Sök:

Sökresultat:

2893 Uppsatser om Skatterätt: joint venture: FoU: enkla bolag - Sida 52 av 193

Vad styr valet av revisionsbyrÄ?

Vad styr valet av revisionsbyrÄ? RevisionsbyrÄers kunder kan ha svÄrt att uppfatta konkreta skillnader mellan byrÄernas revision, dÄ dess utformning Àr standardiserad. Revisionens homogena utformning, kravet pÄ oberoende i relation med företaget som ska revideras, vissa normer vid prissÀttningen av revision och kravet pÄ saklighet i marknadskommunikationen medför begrÀnsningar för revisionsbyrÄerna nÀr det gÀller differentiering av revisionstjÀnsten. Vi ville komma fram till vad i revisionsbyrÄernas marknadsföring som köpande bolag attraheras av samt vad som utmÀrker bolag som reagerar pÄ en viss konkurrensfördel. Kundens köpbeteende kan förklaras utifrÄn dess preferenser och bakgrund.

Koden till den interna kontrollen : Svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll

Bakgrund: Skandaler vilka hÀrrör till brister i den interna kontrollen har under det senaste decenniet uppdagats. Med bakgrund i skandalerna har regelverk och koder inom bolagsstyrningsomrÄdet vÀxt fram och som en följd av detta upprÀttades Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden regleras den interna kontrollen, avseende de finansiella rapporterna, vilken talar om att styrelsen kontinuerligt ska se till och utvÀrdera att bolaget har god intern kontroll samt Ärligen avge rapporter över hur den interna kontrollen Àr organiserad. Med den knapphÀndiga information som Koden ger, samt avsaknaden av klara riktlinjer över hur arbetet i praktiken kan utföras, ansÄg vi det av vikt att ta reda pÄ hur bolag kan gÄ tillvÀga för att beskriva och utvÀrdera den interna kontrollen i syfte att tillmötesgÄ de krav som stÀlls inom ramen för Svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att göra en beskrivning och en analys av svenska företags val av metod och verifiering av intern kontroll med avseende pÄ de finansiella rapporterna, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning.Genomförande: Empiriinsamlingen till denna studie har skett genom intervjuer och en survey-undersökning samt genom en inblick i en konkret organisations tillvÀgagÄngssÀtt. Survey-undersökningen omfattade alla de bolag som i dagslÀget tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning och intervjuerna genomfördes med representanter frÄn fyra revisionsbolag, Ekonomistyrningsverket och Kollegiet.

Kommunikation och kunskapsspridning via datoriserade medier

Uppsatsen Àr ett resultat av en kvalitativ studie som undersöker hur wikis och bloggarförbÀttrar intern datoriserad kommunikation och kunskapsspridning i en IT-projektgrupp. Den kvalitativa studien genomfördes i form av personliga intervjuer med en projektledare och tvÄ systemutvecklare. Intervjuerna resulterade i empiriskt material rörande projektgruppens kommunikation och kunskapsspridning. Materialet jÀmfördes och analyserades mot den teoretiska referensramen och mynnade ut i ett antal slutsatser. Studien visar, bland annat, att wikis och bloggar gör information mer tillgÀnglig eftersom den dokumenteras pÄ ett och samma stÀlle.

Knut Wicksell : Nyttan som etik för ett modernt samhÀlle

Knut Wicksell var en briljant ekonom som frÀmst visade pÄ nya tillÀmpningar pÄ andras ekonomiska teorier. Med min uppsats visar jag pÄ en koppling mellan utilitarismen och nymalthusianismen, teorier som Wicksell var en stor anhÀngare av, som resulterar i en ekonomisk teori som gÄr att koppla till det som den franske filosofen och idéhistorikern Michel Foucault kallar biopolitik. Statens roll bör enligt Wicksell vara att förÀdla individerna; att genom politiska ÄtgÀrder förbÀttra de enskilda individernas livskvalitet samt deras kvalité som producerande samhÀllsmedborgare.PÄ ett praktiskt plan handlar det om att medvetandegöra individernas möjlighet till kapitalbildning och dÀrmed ge de möjligheter att lyfta sig sjÀlv upp ur fattigdom och misÀr. VÀgen gÄr genom kunskap och barnbegrÀnsning; dessa tvÄ faktorer ger individen ett större vÀrde inom samhÀllet eftersom han inte lika lÀtt gÄr att byta ut samtidigt som det ger staten en tydlig och viktig uppgift; staten ska skydda befolkningen frÄn smÀrta och orÀtt. Dessa syften för stat och medborgare leder, tillsammans med en ökad kunskap, till kapitalutjÀmning inom samhÀllet.

