Sök:

Sökresultat:

2893 Uppsatser om Skatterätt: joint venture: FoU: enkla bolag - Sida 12 av 193

Kreditbedömning av smÄ bolag : Bedömningsfaktorer och effekten av en avskaffad revisionsplikt

I november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag och diskussioner har förts kring vilka konsekvenser detta skulle fÄ för bÄde bolagen och dess intressenter. En negativ aspekt som lyftes fram innan genomförandet av lagförÀndringen var att det skulle kunna pÄverka bankers kreditbedömning av företag, dÄ den finansiella informationen skulle minska i trovÀrdighet utan en granskning av tredje part. Resultatet av detta skulle kunna utmynna i en ökad informationsasymmetri mellan bank och företag, och dÀrmed försvÄra kreditbedömningen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva vilka faktorer som ligger till grund för bankers kreditbedömning av smÄ bolag, mot bakgrund av revisionspliktens avskaffande och vad den inneburit för finansbranschen. UtifrÄn en kvalitativ studie dÀr sju banker/kreditgivare tillfrÄgades kan det konstateras att revisionspliktens avskaffande för smÄ bolag generellt sett hittills inte pÄverkat finansbranschen avsevÀrt.

IAS 40 i ljuset av ÀgarförhÄllanden : VÀrdering av förvaltningsfastigheter i börsnoterade respektive statliga bolag

Sammanfattning: Redovisningen av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 har tidigare beskrivits i ett stort antal olika vetenskapliga alster. Merparten av dessa har dock tittat pÄ börsnoterade bolag men det finns Àven andra företag som tillÀmpar IAS-reglerna. En grupp företag som gör det Àr de bolag som Àgs av svenska staten. Ett av mÄlen med IFRS Àr att skapa jÀmförbarhet och dÄ bör inte Àgarformen ha nÄgon betydelse för redovisning och vÀrdering. Denna studies syfte Àr dÀrför att skapa insikt kring hur börsnoterade bolag respektive statliga fastighetsbolag skiljer sig vid vÀrdering av förvaltningsfastigheter till verkligt vÀrde vid tillÀmpningen av IAS 40.

Regelbördan pÄ Stockholmsbörsen - En studie om regleringars inverkan pÄ avnoteringar frÄn NASDAQ OMX Stockholm

DefinitionerInitial public offering (IPO)Den första försÀljningen av ett företags aktier pÄ den publika marknaden.AvnoteringHÀndelsen dÄ ett börsbolags aktie tas bort frÄn marknaden.Sarbanes-Oxley (SOX)Ett omfattande och för Àmnet vÀl undersökt amerikanskt regelverk.Private Equity (PE)Aktiekapital som inte Àr börsnoterat, investerare som investerar direkt i privata bolag eller köper ut publika bolag frÄn börsen.International Financial Reporting Standard (IFRS)Internationella regler som styr rapporteringen av olika typer av transaktioner och hÀndelser.Mergers & Acquisitions (M&A)FörvÀrv och sammanslagningar av bolag.Definitioner hÀmtade frÄn http://www.nasdaq.com/investing/glossary/.

Svensk kod för bolagsstyrning : En studie av kodens efterlevnad

Studiens syfte Àr att belysa hur de mest omsatta bolagen pÄ Stockholmsbörsens A-lista har valt att tillÀmpa svensk kod för bolagsstyrning. Detta utförs genom att kartlÀgga eventuella avvikelser frÄn koden samt dess motiveringar Vidare studeras samband mellan bolagens tillÀmpning av koden, och hur Àgarstrukturen i bolagen ser ut. För att Ästadkomma detta anvÀnds exit- och voiceteori. Informationen har inhÀmtats genom en omfattande granskning av berörda bolags Ärsredovisningar samt bolagsstyrningsrapporter. Resultatet visar pÄ att tillÀmpningen av koden varierar mellan olika bolag.

ByrÄrotation : Kan det vara av vÀrde för svenska publika bolag att regelbundet byta revisionsbyrÄ?

Flera allvarliga skandaler har genom Ären skadat revisorsyrkets rykte och trovÀrdighet vilket har gett upphov till flertalet lagförslag och lagförÀndringar med syftet att öka revisorns oberoende och sÄledes revisionskvaliteten. I och med den pÄgÄende finanskrisen har EU framfört ett lagförslag som bland annat innefattar krav pÄ obligatorisk byrÄrotation för publika bolag.I denna studie analyseras eventuella kostnads- och kvalitetsförÀndringar för svenska publika bolag vid ett frivilligt byte av revisionsbyrÄ. I dagslÀget Àr det inte möjligt att studera effekterna av obligatorisk byrÄrotation i Sverige, men i denna studie anser vi att vissa effekter av ett frivilligt byte Àr överförbara till en kontext med obligatorisk byrÄrotation.Syftet med studien var att undersöka om bolag som bytt revisionsbyrÄ erhÄllit initiala rabatter pÄ revisionskostnaden och om revisionskvaliteten pÄverkades vid bytet.Resultaten visade att revisionskostnaden för publika bolag ökade Äret efter byrÄbytet. Tre Är efter bytet erhöll bolagen rabatter och fyra Är efter bytet hade revisionskostnaden ÄtergÄtt till normala nivÄer. Studien visade Àven att de bolag som anlitat en revisionsbyrÄ som tillhör ?The Big 4? fick betala mer i revisionskostnad Àn de som anlitat en ?mindre? byrÄ.

