Miljöledningssystems största vinst Àr inte ekonomisk utan den visar sig i form av en effektivare organisation, ökad miljömedvetenhet och engagemang hos ledningen och medarbetarna, besparingar, minimerade risker för framtida problem, bÀttre feed-back pÄ miljöarbetet, större sÀkerhet för att fÀlja lagarna och sÄ vidare. Men kostnaden för införandet och driften av miljöledningssystemet Àr hög..

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur socialsekreterare vid socialkontoren i Göteborgs Stad uppfattar och förstÄr Socialjourens arbete, med utgÄngspunkt frÄn barnavÄrdsÀrenden som varit föremÄl för insats pÄ Socialjouren. FrÄgestÀllningarna innefattar hur socialsekreterarna uppfattar Socialjourens bedömningar, vilka konsekvenser Socialjourens insatser kan fÄ för socialsekreterarna i den fortsatta handlÀggningen samt vilken betydelse Socialjourens insats kan ha för socialsekreterarnas fortsatta relation med klienten. Studien Àr genomförd med hjÀlp av en kvalitativ metod dÀr fem kvalitativa intervjuer genomförts med totalt sju informanter. Alla informanter jobbar vid studiens genomförande pÄ en barn- och familjeenhet pÄ nÄgot av socialkontoren i Göteborg. Resultaten i studien visade att socialkontoren var nöjda med Socialjourens bedömningar och de uppfattade inte att Socialjourens insatser nÀr det gÀller barnavÄrdsÀrenden har nÄgra lÄngsiktiga konsekvenser, vare sig för den fortsatta handlÀggningen eller för den fortsatta relationen med klienterna.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring Àldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för Àldre inom Àldreomsorgen utifrÄn begrepp som makt, socialt ordningskapande och Äldersordning. För att uppnÄ detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ?VÀrdigt liv i Àldreomsorgen? (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom sprÄk och text Àr en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmÀrksammar Àven att det finns icke-diskursiva element som pÄverkar diskurser i dialektik.

Vi har med hjÀlp av en kvalitativ metod undersökt vÄr problemformulering och vÄrt syfte, om revisorernas syn pÄ slopandet av revisionsplikten.  UtifrÄn problemformuleringen har frÄgestÀllningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen. Revisionen tillkom för första gÄngen i 1895 Ärs lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrÀn Är 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de smÄ företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angÄende huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte.

Sociala medier anvÀnds mer Àn nÄgonsin förr, och har utvecklats till en viktig, integrerad del utav samhÀllet. I samband med detta har Àven möjligheten att utnyttja sociala medier i kombination med undervisning blivit en realitet. UtgÄngspunkten för vÄr studie Àr att undersöka hur en utav de mest populÀra sociala medierna, Facebook, upplevs i undervisningssyfte, utifrÄn lÀrarperspektivet. Syftet med vÄr undersökning Àr att granska hur vÀl lÀrare anser Facebook vara lÀmpligt att integrera i sin undervisning. Ett av delmÄlen var Àven att utifrÄn lÀrarnas Äsikter skapa en konkret lista över risker och möjligheter kopplat till detta. Vi har dÀrmed intervjuat sex stycken lÀrare pÄ grundskole- och gymnasienivÄ.

LÀxans syfte och konsekvenser, Àr en kvalitativ undersökning om lÀrares syfte med lÀxor och om lÀrare anvÀnder lÀxan som ett verktyg i förÀldrakontakten. I undersökningen intervjuas tvÄ högstadielÀrare och sex lÄgstadielÀrare dÀr en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lÀrarnas svar utifrÄn Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lÀrande sker i samspel med andra. Alla lÀrare i undersökningen ger lÀxor. Studien visar att syftet med lÀxor skiljer sig Ät beroende pÄ vilket stadie lÀraren Àr verksam.

