Inriktningen på uppsatsen kommer att vara vilken nyttja och vilket behov svensk militär kan ha med helikoptern som verktyg i en militär operation.Ämnet belyses genom en analys av ett historiskt Skeende där helikoptern för första gången fick påvisa sina styrkor och svagheter som verktyg i ett konfliktområde.Uppsatsen behandlar den delen av Vietnamkriget, då fokus från många nationer och inte minst närvaro av amerikansk militär var som störst (1965-75). Fokus på uppsatsen kommer att vara vilken effekt helikoptern bidrog med under operationerna i Vietnam kopplat mot krigets grundläggande förmågor. [1]Ämnet är intressant i förhållande till de planerade förändringarna i Försvarsmakten idag, då den luftburna förmågan kan komma att försvinna. Därför är det viktigt att belysa vad helikopterunderstöd kan göra för skillnad i en militär operation.Anledning till att uppsatsen kommer behandla Vietnamkriget är att striderna i Vietnam var de första striderna i betydande omfattning där en armékår nyttjade helikoptrar. Vietnamkriget är även väldokumenterat och ger ett bra underlag för denna typ av arbete.

Wolfgang Amadeus Mozart, underbarnet från Salzburg, levde under andra halvan av 1700-talet och anses av många som världens genom tiderna mest framstående kompositör. Under sina 35 levnadsår hann han tonsätta över 600 verk. Han skrev inte minst operor, symfonier, konserter, kör- och kammarmusik. Mozart komponerade fyra flöjtkvartetter för besättningen flöjt, violin, viola, och cello (K. 285, 285a, 285b, och 298).

 Syfte: Det generella syftet med denna studie har varit att nå en kvalitativ reflektion angående skillnader i framställning av en konflikt i två mycket skilda publikationer med mycket olika ekonomiska förutsättningar under två tidsperioder. Material från dagstidningen Göteborgs-Posten och tidskriften Sydasien är analyserade för att undersöka dessa skrifters behandling av konflikten på Sri Lanka under 1983 och 1998/1999.Teori: Diskursteori utifrån Norman Fairclough och Teun van Dijk. Sociologisk teori utifrån Pierre Bourdieu, genom begreppen angående produktionen av tro, kapital och fält som han arbetat fram.Metod: Kvalitativ kritisk diskursanalys (CDA) utifrån Faircloughs tredimensionella modell: text-diskursiv praktik-social praktik.Resultat: Genom den kritiska diskursanalysen nåddes en djupare bild av olika dimensioner i den problematik som framställning av ett komplicerat Skeende som konflikten på Sri Lanka tillhör. Det korta svaret är att - ja ? tidskriften Sydasien ger totalt sett en djupare, mer mångfacetterad och bredare bild av konflikten än Göteborgs-Posten.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt Skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Studiens syfte var att ur ett genusperspektiv, med hjälp av i huvudsak semiotisk text- och bildanalys samt kompletterande diskursanalys, undersöka hur kvinnor och män framställts i tre dokumentärfilmer. Dokumentärfilmen har valts som medium i syfte att undersöka hur genus hanteras i en mediestruktur där utrymme för eftertanke kring innehållet kan förmodas finnas hos skaparna. Detta i motsats till det snabba reportageformatet ämnat för nyhetssändningar, där så kallad genusslentrian kan tänkas förekomma i och med brist på tid för eftertanke. Filmerna har behandlat de händelser som kom att kallas "de norska terrordåden" som drabbade Norge den 22 juli 2011, där en ensam man utlöste en bomb i norska regeringskvarteret i Oslo samt utförde en omfattande skjutning på norska ön Utöya, där 69 personer då eller senare omkom. Undersökningen har behandlat intervjusituationer med överlevande från dessa två händelser.Uppsatsen är kvalitativ i meningen att semiotisk bild- och textanalys har utgjort grunden för analysen av materialet.

Många elever i de svenska skolorna har svenska som andraspråk och har mer eller mindre knapphändiga kunskaper i svenska och därmed svårt att kommunicera. En del är nyanlända och kan inte kommunicera alls på det nya språket. En väg ut ur dilemmat är att hitta andra sätt att uttrycka sig och kommunicera på.Uppsatsen undersöker möjligheter till att ge dessa elever de bästa förutsättningarna för en positiv språkutveckling genom undervisning i ett utvidgat språk- och textbegreppsperspektiv. En konstnärlig process i fråga om skapande är en av utvecklingsvägarna.Frågeställningen berör integration mellan bild och svenska som andraspråk som pedagogisk metod.Eleverna måste få lära sig att använda nya redskap och synsätt för att tillgodogöra sig aktuell kunskap. Det är viktigt att tänka sig språkutveckling i ett utvidgat språkbegrepp och integration mellan ämnen är ett sätt att sätta fokus på kunskap ur flera perspektiv.Resultatet tar upp undervisningens utformning, vad som händer vid en integration, vad den leder till och hur eleverna reagerar på det.Integration mellan bild och svenska som andraspråk har positiva effekter.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Min uppsats är en jungiansk analys av Mevlevi-orderns dansritual. Min C-uppsats, Den dansande imaginationen, behandlade dansterapi utifrån den jungianska psykologins teorier och analysen av dansritualen är en fortsättning på temat om dans som ett redskap i den terapeutiska processen.Syftet med min uppsats är att utifrån den jungianska psykologins teorier få en fördjupad förståelse för den psykiska process som ritualen återspeglar. Min frågeställning är följande:Vilken psykologisk innebörd får Mevlevi-orderns dansritual om jag analyserar den utifrån den jungianska psykologins teorier?Jag har analyserat utifrån arketypteorin och teorin om individuationsprocessen som innebär en fortgående psykisk växt som leder fram till mötet med en gudomlig inre själskärna, Självet. Forskningsmetoden jag har använt mig av är en hermeneutisk textanalys och texten jag har analyserat är Friedlanders redogörelse för dansritualen.

Uppsatsen Ett ämne i tiden? - En studie över hur ämnet biblisk historia och katekes utvecklades tillatt bli ämnet religionskunskap, har syftet att undersöka hur sekulariseringsprocessen samt depedagogiska tanketraditionerna har påverkat religionsämnets kursplaner och mål.För att uppnå syftet har följande fråga besvarats:Hur har ämnet biblisk historia och katekes förändrats och utvecklats från 1842 till 1994?Metoden som använts är en deskriptiv litteraturstudie. Litteratur som använts är bland annatAlgotsson Från katekes till religionsfrihet - Debatten om religionsundervisning i skolan under 1900-talet, Almén, Furenhed, Hartman och Skogar Livstolkning och värdegrund- Att undervisa omreligion, livsfrågor och etik, Forsell, Svedberg och Zaar Boken om pedagogerna samt GustafssonTro, samfund och samhälle. Sociologiska perspektiv.Resultatet av min undersökning visar att religionsämnet har anpassats och formats i takt med tiden.Från att på 1800-talet endast innehålla den evangelisk-lutherska läran har religionsämnet kommit attomfatta en stor del som berör religion och livsåskådning. Den röda tråden i undervisnings ochläroplaner har varit etik.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt Skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt Skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.