En stor glaskupol ovan slÀpper in ljus och skapar en kontakt med miljön utanför.Geometrier, fÀrgkodning och informativ grafik hjÀlper barnen att orientera sig i den fria leken.Nyckelord och meningarMjuka former som omfamnarLustfyllda verktyg i fÀrg och materialPedagogiska inslag i barnets vardagTillgÀnglig och tillÄtande lekNÀrhet till naturenKorta avstÄndHuset som pedagog.
ReligionskunskapslÀrares utsagor om undervisning av Sveriges förkristna religioner : - en studie av religionskunskapslÀrares utsagor om fornskandinavisk religion och samisk religion inom Religionskunskap A
Sammanfattning:I studien intervjuas sju religionskunskapslÀrare angÄende undervisning om fornskandinavisk religion och samisk religion. Studiens utgÄngspunkt Àr att fornskandinavisk religion och samisk religion kan ses som en del av Sveriges kulturarv. Informanternas utsagor studeras utifrÄn didaktikens tre översiktliga frÄgor: undervisningens vad?, hur? och varför? Deras utsagor diskuteras Àven mot tidigare lÀromedelsforskning som anknyter till pedagogiska texters framstÀllande av fornskandinavisk religion och samisk religion. Sammantaget diskuteras informanternas utsagor mot utmÄlad fond.Studien visar att undervisning om religionerna anknyter till bÄde gÀllande och annalkande nya styrdokuments yttranden om kulturell mÄngfald och identitet.
FörskollÀrares och barnskötares yrkesroller : efter den reviderade lÀroplanen och legitimation för förskollÀrare
Barnskötares och förskollÀrares uppdrag har i och med den reviderade lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förÀndrats och förtydligats. För att kunna anstÀllas som förskollÀrare, krÀvs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förÀndringar av förskolepersonalen och hur har de pÄverkat relationerna mellan de tvÄ yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollÀrare pÄverkats? Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förÀndrats ute i verksamheterna efter att den reviderade lÀroplanen samt yrkeslegitimationen trÀdde i kraft sommaren 2011, vad gÀller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollÀrare samt förskolechefer.
RÀttsliga förutsÀttningar för vattenverksamheter: TillstÄndsprövning enl. 11 kap. MB
Det regelverk som kringgÀrdar vattenverksamheter i Sverige Àr omfattande. Det stÀlls höga krav pÄ verksamhetsutövarna för att miljöbalkens syfte om att frÀmja en hÄllbar utveckling skall kunna följas. FrÄgestÀllningarna som utformats handlar dels om vad en vattenverksam-het Àr och dels vilka allmÀnna och specifika krav som stÀlls för att fÄ upprÀtta eller Àndra en vattenverksamhet. Utöver detta finns specifika frÄgestÀllningar vad gÀller regler för upprÀt-tande av en kraftverksdamm för SkellefteÄ kraft. Genom att granska lagtext, förarbeten samt doktrin har de rÀttsliga förutsÀttningarna som finns för den obligatoriska miljöprövningen redogjorts för.
Aspiranten : Ansökan och antagningsprocess
I Är, trÀdde en FAP frÄn Rikspolisstyrelsen i kraft, RPS FS 2009:6, FAP 761-1. Den ger anvisningar till polismyndigheten samt aspiranten om vad som skall tillgodoses i aspirantutbildningen och vad myndigheten skall lÀgga vikt pÄ i övrigt i den utbildning aspiranten fÄr under sin tjÀnstgöring.Enligt studenternas egna upplevelser av hur processen har varit framkommer det att mÄnga ifrÄgasÀtter hur man har resonerat kring kvalitéer hos individer och hur man kan ge mÀrkliga argument för att neka plats hos en sÀrskild myndighet.Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram det system som borde granskas ytterligare och kanske Àven förbÀttras genom att göra tillÀgg i föreskrifter eller genom annan nationell lösning hos myndigheterna. Detta skall betraktas ur ett par perspektiv som kÀnns relevanta.Den juridiska biten uppfattas som dold och inte alls framtrÀdande under sjÀlva processen till aspiranten. Det finns mycket information som Àr nyttig för den enskilda studenten som kan vara till hjÀlp och ge en slags vÀgledning till hur man skall gÄ tillvÀga med ansökan och överklagan till exempel.Det bör tas fram ytterligare styrdokument för bÄde utbildningar och student sÄ att mÄnga fler blivande poliser kan kÀnna en trygghet och lugn inför aspiranten istÀllet för att uppleva processen som en belastning pÄ studier och privatliv..