Under utbildningstiden har vi uppmÀrksammat att intimitet har varit starkt nÀrvarande iomvÄrdnadsarbetet. Begreppet tycks innehÄlla mÄnga dimensioner och kan vara svÄrt attförhÄlla sig till. DÀrför valde vi att göra en begreppsanalys med syftet att utredabegreppet samt undersöka hur intimitet tog sig uttryck i relationen mellan sjuksköterskaoch patient. Nightingale, Watson, Peplau och Eriksson har utgjort den teoretiskareferensramen. Beskrivningar av intimitetsbegreppet söktes i databaserna PubMed ochCINAHL samt i omvÄrdnadslitteratur och psykologisk litteratur.

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgÄtt en större förÀndring genom en investering i en presslinje. FörÀndringsprocessen har pÄverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat.Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förÀndringen har pÄverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna pÄ pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jÀmfört med före förÀndringen och hur man som ledare kan förbÀttra och skapa ett klimat för ökad motivation.TillvÀgagÄngssÀttet för insamlingen av primÀrdata har skett genom en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen var övergripande inom problemomrÄdet och anvÀndes som underlag för intervjuerna.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken uppfattning SO-lÀrare har om relationen mellan lÀrarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar som riktade sig mot att undersöka vadsom ingÄr i lÀrarens uppdrag och hur SO-lÀrare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras pÄ fyra intervjuer dÀr varje respondent har behandlat fem frÄgeomrÄden för att besvara arbetets frÄgestÀllningar.Den tidigare forskningen visar att det rÄder ett tufft arbetsklimat för dagens lÀrare. Kraven pÄ vad lÀraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsÀtta att öka. I litteraturen framgÄr vilka Äligganden styrdokumenten uttrycker att lÀraren har samt vilka rÀttigheter och skyldigheter lÀraren har i sitt arbete med inriktning pÄ arbetstid och arbetssituation.Det som framgÄr av det empiriska materialet i arbetet Àr att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstÀmmer i mycket.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Fysisk aktivitet Àr idag en bristvara hos mÄnga mÀnniskor och inaktiviteten har blivit ett samhÀllsproblem som innebÀr stora hÀlsorisker. Förutom fysiska konsekvenser för detta med sig negativa ekonomiska konsekvenser för bÄde individ och samhÀlle. SjukvÄrden anvÀnder sig idag av en metod som ett komplement till traditionell medicinering. Metoden har fÄtt namnet FaR ? Fysisk aktivitet pÄ Recept och den bygger pÄ tidigare projekt och internationell erfarenhet av liknande metoder.

Bakgrund Stress behöver inte vara nÄgonting negativt, det finns Àven vissa positiva aspekter pÄ stress. En lagom mÀngd av stress kan öka prestationsförmÄgan. Vid för hög grad av stress kan allvarliga sjukdomar utvecklas. Varje mÀnniska bör hitta sÀtt att hantera sin stress. Det finns mÄnga sÀtt att hantera stress, att Àta rÀtt mat eller att trÀna hjÀlper kroppen att varva ner.

Den hÀr uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pÄgÄr en stark urbanisering vÀrlden över, dels att bilismen har blivit en frÄga om hÄllbara resurser. I syfte att ge ökad förstÄelse för varför dagens stÀder ser ut som de gör beskrivs bilismens genombrott i Sverige, och de förÀndringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgÀngarens upplevelse av gaturummet.Med hjÀlp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohÀmmat, pÄ ett relativt hÀnsynslöst sÀtt tar plats i staden. NÀr ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. FotgÀngare och cyklister tvingas bort frÄn gatorna till separerade gÄng- och cykelvÀgar. Resultatet blir sÄlunda ökad framkomlighet för bilismen pÄ bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av NobelvÀgen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser bilismens genombrott har fÄtt för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgÀngarens perspektiv.

Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hÀlsa. FrÄgestÀllningar baserades pÄ studiens syfte som var att fÄ förstÄelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrÄn de ansÄgs komma. Vidare frÄgestÀllningar var att undersöka hur kraven pÄverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar pÄ individens hÀlsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrÄgor som konstruerades utifrÄn en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer pÄ idrottande ungdomar frÄn bÄde en skidförening och en fotbollsförening i GÀstrikland.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.