Naturskolan, en tillgÄng

Det hÀr arbetet Àr en undersökning av vad förskolor i kommunen har haft för nytta av Natur- och teknikskolan.Det Àr en kvalitativ undersökning baserad pÄ sex intervjuer med pedagoger frÄn tre skolomrÄden i kommunen. Gemensamt för de sex förskoleavdelningarna Àr att de pedagoger som arbetar dÀr har alla fÄtt fortbildning pÄ Natur- och teknikskolan i mer eller mindre utstrÀckning. Förskoleavdelningarna har tillhandahÄllit enkla material för att pÄ ett variationsrikt sÀtt kunna arbeta med utomhuspedagogik vid bÄde skogsutflykterna och hemma pÄ gÄrden. Natur- och teknikskolan har haft stor betydelse för verksamheten genom att inspirera och fortbilda pedagoger till arbete med barn i utomhusmiljö. DÄ kan en bra grund lÀggas för en positiv relation till naturen..

Om revisionsplikt och ekonomisk brottslighet

Ekonomisk brottslighet berÀknas kosta samhÀllet 70 miljarder per Är. Myndigheternas redskap för att komma till rÀtta med problemet Àr att utöva styrning och lagstiftning med hjÀlp av kontrollerande funktioner, en av dessa Àr revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmÀlningsskyldigheten, tÀckt ett tidigare obevakat omrÄde. Inom EU sker förÀndringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lÀttnader har införts, nÄgot ett par av Sveriges grannlÀnder har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav pÄ sÄdana reformer Àven i Sverige.

Implementering av CSRD i Sverige - f?rberedelser i noterade bolag

Sammanfattning I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet. Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar f?retagen.

NÀtverkens betydelse för turistdestinationen : en studie av gotlÀndska turistrelaterade nÀtverk

The tourism industry is growing and with its growth competition between destinations rises. In competition, cooperation and collaboration between tourism operators seem beneficial when creating an attractive and dynamic tourist destination.The purpose of this study is to describe and discuss the significance and influence of tourist related networks at a tourist destination, and therefore this study aims to examine the question: What significance do the tourist related networks have at a tourist destination?This study focuses on seven networks on Gotland that are tourism related, and the representatives of the networks were interviewed in order to get their view on the network and its significance to the destination. The study shows that networks have an important role in creating a unified tourist product of the destination, and in reaching out to the potential visitors through joint destination marketing. The study also shows that the tourism related networks helps to improve the reception of the tourist at a destination and to secure the quality of the tourist destination and its tourist products..

VD-ersĂ€ttningar i svenska noterade bolag : Ålderns pĂ„verkan pĂ„ form av ersĂ€ttning med fokus pĂ„ rörlig ersĂ€ttning samt pension

Vi presenterar i denna uppsats en undersökning av ersÀttningsformer till VD:ar i svenska publika bolag under perioden 2001-2010. Detta sker dÄ det funnits en debatt som kretsat kring VD:ars ersÀttningar vilket dock inte lett till mer förstÄelse för hur ersÀttningarna sÀtts. Av denna anledning har vi insett att mer forskning kring hur ersÀttningar sÀtts för VD:ar Àr nödvÀndig för att öka förstÄelsen. Mot bakgrund av tidigare internationell forskning har vi studerat om samband föreligger mellan VD-Älder, bolagens ekonomiska stÀllning och typ av ersÀttning. Detta görs dÄ vi inte kunnat finna nÄgon liknande forskning gjord pÄ företag i Sverige.

Företagsstyrning i kooperativa organisationer - Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan en konsument- och en producentkooperation?

A co-operation is established when a group of people, sharing the same preferences and values, come together in order to satisfy a common need. The co-operative association should be democratic, governed and supervised by its members and open to everyone. The purpose of this article is to, from our ideal type, study similarities and differences regarding the corporate governance of the consumers? and the producers? co-operative movement. The motive behind our choice of alignment is that the mechanisms of corporate governance often are described from the perspective of the joint-stock company, making it valuable and interesting to study these mechanisms from the co-operative point of view.

Skatt eller avgift pÄ rÄvaror och kemikalier i Sverige?: om policyförÀndring i en globaliserad vÀrld