En kommentar till de nya omsÀttningslandsreglerna för tjÀnster
MervÀrdesskattelagen trÀdde i kraft i Sverige Är 1994 och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Efter Sveriges intrÀde i EU, Är 1995, har det pÄgÄtt anpassningsÄtgÀrder inom momsomrÄdet för att uppnÄ en harmonisering med EU:s mervÀrdesskattedirektiv. Medlemskapet har sÄledes inneburit att EU-rÀtten har blivit en del av det svenska rÀttssystemet och följaktligen Àr det inte lÀngre bara den nationella rÀtten som ska beaktas utan stor hÀnsyn mÄste ocksÄ tas till innehÄllet i EU-rÀtten. FrÄn och med den 1 januari 2010 har det införts nya regler i mervÀrdesskattelagen om omsÀttningsland för tjÀnster. Detta har gjorts med anledning av direktiv 2008/8/EG och syftet med genomförandet av dessa regler i svensk rÀtt Àr att det allmÀnt sett Àr en fördel för rÀttstillÀmpningen om de svenska bestÀmmelserna i stort Àr ordnade pÄ samma sÀtt som i EU-rÀtten.
RevisionsbyrÄernas förberedelser och Äsikter om den avskaffade revisionsplikten
Bakgrund och problemformulering: Efter en lÄng tids debatt och utredning i frÄgan om revisionsplikt för smÄ företag trÀdde lagen om frivillig revision i kraft den 1 november 2010. FrÄn och med 2011 kommer de berörda företagen, ca: 70 % av Sveriges AB, att kunna vÀlja bort revisionen. Hur detta kommer pÄverka revisionsbranschen, och hur revisorerna och andra intressenter ser pÄ reformen Àr frÄgor som stÀlls i denna uppsats. Flera tidigare studier har gjorts i Àmnet men ingen efter att lagen trÀtt i kraft, och sÄledes inte genomförda med de klara förutsÀttningarna om lagen. I Danmark genomfördes en liknande reform 2006 och dÀr har den varit lyckad.
Engelska för yngre
AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.
Högfrekvenshandel ? Ett hot mot de finansiella marknaderna?
?Högfrekvenshandel har de senaste Ären vÀxt till att bli en betydande kraft pÄ de finansiella marknaderna och sÄledes Àven fÄtt mycket medial uppmÀrksamhet. Den hÀr medieuppmÀrksamheten intensifierades den 6:e maj 2010 dÄ "Flash-krashen" intrÀffade pÄ Dow Jones indexet i New York och pÄverkade marknader över hela vÀrlden.VÄr avsikt med den hÀr kandidatuppsatsen Àr att kritiskt granska högfrekvenshandeln som fenomen samt den diskussion som förs angÄende ytterligare reglering av handeln. Detta görs genom en inledande period av litteraturstudier som kompletteras med djupintervjuer av olika aktörer pÄ marknaden.VÄra resultat visar att högfrekvenshandeln inte för med sig sÄ stora negativa effekter som media mÄlar upp, och att den forskning som gjorts pÄ Àmnet indikerar att handeln frÀmst tillför positiva effekter i form av ökad likviditet och minskad volatilitet.Uppsatsen behandlar Àven dagens regleringssituation och analyserar de förslag pÄ ÄtgÀrder som har lagts fram pÄ EU-nivÄ. VÄr analys visar att mÄnga av de förslag som diskuteras Àr direkt missriktade och inte adresserar det egentliga problemet? en situation som kantas av oklara roller gÀllande tillsyn och övervakning..
Att möta en ADHD-elev pÄ Industriprogrammet
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att som lÀrare fÄ en inblick i hur det Àr att fÄ enelev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiskasÀtt att ta hand om och lÀra dessa elever att klara sin skoldag och att fÄ en meningsfullutbildningIntresset för detta Àmne startade dÄ man inom skolan och Àven utanför skolan pratarom att dessa elever fÄr för lite hjÀlp för att klara av sin skoltidFör att fÄ hjÀlp med denna undersökning har jag intervjuat bÄde skolpersonal ochelever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig mÄnga svar pÄ hur jag bör undervisaoch ta hand om dessa elever och Àven att den personal som jag har intervjuat lÀggeroerhört mycket tid och kraft för att hjÀlpa dem.Som exempel kan nÀmnas attAdhd -eleven behöver tydliga, avgrÀnsade instruktionergÀrna med bilder och tillhörande text för att lÀttare komma ihÄg dem. Elevens vardagskall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter pÄ ordnade scheman somtydligt visar vad eleven skall göra och vara.I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angÄende hur Adhd pÄverkar mÀnniskan,hur man kan hjÀlpa dem att fÄ en bÀttre vardag och hur man kan verka i skolan..