Denna studie söker svar på vad det finns för uppfattningar hos gymnasieelever eller universitetsstudenter som fått undervisning om magnetism. Samt svar på hur man kan förbättra undervisningen för/med målet att utveckla elevernas begreppsliga förståelse av magnetiska fenomen. Studien är genomförd som en systematisk litteraturstudie med studier från hela världen. Resultatet visar att elever har olika uppfattningar kring hur magnetiska fenomen fungerar. De två vanligaste är att magnetism beror på:(1) Laddade magnetiska poler.(2) De magnetiska fältlinjernas egenskaper. Förslag på undervisning kring magnetism som visat förbättra elevers begreppsliga förståelse:? Kurser utformade för begreppslig diskussion och aktivt skapande av kunskap hos eleverna. Följande förslag till framtida forskning ges:? Att undersöka den nuvarande situationen, men också testa olika didaktiska arbetssätt för att se om det går att utveckla den svenska gymnasieskolans fysikundervisning inom magnetismens område..

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

CSR är viktigare än någonsin i dagens ekonomi och konceptet är numera etablerat i de flesta branscher. Huruvida det finns ett samband mellan CSR och intäkter är omdiskuterat. CSR inom underhållningsbranschen har dock inte fått någon större uppmärksamhet i akademiska sammanhang. Syftet med studien är att undersöka om, och hur, CSR kan användas som ett strategiskt verktyg i jakten på sponsorer. Ett positivt samband skulle kunna uppmuntra socialt ansvarstagande i branschen.Uppsatsen består av en kvalitativ fallstudie av Hammarby Fotboll.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Bakgrund: God s?mn ?r viktigt f?r h?lsa och v?lbefinnande. Patienter p? sjukhus upplever ofta s?mre s?mnkvalitet p? grund av st?rningar och sm?rta. Sjuksk?terskor har ansvaret f?r att strukturera och genomf?ra omv?rdnadsprocessen, inklusive behandlande, h?lsofr?mjande och f?rebyggande ?tg?rder.

I dagens digitala mediesamhälle är det väldigt enkelt för människor att producera och dela med sig av bilder genom internet utan att tänka på vad en bild faktiskt är. Denna uppsatsen är en studie som undersöker tanken och färgvalen i bildskapandet. Undersökningen bygger på om man kan använda sig av gamla färgteorier från 1800-talet i digitalt bildskapande idag under 2000-talet. Med hjälp av Johann Wolfgang von Goethes färglära som publicerades i början av 1800-talet och gavs ut i en svensk version 1976 har vi kunnat genomföra en produktion genom att implementera dessa teorier och ställa dem i relation till dagens digitala bildskapande. Slutsatsen blev att dessa teorier fortfarande är relevanta på så sätt att man kan ta hjälp av dem om man vill förmedla vissa känslor som majoriteten kan uppfatta i sina bilder.

Finns det skillnader i hur vi upplever auditiva dramer gentemot hur vi upplever film? Med hjälp av transporteringsteori och radiodramats historia undersöker detta examensarbete hur vi upplever auditiva dramer gentemot film. En historia har framställts som ett auditivt drama och som ett audiovisuellt drama och ett tidigare känt verk även det skapat både som auditivt drama och audiovisuellt drama har använts för att låta 26 respondenter uppleva två historier i två olika medier. Detta för att se om det finns skillnader i hur transporterade åhörare/åskådare blir av berättelser berättade genom olika medier.Undersökningens resultat pekar mot att skillnader i transport är små.En slutsats man kan dra av detta är att auditiva dramer kan användas mer i marknadsföringssyften, ?hype?-skapande och franchising av spel, film och serier.

Under den diffusa delen av ett projekt i interaktionsdeign fattas beslut om vad som ska skapas. För att strukturera denna process rekommenderar Arvola (2013) ett ramverk för beskrivning av medierad handling. Utöver ett antal informella intervjuer med personer som använt ramverket har inga undersökningar genomförts vars resultat beskriver hur ramverket används i praktiken. Studier som visar hur ramverket bör användas för att ett användbart resultat ska genereras har inte heller gjorts, förrän nu. Genom att under två workshops studera interaktionsdesigners generera designkoncept med stöd av ramverket för medierad handling, har fyra kännetecknande aspekter av hur ett bra designkoncept kan skapas med stöd av ramverket identifierats.

Syftet med denna undersökning är att ringa in hur vi kommunicerar för att hantera det ideologiska dilemmat mellan föreställningen om en livslång partner och utbytbarhet. Hur riktar vi retorisk kraft åt den normativa tvåsamheten trots att separationer, skilsmässor och byte av partner är mycket vanligt? Med en diskursanalytisk metod har diskursiva strategier uttolkats. Urvalet av intervjuer med kvinnor, livsstilsmagasin för kvinnor och nätdejtingsajter, samt tidigare forskning har pekat på övergripande tendenser av hur globaliseringens bidragande effekt på parförhållandet samt hur media deltar i ett skapande av ideala romantiska föreställningar. Detta och det egna ansvaret för individualisering ställs mot tidigare traditioner och normer om tvåsamheten.Resultatet av diskursiva strategier presenteras i under dessa teman: Frihet, identitet & den självklara tvåsamheten, Fel anledning & attityd, Följ experternas tips och varningar, Komplettera varandra på rätt sätt, Känslan på ett annat sätt, De romantiska bevisen.

Denna studies syfte har varit att undersöka pedagogiska och didaktiska aspekter i pianoskolor för nybörjare. Detta har gjorts genom en läromedelsgranskning av pianoskolorna Vi spelar piano 1 av Carl-Bertil Agnestig samt Pianoresan 1 av Galina Sjevtjenko och Natalia Kazimirovskaja.  Resultaten av denna granskning har relaterats till olika pianotraditioner, pedagogiska teorier samt forskningsarbeten. Det slutgiltiga resultatet visar vilka undervisningsmetoder som används i de båda böckerna samt hur böckerna är uppbyggda. Pianoskolorna har undersökts utifrån deras innehåll vad gäller låtval, musikalisk progression och musikaliskt uttryck. Undersökningen visar bland annat att uppbyggnaden av Vi spelar piano 1 påminner om Rostvall och Wests schemateori för att hjälpa eleverna att uppnå kunskap.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.