Vid sjukskrivning görs initial bedömning av arbetsförmågan oftast av den sjukskrivne själv. Det är inte alltid uppenbart på vilka grunder den enskilde individen fattar sitt beslut vid sjukskrivning. Det saknas strikta regler för Skattning av arbetsförmåga och våra kunskaper om relationen mellan sjukdom och arbetsförmåga är ofullständiga. Hur den eventuella kvarvarande arbetsförmågan hanteras av medarbetaren och hans/hennes chef är av stort intresse.Syftet var att göra en strukturerad intervju av tio sjukskrivna undersköterskor och sjuksköterskor och deras AC. Intervjusvaren skulle vara underlag för att besvara följande frågeställningar: 1. Är individens egen Skattning av arbetsförmågan ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?2. Är närmaste chefens Skattning av individens arbetsförmåga ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?3. Vilka är de huvudsakliga skälen till att alternativ arbetsuppgift erbjöds/icke erbjöds?Endast en sjukskriven kunde inkluderas i studien.

Tidigare studier har visat att bristen på strukturell empowerment på vårdavdelning ofta leder till försämrad personalhälsa, sämre arbetsmiljö och mindre samarbete med kollegor samt högre grad av utmattningssymtom. Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av strukturell empowerment vid en akut kirurg- och ortopedavdelning, samt att undersöka om det finns några skillnader mellan sjuksköterskors och undersköterskors Skattning av strukturell empowerment. Ytterligare ett syfte var att beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetstillfredsställelse samt att reliabilitetstesta ett instrument som mäter strukturell empowerment. Data gällande strukturell empowerment samlades in med instrumentet Condition of Work Effectiveness Questionnaire (CWEQ och CWEQ II) och data gällande arbetstillfredsställelse samlades in med en studiespecifik fråga. Femtioen enkäter delades ut, 43 personer svarade vid första mätningen och 39 personer vid andra mätningen.

Gender equality and gender equality work is relevant for today's working life, and previously male-dominated occupations may be increasingly under pressure to become more equal. This paper aims to explore and understand how the firefighters at a station are experiencing gender and gender equality in rescue services.Using theories of how sex is done, how a power perspective and a structural approach can show men's and women's different conditions in an organization, and theories that are more specific to gender and change management the firefighters talk about gender and gender equality are analyzed. Essay results were collected through interviews with seven firefighters and then analyzed and interpreted with the help of theories.The analysis shows that there is a perception among the firefighters that men and women are biologically different and that required physical strength legitimizes the exclusion of women. Inequality is seen as something natural and by pursuing an active gender equality women are given unwarranted benefits. When physical strength becomes a legitimate reason for exclusion, the responsibility for gender inequality is put on women and that women don?t have what it takes.There is also a resistance against gender equality analyzed in the paper, and it's stated opposition seems to be directed against the management's way of recruiting women.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka Skattningen av hälsa och livskvalitet utifrån kön, ålder och rökvanor hos personer med lungcancer. Vidare syftade studien till att undersöka om det fanns samband mellan specifika sjukdomssymptom och personens Skattning av hälsa, livskvalitet och förekomsten av rökning eller tidigare rökning. Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv studie. Deltagarna (n=68) var samtliga diagnostiserade med lungcancer och bosatta i Dalarna, Sverige.Resultat: Ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland svårigheter att ta en långpromenad samt trötthet, hade ett signifikant samband med en lägre skattad hälsa. Vid ökade besvär av vissa sjukdomssymptom, däribland nedstämdhet och sömnsvårigheter, sågs samband med en lägre Skattning av livskvaliteten.

Bakgrund: Uppfattningen och upplevelsen av den egna kroppen är viktiga aspekter ur hälsosynpunkt då sämre medvetande om kroppen kan få konsekvenser för hälsan i form av sjukdomar och skador. Det här berör sjukgymnastik då sjukgymnastiska interventioner inte enbart bygger på förståelsen för de fysiska funktionerna i kroppen utan även på människans upplevelse av sin kropp och rörelse. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan uppfattad kroppslängd i jämförelse med andra människor, tillfredsställelse av kroppslängd och uppmätt kroppslängd samt potentiella könsskillnader i detta. Metod: En enkät innehållande frågor om uppfattad längd samt påståenden att vilja vara kortare eller längre genomfördes av 55 deltagare. Även mätning av kroppslängd genomfördes.

I 1997 års reform av bostadbidraget infördes en begränsning av den bidragsgrundande boytan. Denna studie undersöker effekterna på inkomst från arbete av denna ändring, med syfte att svara på frågan om en minskning i bostadsbidrag leder till att man väljer att öka sitt arbetsutbud. Analysen görs med hjälp av en difference-in-differences-Skattning och slutsaten är att det inte fanns några signifikanta effekter på inkomsten från arbete, vilket innebär att det inte går att påvisa att ytbegränsningen påverkade arbetsutbudet..

Under de senaste årtiondena har insikten ökat kring betydelsen av mänsklig påverkan på miljön och vikten av att i ökad utsträckning skydda miljön. I Sverige har det bland annat medfört en likställning av produktions- och miljömålen inom skogsbruket. Sveriges regering har arbetat vidare för att utveckla miljöarbetet, vilket lett till ett antal konkreta miljömål inom olika sektorer. För skogen kallas det övergripande miljömålet "Levande Skogar". Målet är där bland annat att bevara en hög biologisk mångfald i skogarna.

