Jag har stött på många olika skapande rum under min verksamhetsförlagda tid, men jag har inte riktigt förstått vilken stor betydelse rummen kan ha för verksamheten. Utifrån min nyfikenhet om hur ett skapande rum kan se ut och vad för material som är viktigt, har detta sedan blivit utgångspunkten för mitt examensarbete. Syftet med min undersökning är att jag ville veta mer hur ett skapande rum kunde se ut och vad det kan ha för betydelse för barns utveckling. Jag har dokumenterat rummen, för att sedan göra en jämförelse av rummens utseende och form. Jag har jämfört rummen med varandra och tittat närmare på utseende, form och undersökt vad rummet har för material. Jag har dokumenterat rum och på tre olika förskolor och intervjuat på en förskola i närliggande stad till Malmö.

I samband med att Wechsler Memory Scales-III översatts och utprovats för svenska och norska förhållanden har deltestet Ansikten analyserats med avseende på fenomen som sedan tidigare är kända kring ansiktsigenkänning. Med hjälp av signaldetektionsteori har den eventuella förekomsten av own race bias och könsskillnader undersökts samt kontrollerats för ålder och utbildning. Slutsatsen är att varken kön eller etnicitet har någon avgörande påverkan på testresultatet och de behöver därför inte särskilt beaktas när personer liknande de som ingår i utprövningsgruppen testas med WMS-III. Förslag ges på fortsatt forskning kring deltestet Ansikten i Sverige..

Syftet med denna studie är att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lärprocesser inspirerade av naturen. Studiens frågeställningar är: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? På vilket sätt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Även begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare är det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa är utgångspunkter för studien.Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver människans uppfattningar av olika fenomen.

Den du är, inte den du förväntas vara ? en kvalitativ studie av läroböcker i religionskunskap och dess behandling av kön, sexualitet och etnicitet (Who you are, not who you are expected to be - a qualitative studie of textbooks in religious studies and the treatment of gender, sexuality and ethnicithy) is a qualitative study with the primary focus to examine textbooks as a resource for the teacher. Focus is put on how gender, sexuality and ethnicity is portrayed in textbooks for religious studies in upper secondary school. The textbooks are also examined as a resource based on their usefulness. To do this a hermeneutic approach was taken and the textbooks were studied based on the knowledge they provided and their readability.

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd från Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas härifrån utgör oftast en förutsättning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebära att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion är följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma från en mängd olika instanser och aktörer både inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiärer kan dock innebära att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehåll och budskap, vilket kan komma att ifrågasätta filmskaparens konstnärliga frihet.Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av både vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i fråga. Den visar även vad några av svensk films olika aktörer, såsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnärligt skapande samt om det är två faktorer som går att förena..

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.

Idrottsämnet som en möjlig väg till integration har under de senaste tre decennierna fått allt mer uppmärksamhet i forskarvärlden. Forskare har hävdat att integrering, både in i skolans och samhällets struktur, har stora möjligheter att ske genom användandet av idrott som ett internationellt och kulturöverskridande språk. Emellertid har dessa slutsatser till stor del dragits utan att fråga skolelever med en utomeuropeisk etnicitet om vad deras upplevelser kring skolidrotten som en integrationsarena är. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilka upplevelser elever med utomeuropeisk etnicitet har av idrottsämnet som integrationsarena. Genom att ta reda på deras åsikter och upplevelser hoppas vi kunna få en bättre uppfattning om idrottsämnet har eller inte har en integrerande roll och i så fall på vilket sätt.

Bakgrund:I litteraturen som framhålls i bakgrunden står att läsa att pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsätt är att barnet är kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lära. Pedagogen har en mycket viktig roll för att låta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall pedagogerna vara medupptäckare. Inom filosofin är miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall få upptäcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling används dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgår från kvalitativ metod och redskapen som använts är intervju och observation.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur etnicitet och närliggande begrepp kan tolkas inom forskningen samt hur ämnesområdet etnicitet behandlas i två läroböcker för Religionskunskap 1 och 2. Böckerna är enligt förlagen Gy11 kontrollerade. Fokus, både teoretiskt och analysmässigt, ligger på begreppen etnicitet, kultur, etnocentrism, stereotyper och mångkultur. Begreppen är enligt forskningen komplexa, det gemensamma är att begreppen ses som något konstruerat och föränderligt och som något som skapas i mötet mellan människor. Av läroboksgranskningen framkommer det att etnicitet med dess närliggande områden behandlas på ett insatt och nyanserat sätt i båda böckerna, dock i varierande form och med lite olika fokus.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket textilt slöjdande som finns på förskolan och om det varierar vad barnen får lära sig. Jag har dessutom undersökt vad litteraturen och läroplanerna i skola och förskola anser om slöjdande med barn och hur gamla barnen bör vara när de börjar skapa/slöjda. Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomförde min undersökning i två omgångar. I den första undersökningen intervjuade jag mina informanter utan att spela in. I nästa undersökning spelade jag in fyra stycken förskolepedagogers erfarenheter om barnens skapande och slöjdandet i förskolan.Resultatet av mina intervjuer visar att barnen, på de förskolor jag har undersökt, slöjdar i textila material, och i vissa fall med avancerade tekniker.

Människor i dagens samhälle flyttar och reser mycket till olika platser och länder. Man växte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gå i skolan eller arbeta. Under tiden träffar man andra människor från andra städer eller länder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet är någonting som uppstår när man träffar människor som är olik en själv.

Hur påverkas skapandet och omskapandet av identiteter i en ny kulturell miljö? Vilka faktorer är det som spelar in? I denna antologi har vi grävt djupare i dessa frågor genom att genomföra varsitt fältarbete. Med hjälp av observationer och intervjuer fick vi ta del av människors erfarenheter av att befinna sig i en kulturell minoritet. I uppsatsens första individuella del undersöker Louise Olofsson hur svenskar som väljer att flytta utomlands i vuxen ålder integreras i det nya samhället och hur detta påverkar den identitetsskapande processen. Therése Andersson riktar in sig på hur skönhetsidealen i ett samhälle kan vara en bidragande faktor i integration och identitetsskapande. Vi avslutar med en gemensam diskussion kring sambandet mellan etnicitet, identitet och integration..

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka regeringens kultursatsning, Skapande Skola där en kulturinstitution har initierat ett externt kulturprojekt som ingår i denna satsning. Studien syftar till att beskriva och analysera denna kulturinstitutions uttalade intention samt sätt att arbeta med Skapande Skola. För att uppnå syftet avser jag att besvara följande frågor: 1. Vad består regeringsuppdraget Skapande Skola av för innehåll? 2.

Studien syftade till att belysa vilken betydelse språket har i dialogen mellan socialarbetare och klient med hänsyn till klientens kön och etnicitet. Utifrån syftet ställdes forskningsfrågor kring vad en socialarbetare har för syn på språkets betydelse i dialogen med klienten samt hur socialarbetaren upplever skillnader i språkbruket med hänsyn till klienternas kön och etnicitet.Studien genomfördes med hjälp av den kvalitativa forskningsdesignen och bygger på intervjuer med fyra socialarbetare utifrån en temainriktad intervjuguide. Studiens resultat analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rollteorin och språkteorier. Resultatet visar att socialarbetarna tycker att språket fungerar som ett kommunikationsmedel och arbetsredskap för att skapa samförstånd och överenskommelse i dialoger med olika klientgrupper. Men det finns också några som ser språket som ett medel för att dra gränser genom att meddela institutionens regler och krav.