"Övervakningspanel eller blodhundar"-Hur effektiv Ă€r övervakningen

Studiens syfte Ă€r att försöka beskriva Övervakningspanelens eventuella effekt pĂ„ de bolag pĂ„ Stockholmsbörsen som fĂ„tt anmĂ€rkning. Detta realiseras genom att undersöka vad det Ă€r för typ av anmĂ€rkningar bolagen fĂ„r, hur de hanterar dem och vilka faktorer som kan leda till att bolag fĂ„r anmĂ€rkning. Vi började med att söka information om de teorier som vi anvĂ€nder i arbetet samt att utforma en modell som ledde till ett antal hypoteser. Vi kom fram till att positiv redovisningsteori, agentteori, institutionellteori och legitimitetsteori var de teorier som vi ansĂ„g vara rĂ€tt att anvĂ€nda.För att uppnĂ„ syftet genomfördes dokumentstudier genom att granska Ă„rsredovisningar och kritik frĂ„n Övervakningspanelen som lett till anmĂ€rkning pĂ„ bolag. Detta ledde till en totalundersökning av noterade bolag pĂ„ Stockholmsbörsens dĂ„varande A- och O-listor.Empiriska fakta analyserades bland annat med hjĂ€lp av olika tester i SPSS.

En lönsam affÀr : En studie om den resultatbaserade ersÀttningens pÄverkan pÄ köpeskillingsallokering.

Studien belyser skillnader mellan hur bolag med och utan resultatbaserad ersÀttning allokerar goodwill och immateriella tillgÄngar vid rörelseförvÀrv. Studien omfattar noterade bolag pÄ NASDAQ OMX Stockholm. Noterade bolag Àr efter införandet av IASBs redovisningsstandarder i Sverige 2005 skyldiga att vid rörelseförvÀrv identifiera och sÀrredovisa immateriella tillgÄngar frÄn goodwill i linje med IFRS 3. Studien uppmÀrksammar att stora delar av köpeskillingen allokeras till goodwill och att fÄ immateriella tillgÄngar identifieras. Ett av motiven till detta kan finnas inom Positive Accounting Theory dÀr företagsledningen antas handla i egenintresse genom att vÀlja en redovisningsmetod som gynnar resultatet och dÀrmed ocksÄ den personliga ersÀttningen.

Diversifiering i lantbruksföretag : en litteraturstudie om hur utvecklingsprocessen ser ut i lantbruksbaserade företag som utvecklar nya verksamhetsgrenar

TodayÂŽs debate in farming is being focused on tourism, outdoor life and hobbies in the rural areas. This is of interest also for the general public as a way of counteracting the depopulation of the rural areas. Within the last years, the farming has become more technically advanced and hence efficient. This has led to increased production volumes and wider selection of products with lower margins for the farmer as a consequence. When the profitability is reduced, the farmer is faced with the choice of either increasing efficiency or diversification of the business.

Lagval och behörighet i EUs arvsförordning : Konsekvenser av att bodelningsregler inte omfattas

People move between countries and establish connections all over the world. This results in a need to solve problems with cross-border inheritances and partitions of joint property. Today these situations are regulated by the countries? own international private law. EU has adopted a constitution that harmonizes rules of jurisdiction and applicable law for inheritances but not the partition of joint property.

Revision : RevisionsberÀttelsens roll i bekÀmpandet av ekonomisk brottslighet

Since 1983 Sweden has a general audit obligation for joint-stock companies. At this moment the Government has issued an investigation concerning the subject. The purpose of this paper is to examine what effects an abolition of the audit obligation for small joint-stock companies can have on the Swedish tax department regarding economic crime. An angel on the report is to examine how the tax department uses adverse auditor?s reports.

Applicering av styrning i interkommunal verksamhet inom kommunalteknik. - En fallstudie pÄ Renova AB

Bakgrund och problem: I en global ekonomi som stĂ„r inför stora förĂ€ndringar, dĂ€rkonjunkturen fluktuerar och tillvĂ€xten avtar, Ă€r utveckling och förĂ€ndringar avverksamheter mer aktuellt Ă€n pĂ„ lĂ€nge. En del av de förĂ€ndringar som sker Ă€r inom detinterorganisatoriska omrĂ„det dĂ€r nya insikter om samverkan vĂ€xer fram. Samverkan inomden kommunala sektorn har fĂ„tt allt större betydelse och Ă€r en tydlig trend blandkommuner nĂ€r det handlar om att pĂ„ ett allt effektivare sĂ€tt hantera nya utmaningar i sinverksamhet.Styrningen av samĂ€gda bolag kan mĂ„nga gĂ„nger skapa problem med att hitta rĂ€tt formerför hur den ska utformas. Ägarna kan te sig otydliga i sina styrsignaler vilket pĂ„verkarsamspelet med bolaget och dess möjligheter att fullgöra sina Ă„taganden. Den eventuellasvaga styrningen utmynnar i oklara uppdragsbeskrivningar och en dĂ„lig mĂ„lkongruens.

