FrÄn och med halvÄrsskiftet 2008 kommer samtliga börsnoterade företag i Sverige att omfattas av Svensk Kod för Bolagsstyrning (?Koden?). Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur styrelserna i börsbolag som Ànnu ej omfattas ser pÄ effekterna av detta. Mer specifikt innebÀr detta hur man har uppfattat Koden och motiven bakom, vilka förvÀntningar det har pÄ arbetssÀtt samt om man ser ett vÀrde med den. För att göra detta genomfördes en enkÀtundersökning som gick ut till styrelseordföranden pÄ Stockholmsbörsens Small Cap-lista.

Detta kandidatarbete undersöker hur digitala spel kan skapas med nÄgon annans synsÀtt. Vi ville se vad som hÀnde om vi försökte göra spel pÄ ett posthumanistiskt sÀtt och om detta hade förÀndrat nÄgot. Det har uppkommit speciella möjligheter och konsekvenser under processen, det har Àven dykt upp frÄgor. En av dessa frÄgor Àr hur skapandet av varelser inom digitala spel kan utföras. LikvÀl har det under projektet skett diskussioner och tester runt hur ett verktyg för detta ÀndamÄl skulle kunna fungera.

Denna uppsats syftar frÀmst till att förstÄ hur en artist skapar en god upplevelse och de tillvÀgagÄngssÀtt som finns för att skapa den. Vi vill Àven pÄvisa att ett liveframtrÀdande inte enbart Àr en tjÀnsteproduktion utan hur det Àven kan anvÀndas för att marknadsföra artistens varumÀrke och vilka konsekvenser detta fÄr för varumÀrket. .

Uppsatsen belyser hederskulturer och hedersrelaterat vÄld frÄn olika perspektiv. Den besvarar frÄgor kring hedersbegrepp som har vuxit fram i Mellanöstern, men Àven i Nordeuropa och förklarar skillnader och likheter kring dessa. Uppsatsen beskriver ocksÄ vilka konsekvenser hederskulturen fÄr för mÀnniskor i Sverige idag..

I uppsatsen utreds de svenska personaloptionsreglernas förenlighet med EG-rÀtten. I 10 kap. 11 § 2 st. 2 p. IL framgÄr att dÄ en i Sverige obegrÀnsat skattskyldig person upphör att vara bosatt eller att stadigvarande vistas i Sverige likstÀlls flytten med att personaloptionen utnyttjas och skall dÀrför beskattas.

I min studie presenterar och analyserar jag resultat av hur ledande och ansvariga företagsledare inom HRM (Human Resource Management) ser pÄ företagets arbete med kompetensutveckling. Det handlar ocksÄ om hur kompetensstrategier kan samverka med affÀrsstrategier i praktiken. Undersökningen baseras pÄ tre intervjuer med respondenter frÄn tre skilda branscher. De representerar konfektionsindustri, telecom- och mejeribranschen. Den pedagogiska infallsvinkeln representeras av mina egna erfarenheter och det styrdokument som min nuvarande arbetsgivare anvÀnder sig av.

Bakgrund och problematisering: Det har i dagens samhÀlle blivit allt vanligare att företaghyr in personal via bemanningsföretag. Detta medför positiva aspekter sÄsom exempelvis ökad flexibilitet men flexibilitetsstrategin kan Àven medföra negativa konsekvenser. Företagetkan bli svÄrhanterligt i och med den heterogenitet som skapas i arbetsstyrkan och det har Àvenframkommit att denna heterogenitet kan pÄverka de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen. Dock Àr tidigare litteratur bristfÀllig gÀllande detta. DÄ sociala relationer Àr en avgörandefaktor till trivsel pÄ arbetsplatsen och dÄ det i sin tur gynnar företagets framgÄng, Àr dettarelevant att studera nÀrmre.

Bakgrund: Attityder gentemot funktionsnedsÀttning grundar sig historiskt sett i samhÀllets förÀndring och kunskap. Attitydbegreppet utgÄr i examensarbetet frÄn Theory of planned behavior, dÀr bakomliggande faktorer leder handling. En hörselnedsÀttning Àr en dold oftast kronisk funktionsnedsÀttning. Svensk lagstiftning reglerar rÀttigheter och skyldigheter i arbetslivet för inblandade aktörer. Personen med hörselnedsÀttning bearbetar sin situation i tre skeenden i en livsomstÀllningsprocess.Syfte: Genom integrativ litteraturstudie kartlÀgga attityder personer med hörselnedsÀttning möter i arbetslivet och personens eget förhÄllande till sin hörselnedsÀttning.Metod: InnehÄllsanalys av 13 skandinaviska undersökningar, dÀr hörselnedsÀttning ingÄr.

Denna uppsats har som syfte att, genom kvalitativa intervjuer, belysa fem kvinnors intresse för spel (dator- och tv-spel) och hur dessa kvinnor i sin tur talar om spel som en del av sin identitet. FrÄgorna som stÀlls till empirin handlar om vilka erfarenheter informanterna har av spel som intresse och vilka slutsatser om deras spelande man kan dra av detta. Vidare fÄr vi en inblick i hur det normala ser ut inom spelvÀrlden, utifrÄn informanternas berÀttelser. Sist men inte minst sÄ stÀlls frÄgan vad förestÀllningarna om det normala inom spelvÀrlden fÄr för konsekvenser för informanternas identitet, och dÀrmed vad detta leder till gÀllande de möjligheter och begrÀnsningar som dessa kvinnor stÀlls inför, i relation till sitt intresse och den vÀrld som omger det. Uppsatsen visar pÄ att det inte bara finns en norm för hur en kvinna ska vara som Gamer utan det finns ocksÄ en normativ femininitet som man bör förhÄlla sig till.