De teorier som den liberala demokratin vilar pÄ kan uttolkas pÄ ett sÀtt som ger stöd Ät tanken att hÀnsyn till framtida generationer skall tas vid utformandet av politiken. Denna uppfattning har lÄngsamt vuxit sig starkare i de politiska leden under de senaste trettio Ären, och tar sig bland annat uttryck i Riodeklarationen (1992), Johannesburgdeklarationen (2002) och i ett ökat införande av miljöskatter och -avgifter. Vid en översikt över de omrÄden pÄ vilka miljöbeskattning Àr vanligt framkommer dock att det idag Àr vanligast, sÄvÀl i Sverige som i övriga vÀrlden, att beskatta miljöfarliga utslÀpp, medan de miljöskador som uppstÄr vid en alltför hög förbrukning av rÄvaror eller dito anvÀndning av kemikalier i stort sett Àr obeskattade. En ökad anvÀndning av skatter eller avgifter pÄ rÄvaror och kemikalier skulle kunna vara ett effektivt medel för att uppnÄ mÄlen för svensk och internationell miljöpolitik, det vill sÀga hÄllbara produktions- och konsumtionsmönster, sÀrskilt som rÄvaruskatter uppmuntrar till en ökad Ätervinning istÀllet för ett högt uttag av rÄvaror. Varför anvÀnds dÄ dessa metoder i sÄ liten utstrÀckning i Sverige, ett land som i övrigt anses ligga lÄngt framme i miljöarbetet, och som ofta varit först med att genomföra ÄtgÀrder för att uppfylla miljööverenskommelserna inom FN pÄ andra omrÄden? Finns det intresse för, och möjlighet att, förÀndra detta? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hinder och möjligheter för en svensk policyförÀndring i riktning mot ökad anvÀndning av rÄvaru- och kemikalieskatter.

Vad krÀvs för att köpa ett företag?

Bakgrund: Inom de nÀrmaste 5 Ären planerar var fjÀrde smÄföretagare att dra sig tillbaka, detta innebÀr ungefÀr 60 000 företag eller 180 000 företag om Àven egenföretagarna rÀknas med. Detta beror pÄ att 40-talisterna Àr en stor demografisk Äldersgrupp och likt de yngre 60-och 70-talisterna har de inte sÄlt av sina bolag i samma utstrÀckning. Vad som hÀnder med dessa bolag Àr osÀkert, en del har en fÀrdig plan för generationsskiftet andra Àr mer osÀkra pÄ vad som kommer att ske, omkring 10 procent av smÄföretagen vÀntas lÀggas ner, ytterligare 25 procent har ingen plan för hur Àgarskiftet kommer att ske. För att belysa lÀget Ànnu mer sÄ sÀger sig 42 procent av landets smÄföretagare att de har som avsikt att dra sig tillbaka inom 10 Är (Företagarna, 2009). Detta ser inte alla som ett problem i sig utan det finns nu möjlighet att köpa sig ett företag istÀllet för att starta eget.

En bild sÀger mer Àn tusen ord : Hur sker valet av bilder i sfi-undervisningen?

I vĂ€stvĂ€rlden överhopas vi av bilder. En del menar att vi lĂ€r oss att lĂ€sa bilder pĂ„ samma sĂ€tt som vi lĂ€r oss lĂ€sa en bok. Hur Ă€r det med studeranden som aldrig gĂ„tt i skolan? Möter de nĂ„gra bilder och lĂ€r de sig att tolka dem? Är sfi-lĂ€rare medvetna om vilka bilder man bör anvĂ€nda i skolan och anvĂ€nder sig alfabetiseringslĂ€rar av ?enklare? bilder i sin undervisning jĂ€mfört med andra lĂ€rare?Studien har haft en kvalitativ utgĂ„ngspunkt med intervjuer av bĂ„de lĂ€rare och elever. Det har visat sig att lĂ€rare i alfabetiseringsklasser i större utstrĂ€ckning anvĂ€nder sig av ?enkla? bilder Ă€n vad lĂ€rare i andra klasser gör.

Interoperabla förestÀllningar i logistikens fotspÄr

Syftet med uppsatsen Àr att bedöma om officerare i logistikrollen har liknade uppfattningsom officerare i chefsrollen, avseende vilka interoperabilitetskrav som anses viktiga för attnÄ ökad effekt i logistikfunktionen i ett internationellt perspektiv. Detta har gjorts med stödav teorin om interoperabilitet samt analyserats med hjÀlp av en komparativ metod.Avseende den övergripande slutsatsen sÄ talar resultatet för att stora skillnader mellangrupperna har sammantaget inte kunna styrkas. Det finns emellertid skillnader frÄnundersökningen som indikerar att det rÄder olika uppfattningar om synen pÄ enstakainteroperabilitetskrav. Det rör sig framförallt om synen pÄ, framgÄngsfaktorn ledarskap medbetydelsen intellektuell förÀndring och ?ökat joint tÀnkande?, principerna flexibilitet- ochenkelhet samt samarbete och koordinering, basfunktionen uthÄllighet med de ingÄendelogistikfunktionerna drivmedel, reparation och materielunderhÄll samt reservdelar.Skillnaderna gÀllde i bÄde fredsbevarande- och fredsframtvingande operationer..

Ultraljud av karpus pÄ hÀst : en metodbeskrivning

Lameness from the carpus is not unusual in the horse. Multiple soft tissue structures such as tendons, ligaments, the joint capsule and synovial structures can be the originating source. All these structures can be examined with ultrasound, although a description of a systematic examination method is lacking. That is ? which structures, what they look like in an ultrasound examination, how to look at them in the best way, and in what order.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->