Effekten av traktkil pÄ det distala benets rörelsemönster hos travhÀst :

Changing of the hoof angle is a common method for the treatment of many lameness-related conditions (Moyer 1980; Stashak 2002). Various studies in the literature have indicated different results of the effect of changing the hoof angle on the movement of the distal limb. Our study investigated the effect of raising the heel of the forelimbs by 10,7 mm on the movement of the distal limb. Horses trotted on a treadmill at several predetermined speeds. The kinematics of the distal limb was determined and variables including the extension of the fetlock joint were determined.

Nyemissioner i börsnoterade bolag : - Hur bör en investerare agera?

Vi har valt att undersöka hur nyemissioner pÄverkar aktiekursen. Detta eftersom det den senaste tiden genomförts ett antal nyemissioner pÄ stockholmsbörsen. Undersökningen genomfördes genom en kvantitativ eventstudie av ett antal nyemissioner genomförda pÄ stockholmsbörsen mellan Ären 2000-2007. I undersökningen delades de identifierade bolagen upp efter storlek och bransch för att dÀrigenom försöka finna eventuella mönster. För att kunna dra konkreta slutsatser berÀknades, med hjÀlp av ett t-test, konfidensintervall för de olika kategorierna fram.

AllmÀnhetens sÀkerhet vid dammanlÀggningar

För att möjliggöra anvÀndbara fuktmÀtningar hos byggnadsmaterial i produktion har treviktiga egenskaper hos mÀtmetoder identifierats: ? Enkla att handha ? Enkla att momentant lÀsa av resultat utan behov av analys ? Enkla att montera (om sÄ krÀvs)Fuktstickan BTG uppvisar god uppfyllnad av dessa tre krav pÄ egenskaper men gav docksÀmre resultat vid laborationstester och fÀltmÀtningar. PÄ grund av detta sÄ Àr den ej en avmetoderna som rekommenderas till produktion, utan föreslÄs istÀllet för vidare studier.Betong har bedömts vara det, av de undersökta materialen, som stÄr för den störstafuktbelastningen för de övriga byggnadsmaterial som den byggs ihop med. DÀrför har en,för fÀltmÀtningar i produktion, förenklad manual för fuktmÀtningar medelst testosystemetskapats och föreslÄs ligga till grund för kompletteringar till NCC:s kunskapsdokument.För isolering sÄ görs bedömningen att fukttillstÄndet hos den kan uppmÀtas medelst enluftfuktmÀtare och för uppmÀtande av fukttillstÄnd hos trÀ, rekommenderas traditionella,elektroniska mÀtinstrument med tillhörande hammarstift pÄ en förlÀngningskabel.För övriga byggnadsmaterial har inga metoder funnits tillfredsstÀllande, utifrÄn de tregrundlÀggande egenskaperna som identifierats för fuktmÀtning i produktion..

Incitamentsprogram - till gagn för Àgarna?

ErsĂ€ttningar och sĂ„ kallade incitamentsprogram till verkstĂ€llande direktörer och ledande befattningshavare har sedan en tid tillbaka varit föremĂ„l för en offentlig debatt. Åsikterna om behĂ„llningen av incitamentsprogram gĂ„r isĂ€r. Ett argument som ofta anvĂ€nds pĂ„ bolagsstĂ€mmor för att fĂ„ aktieĂ€gare att godkĂ€nna bonusprogram Ă€r att dessa i slutĂ€ndan kommer att gynna dem genom att de fĂ„r en högre avkastning. Hur mycket sanning ligger det dĂ„ i att bolag som lockar med bonusprogram fĂ„r sina anstĂ€llda att arbeta mer med resultatet att bolagen utvecklas bĂ€ttre Ă€n konkurrenter som inte har bonusprogram?Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara hur sambandet mellan bolag som har aktierelaterade incitamentsprogram, bolag som saknar sĂ„dana program och respektive bolagskategoris vĂ€rdeutveckling utifrĂ„n specifika nyckeltal ser ut för att dĂ€rigenom kunna verifiera eller förkasta följande hypotes:?Företag som har aktierelaterade incitamentsprogram har en bĂ€ttre vĂ€rdeutveckling Ă€n företag som inte har det.Med vĂ€rdeutveckling avses omsĂ€ttningstillvĂ€xt och avkastning pĂ„ eget kapital.En kvantitativ studie har gjorts utifrĂ„n ett positivistiskt förhĂ„llningssĂ€tt och ett analytiskt perspektiv.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->