Att arbeta inom vården innebär en ständig kontakt med nya människor och föremål. Patienter åker hem och nya läggs in. Det finns hela tiden bakterier i omgivningen som lätt kan överföras till de infektionskänsliga patienterna. För att undvika att ge patienterna stora besvär i form av infektioner är en noggrann handhygien viktig. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning vårdpersonalen på en infektionskänslig avdelning i södra Sverige efterföljde Handbok för hälso- och sjukvårds riktlinjer gällande handhygien.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör..

Uppsatsens syfte är att undersöka förekomsten av ett identitetsrelaterande budskap i reklam mot tonåringar 1955-2005. Dessutom genomlyses forskningsläget tvärvetenskapligt för tonåringars identitetsskapande och konsumentbeteende. Idag, menar bland andra postmoderna teoretiker, är identitetsskapande en mer komplicerad process, jämfört med 1950-talet, och konsumtionen blir allt viktigare i det identitetsskapande arbetet. Med avstamp i tidigare forskning utvecklas en reklamanalytisk metod. Materialet som undersöks är reklam i Aftonbladet och i ungdomstidskrifterna Bildjournalen, Veckorevyn och Okej.

Föreliggande uppsats fokuserar, utifrån ett sociokulturellt perspektiv, på varför studenter väljer att läsa en Internetbaserad distanskurs i pedagogik på C-nivå och hur kursdeltagarna bedömer kommunikationen och interaktionen i kursen. Studien omfattar en teoretisk del, bestående av en genomgång av tidigare forskning samt litteratur i ämnet, dels vad gäller distansstudier och Internetbaserade distansstudier, dels pedagogiska teorier om lärsamhället idag. Den empiriska delen har en kvalitativ ansats där studenterna fått besvara en elektronisk enkät via nätet. Resultaten visar att flertalet av kursdeltagarna som valt att läsa pedagogikkursen som Internetbaserad distanskurs är kvinnor, 30 år eller äldre, yrkesarbetande med familj och hemmavarande barn. Studien visar även att kursdeltagarna är nöjda med kommunikationsformen och flexibiliteten som Internetbaserade distansstudier möjliggör.

Syfte: Att kartlägga drivkrafter och ekonomistyrning i mikroföretag samt att statistiskt undersöka sambandet mellan mikroföretagarnas drivkrafter och deras användning av ekonomistyrning. Metod: Studien har en kvantitativ ansats med en undersökningsmetod i form av enkäter. Sammanställningen av det empiriska materialet har skett med hjälp av SPSS och har därefter analyserats. Teori: Den teoretiska grunden har kategoriserats och benämnts vilket vidare har skapat underlaget till den empiriska studien. Teorierna om drivkrafter kommer främst från tidigare studier gjorda av Elmlund, Johannisson och Lindmark. Dessa tre teoretiker har genom tiderna bidragit till en ökad förståelse för småföretagande.

Syftet med studien är att undersöka varför det är så många distansstudenter som avbryter sina distansstudier i matematik. Distansutbildning (DU) är en studieform i stark frammarsch. Nyckelorden för en lyckad DU är bland annat flexibilitet och individanpassning. Medan flexibiliteten framförallt ökar tillgängligheten står individanpassningen som garant för en god lärsituation. Faktorer som i hög grad påverkar DU och genomströmningen är studiemotiv, artefakter och hur det sociala sammanhanget upplevs.

Syftet med denna studie är att beskriva mental träning som rehabiliteringsmetod för personer som drabbats av stroke med hemipares av övre extremitet. Metoden som har använts är litteraturstudie med deskriptiv ansats. Tolv vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultatet i alla granskade studier visar att mental träning ger positiva motoriska förändringar och att patienterna upplever ett ökat användande av armen i ADL. Mental träning är en kostnadseffektiv metod som patienterna lätt tar till sig och som i kombination med fysisk träning ökar resultaten av rehabilitering.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Denna studie syftar till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r fenomenet chefssto?d ur chefernas eget perspektiv. Med en induktiv ansats har detta gjorts genom en fallstudie pa? ett kommunalt hyresbolag. Vi utfo?rde kvalitativa intervjuer med nio linje- och mellanchefer samt organisationens VD.

Kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhålla sig i de situationer som kan uppstå. den icke verbala kommunikationen är i dessa sammanhang av stor betydelse men även det verbala språket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram användes Paterson och Zderads omvårdnadsteori som är en interaktionsteori och grundar sig på vikten av en god relation och därmed en god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten.

Syftet med uppsatsen är att beskriva högstadielärares uppfattningar om användningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvändning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har använt en kvalitativ metod utifrån en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjälp av en enkät. Resultaten visar, att lärarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nämligen elevperspektiv, lärarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förändringsarbete kan beskrivas, samt vilka jämförelser som kan gö-ras mellan kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats på en abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning där kvalitativ och kvantitativ data samlats in från de som varit drivande av förändringen, samt de som varit föremål för förändringen. Datan har analyserats utifrån det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit något reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremål för förändringen. Jämförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation använts som ett sätt att förbereda för förändring, samt att möten använts för att kommunicera de rutiner förändringen inneburit..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur läroboksförfattare i historia arbetar med de genus-och jämställdhetsfrågor som enligt kurs- och läroplaner ska behandlas i undervisningen. En jämförelse görs mellan läroböcker från tiden innan Lpo 94 infördes och tiden efter, för att på så sätt försöka påvisa en förändring. Problematiken med presentationen av kvinnor i och-historia behandlas, samt problematiken kring läroböcker gällande olika intressenter och begreppsapparaten kring genus. Läro-och kursplanernas intentioner ställs mot läroböckerna, i syfte att påvisa en ökad genusmedvetenhet. Undersökningen visar att genusmedvetenheten i den betydelse jag använder den, inte ökat, men att man inkluderat fler kvinnor i historieböckerna sedan införandet av Lpo 94, i så kallad och-historia.

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar då medelåldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och är påfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vårdare av demensdrabbade, som bor på boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.