Skelettjord är framtagen för att fungera som en rotvänlig vägöverbyggnad där det är omöjligt att på annat sätt ge träden en godtagbar jordvolym. Trottoarer och parkerings-ytor där planteringsutrymmet är begränsat och kravet på bärighet stort, är exempel på ytor där Skelettjord kan ge träd en ökad jordvolym samtidigt som trafiklasterna tas upp av skelettmaterialet. I Stockholm har Skelettjord använts sedan mitten av 1990-talet och för att följa upp resultatet gjordes det under 2005-2006 vitalitetsbedömningar av träden i ett antal av de tidiga anläggningarna. De undersökta träden varierade i vitalitet och tillväxt och en slutsats var att det behövdes studier av rotutvecklingen i de berörda Skelettjordarna. I detta arbete har jag mätt antalet rötter och undersökt hur de växer i Skelettjordarna vid 11 av de tidigare vitalitetsbedömda träden. Jag har också undersökt Skelettjordarnas uppbyggnad och jämfört resultatet med handlingarna.

Växtbäddar för träd i gatumiljö ? Skelettjordars konstruktion och funktion är den första rapport på svenska som beskriver användandet, hanteringen och utvecklingen av Skelettjord. Skelettjorden ska vara en jord som bär upp trafikytan och fungerar som rotmöjligt utrymme för stadsträden. Defintionen innebär att Skelettjord är en del av stadsträds växtbäddar i hårdgjorda ytor och att den ska ge träden ett rotmöjligt utrymme och samtidigt vara bärande av den ovanliggande trafikytan. Rapporten utgörs av litteraturstudier, fallstudie och intervjustudie för att ge en bred uppfattning om hur Skelettjord ska användas och hur den används.

Att plantera och etablera träd är svårare än vad det först kan se ut att vara. Det är lätt att tro attdet bara är att köpa ett fint träd och sätta ner det i lite jord med lite skötsel, t.ex. bevattning. Iparkmiljö kan denna etableringsmetod ge goda resultat, men i stadens hårdgjorda ytor leder detendast till att träd överlever ett antal år och sedan dör långsamt. De dåliga växtbäddarna tvingarfram onödig och dyrbar skötsel som ändå i längden tvingar fram ersättningsplanteringar.

Det råder i dagens läge konkurrens mellan gatuträden och infrastrukturen. Människan som lever i den urbaniserade världen vill ha alla bekvämligheter inne i staden som kräver avloppsledningar, vattenledningar, gatubelysning, elledningar m.m. Samtidigt vill man ha gröna ytor i staden med stora pampiga träd. Oftast får dessa två, träden och infrastrukturen, slåss om platsen under marken och det är oftast det gröna som får lämna plats. Eftersom detta är ett återkommande problem vid de flesta nybyggnationer och nyanläggningar av ledningar, gator, parkeringar etc.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika potentiellt skadliga faktorer påverkar nyetablerade stadsträd. För att göra detta utvecklas en metod för inventering av träd och ståndort, som sedan appliceras på ett urval på 94 stadsträd fördelade på 11 anläggningar i Uppsala och Stockholm. Faktorerna som framkom som resultatet av studien jämförs med skadliga och gynnsamma faktorer enligt uppgifter från trädexperter och litteratur. Uppsatsen inleds med en beskrivning av stadsträds situation idag och historiskt, samt nuvarande kunskapsläge. Därefter följer ett metodkapitel som beskriver metodutvecklingen. Metoden bygger på inventering och analys av ett antal punkter. Exempelvis behandlas vilken information stamomfång kan ge och hur det inventerats under rubriken Stamomfång.

Träd har historiskt sett varit en viktig del av våra städer. Utöver rent arkitektoniska värden så bidrar stadsträden även till ett bättre mikroklimat, minskad stress och en bättre hälsa hos stadens invånare. I stort bidrar träden också till en bättre miljö och studier har visat på att varje planterat träd i förlängningen ger en ekonomisk nettovinst. Träd är följaktligen en viktig del av våra urbana miljöer som vi bör värna om. Stadsmiljön utgör emellertid ofta en ogästvänlig växtplats, långt ifrån trädens naturliga växtmiljö. På grund av den pågående förtätningen och platsbristen i våra städer tvingas många träd stå i hårdgjorda ytor.