Bakgrund: Under de första 24 timmarna upplever 76 till 88 procent av patienter som genomgått ett kirurgiskt ingrepp medelsvår till outhärdlig smärta. Den postoperativa smärtan är en akut nociceptiv smärta, orsakad av ett kirurgiskt ingrepp som medför en vävnadsskada. Den postoperativa smärtan är individuell och beror på patientens smärttröskel och på psykologiska aspekter. Då patientens sätt att kommunicera kan ändra sig beroende på om patienten upplever smärta, är sjuksköterskans kunskap om kommunikation av vikt. Syfte: Var att belysa sjuksköterskans strategier för bedömning av postoperativ smärta hos vuxna patienter inom slutenvård.

Syftet med denna studie var att reliabilitetstesta Alberta Context Tool (ACT) i svensk hälso- och sjukvård och beskriva ortopedsjuksköterskors Skattning av kontextuella faktorer såsom ledarskap, arbetskultur, återkoppling, utvecklingsmöjligheter och forskningsanvändning, som kan påverka möjligheten att omsätta forskningsresultat i vårdarbetet. Urvalet bestod av 119 sjuksköterskor som arbetade på ortopediska vårdavdelningar på sex olika sjukhus i mellersta Sverige. ACT är ett frågeformulär framtaget utifrån de senaste årens forskning om vilka faktorer i kontexten som har betydelse för sjuksköterskors forskningsanvändning. Reliabilitetstest gjordes enligt analys med Chronbach`s Alpa och innehållsvaliditet. Resultatet visade att ACT var relevant att användas för sjuksköterskor som arbetar på ortopedisk vårdavdelning i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de kortsiktiga utbudspriselasticiteterna med avseende på massaved och sågtimmer, efter den nya konkurrenslagens ikraftträdande. Utbudsfunktionen antas vara en Cobb- Douglas, homogen av graden ett. OLS används för Skattning av de kortsiktiga utbudsparametrarna. Slutsatsen av studien är att fluktueringarna vad gäller utbudspriselasticiteterna är så pass små, att några synbara effekter av lagändringen därför inte kan göras. En annan slutsats av resultaten, är att sågtimmer är att betrakta som komplement till massaved, då priset på massaved ökar..

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra Skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt.Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige.Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande Skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier.

I 1997 års reform av bostadbidraget infördes en begränsning av den bidragsgrundande boytan. Denna studie undersöker effekterna på inkomst från arbete av denna ändring, med syfte att svara på frågan om en minskning i bostadsbidrag leder till att man väljer att öka sitt arbetsutbud. Analysen görs med hjälp av en difference-in-differences-Skattning och slutsaten är att det inte fanns några signifikanta effekter på inkomsten från arbete, vilket innebär att det inte går att påvisa att ytbegränsningen påverkade arbetsutbudet..

 Syftet med detta arbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur personer med diabetes typ 1 med MDI- respektive IP-behandling skattar sin hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Vidare är syftet att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor, samt mellan kvinnor respektive män i MDI- respektive IP-gruppen, avseende hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Som instrument användes enkäten SF-36 samt en egenkonstruerad enkät med bakgrundsfrågor rörande Skattning av behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. I MDI-gruppen deltog 40 deltagare och i IP-gruppen 37 deltagare. Studien har en deskriptiv jämförande design.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaSkattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre Skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.

Bakgrund: Under senare år har allt fler kliniska träningscentra för färdighetsträningetablerats för att möjliggöra en trygg och säker lärandemiljö med simuleringsmöjligheter förstuderande och personal. Klinisk färdighetsträning är en viktig del i sjuksköterskeutbildningenvid Högskolan Dalarna (HDa) där lärandemiljön på Kompetenscentrum (KC) kan bidra till enförbättring av lärandemiljön i den kliniska färdighetsutbildningen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskestudenters upplevelser viaSkattning av lärandemiljön för klinisk färdighetsutbildning före och efter inrättandet avKompetenscentrum.Metod: Studien genomfördes som en enkätundersökning med kvasiexperimentell design.Enkätens baserades på Saarikoski och Leino-Kilpis mätinstrument CLES där frågeställningarom lärandemiljön modifierades med hjälp av Delphimetoden utifrån de tre olikadimensionerna: utbildningsmiljö, relation och lärarens roll. Mätningen före inrättandetgenomfördes under hösten 2010 och mätningen efter inrättandet genomfördes hösten 2011.Totalt ingick 266 sjuksköterskestudenter i studien varav 198 (74 %) besvarade enkäten.Resultat: Sjuksköterskestudenter skattade upplevelsen av lärandemiljön mer positiv efterinrättandet av Kompetenscentrum där resultatet visar en signifikant högre Skattning i 8 de avde 16 frågorna. Sjuksköterskestudenterna skattade att de upplever att utbildningsmiljön är merverklighetstrogen, de är mer nöjda med färdighetsträningen samt att den inspirerar dem till attarbeta som sjuksköterska. Att relationen mellan dem och läraren bygger på respekt och att detär en mer positiv atmosfären under färdighetsträningen.