Kvalitetsbristerna i registerkartan Àr ett vÀlkÀnt problem och LantmÀteriet arbetar stÀndigt för att uppdatera kartan och hitta en lösning pÄ detta problem som Àr ekonomiskt försvarbar. Trots detta arbete sÄ Àr bristerna stora pÄ mÄnga hÄll, speciellt pÄ landsbygden och inom skogsmark.Denna rapport behandlar konsekvenserna av registerkartans grÀnsredovisning i skogsmark. Arbetet har skett genom en fÀltstudie dÀr tvÄ fastigheters utmÀrkta grÀnser kontrollmÀttes mot registerkartans angivna grÀnser. En berÀkning av det teorietiska skogsvÀrdet som hamnar i grÀnszonen mellan registerkartans grÀns och den pÄ marken utmÀrkta grÀnsen. En schablonmÀssig berÀkning bedömt pÄ hela Sveriges Ärliga avverkningsareal som ligger inom den grÀnszon som pÄverkas av registerkartans brister har gjorts och vÀrdet av virkesvolymerna inom detta grÀnsland har berÀknats.En Litteraturstudie har genomförts pÄ den litteratur som berör Àmnet. EnkÀtundersökningar till sakkunniga inom skogsnÀringen och samtal med andra sakkunniga personer har skett för att fÄ en inblick i hur registerkartans brister pÄverkar.SkogsnÀringen vill inte se detta som ett stort problem som pÄverkar deras arbete.

1 juli 2008 trÀdde en förÀndrad sjukförsÀkring i kraft dÀr syftet Àr att effektivisera sjukskrivningsprocessen och dÀrmed öka möjligheterna för sjukskrivna att ÄtergÄ i arbete. Kritik har riktats mot lagen och dess kommande konsekvenser angÄende individers arbetsförmÄga. Individer som bedöms ha viss arbetsförmÄga men inte tillrÀcklig för att fÄ ett arbete kan komma att hÀnvisas till kommunernas försörjningsstöd. De flesta individer som rÄkar i ekonomiska svÄrigheter kan fÄ psykiska problem bland annat i form av ökad stress. Individer som redan har psykiska problem och dessutom fÄr ekonomiska svÄrigheter rÄkar dÄ dubbelt illa ut.

De senaste Ären har textil- och klÀdindustrin genomgÄtt stora förÀndringar. Efter Ärsskiftet 2005/2006 avskaffades det sÄ kallade ATC-avtalet, som innebar reglering av handel med textilier och klÀder. Detta förvÀntades fÄ stora konsekvenser pÄ textil- och klÀdmarknaden dÄ dessa varor kunde flöda fritt frÄn bland annat en sÄ stor textil- och klÀdexportör som Kina. Hotet frÄn Kina gjorde att EU och USA Äterinförde kvoter pÄ vissa textilier och klÀder dÀrifrÄn sommaren 2005. Detta har i sin tur fört med sig konsekvenser för klÀdföretagen.

OhĂ€lsosamma matvanor ökar risken för övervikt och fetma vilket medför ökad risk att drabbas av sjukdomar som cancer, diabetes samt hjĂ€rt- och kĂ€rl. År 2010 var 20 procent av 16-29 Ă„ringarna i Sverige överviktiga samt 7 procent feta. Prevalensen av övervikt och fetma Ă€r högre bland funktionsnedsatta Ă€n bland de utan funktionsnedsĂ€ttning.Syftet med studien Ă€r att undersöka uppfattningar om kostvanor hos ungdomar pĂ„ en sĂ€rskola samt hur de praktiskt tillĂ€mpar dem. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer.Kunskaper om kost fĂ„r intervjupersonerna framförallt frĂ„n vuxna i sin nĂ€rhet. Dessa Ă€r lĂ€rare, trĂ€nare, förĂ€ldrar eller expertrĂ„d.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur den nypaganistiska, och i första hand nordamerikanska, rörelsen Church of All Worlds reagerar mot förÀndring och institutionalisering. För att förstÄ institutionaliseringsprocessens bakomliggande krafter och identifiera dess konsekvenser, Àr det övergripande syftet med uppsatsen att utifrÄn en fallstudie av Church of All Worlds undersöka hur organisationen under sina verksamhetsÄr förÀndrats i frÄga om (1) förhÄllande till samhÀllet, (2) ideologi, (3) organisatorisk struktur och (4) ledarskap. UtgÄngspunkten Àr att betrakta rörelsen som dels religiös och spirituell, dels organisatorisk och ekonomisk, varför uppsatsen lutar sin teoribildning mot bÄde religions- och samhÀllsvetenskapen och mot organisationsteorin. Som samhÀlleliga samt organisatoriska faktorer till Church of All Worlds institutionalisering finner vi den postmoderna motreaktionen mot industrisamhÀllets missförhÄllanden samt kritiken mot existensen av den objektiva sanningen. Institutionaliseringens följder Àr emellertid att rörelsen slutligen upptas som en del av det sen-moderna samhÀllssystemet.

Tidigare studier visar pÄ en dÄlig följsamhet till kompressionsbehandling efter sÄrlÀkning med en ökad risk för recidivsÄr. RecidivsÄr fÄr stora konsekvenser för patientens vÀlbefinnande och ger Àven en ökad belastning och ekonomiska konsekvenser för sjukvÄrden. Det Àr viktigt att fÄ patienten medverkande i sin kompressionsbehandling eftersom detta ökar patientens följsamhet till behandlingen. Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors erfarenheter av att medverka till ökad följsamhet till kompressionsbehandling med kompressionsstrumpor hos patienter med lÀkta venösa bensÄr. En kvalitativ strategi med induktiv ansats valdes.