Det övergripande syftet med den här uppsatsen är undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. Frågeställningar som har använts för att nå fram till syftet är: Hur ser barn och unga på offentligt finansierade kultursatsningar jämfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga på medbestämmandefrågor?Upplever barn och unga att de kan påverka kultursatsningar som görs i den utsträckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestämma? Hur tänker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rättigheter? Skiljer barn och unga på begrepp som kultur och fritid?Påverkar det pågående paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgår barns och ungas syn på kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkät som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del där jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frågat barn och unga i åldrarna 4 till 17 år om hur de ser på kultur och kultursatsningar. Jag använder här även ungas svar från en av BO´s webbfrågor.Studien vilar på en hermeneutisk grund där tidigare teoretiskt material och forskning har använts kring utgångspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rätt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvägagångssätt vid materialinsamling från barn och unga.Jag har vid sammanställning av materialet från mina informanter funnit att barn och unga vill i större utsträckning än nu bli tillfrågade angående satsningar på deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte på begrepp som kultur och fritid, de vill nås av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet så att det passar deras ekonomi och situation.

I Skolverkets läroplaner och mål förespråkas ett vidgat textbegrepp som en angelägen del av undervisningen. I stark kontrast till det har estetiska ämnen, en fortsatt låg prioritet. Ett aktuellt exempel på det är att estetiska ämnen för närvarande föreslås bli valbara inom vissa gymnasieprogram. Medan läroplanerna talar för varje elevs rätt till lärande genom många olika uttrycksformer, tillmäter alltså de kunskapsideal som politiskt sett råder bildämnet en ringa status i praktiken. I skuggan av denna problematik pågår en pedagogisk forskningsdiskurs, där begrepp som multimodalitet och estetiska lärprocesser samt perspektiv somdesign för lärande behandlas och utvecklas.Mot bakgrund av detta och med utgångspunkt i min roll som blivande bild och designpedagog, valde jag att genomföra ett pedagogiskt projekt som undersöker hur lärande kan ske genom praktiskt, skapande arbete.

Företaget Nethouse har haft uppdraget att kravställa, utveckla och implementera ett verksamhetssystem åt Sveriges  Skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR). Medlemsföretagen i SSR bedriver sotarverksamhet på uppdrag av Sveriges kommuner och är beroende av insamlad data kopplad till deras verksamhet. I det nyutvecklade systemet, som går under namnet Ritz, samlas informationen i en central databas och är tillgänglig för flertalet intressenter med hjälp av ny teknik och modernare lösningar. Systemet är helt webbaserat och körs som en molntjänst, tillgängligt via antingen en webbsida eller som mobilapplikation. Åtkomsten av data baseras på företagsnivå på ?stämplad? data i databasen och för att reglera åtkomsten för företagsanvändare till respektive företags data används rollbaserad åtkomstkontroll.Detta examensarbete har syftat till att utveckla en prototyp till en beslutsstödslösning för dynamisk åtkomst till de datamängder som lagras inom Ritz.

Titel: Är all publicitet bra publicitet? Kontroversiell kommunikation och reklamkampanjen UnhateNivå: Kandidatuppsats, C-nivåOmråde: Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Marlene Jakobsson, V13MKandHandledare: Jonas Jonsson, Universitetsadjunkt, Institutionen för mediestudier ? JMKDatum: Uppsatsen avser utfört uppsatsarbete mellan 2013-01-30 och 2013-05-21.Syfte: Mitt syfte med denna uppsats är att lyfta fram hur konsumenter samt varumärkesexperter upplever United Colors of Benettons reklamkampanj från 2011, Unhate. Frågeställningar: Till denna kandidatuppsats ämnar jag utgå ifrån ett antal frågeställningar, härstammande ur en övergripande frågeställning; Hur kontroversiella PR- och reklamaktiviteter påverkar relationen mellan United Colors of Benetton och konsumenterna?Eget antagande: Mitt eget antagande är att United Colors of Benetton utgår ifrån ett politiskt och kontroversiellt ställningstagande i och med organisationens skapande och användning utav kontroversiella reklamkampanjer. Metod: Jag har genomfört två st semistrukturerade intervjuer med organisationens konsumenter, tre st semistrukturerade intervjuer med varumärkesexperter inom PR- och reklambranschen, samt en fokusgrupp med 5 st deltagande konsumenter. Resultat: I detta avsnitt presenterar jag mina resultat utifrån mina intervjuer. De resultat som jag kan lyfta fram utifrån min studie är att mina konsumenter upplever reklamkampanjen, i det stora hela, som ett arbete för mänskliga rättigheter, medan mina varumärkesexperter upplever reklamkampanjen som ett effektsökeri och att varumärket faller i skymundan.Diskussion: I detta avsnitt diskuterar jag huruvida Benetton som varumärke är i behov utav eventuella åtgärder för positiva associationer jämte konsumenterna, distinktionerna mellan hur konsumenterna och varumärkesexperterna upplevt reklambilderna, geografisk betydelse, samt varumärkets betydelse i reklamkampanjen. Jag styrker även min diskussion med hjälp utav tidigare forskning och utvalt teoretiskt material.Avslutande reflektioner: I detta avsnitt reflekterar jag över mitt sammanställda material samt lyfter fram min egen slutsats.Uppsatsens bidrag: Det viktigaste bidraget som jag vill lyfta fram ur min uppsats är en vidare inblick avseende hur normmässigt prövande ställningstaganden inom PR & reklam kan komma att påverka oss som konsumenter, och hur relationer mellan en organisation och dess konsumenter kan formas baserat på naturen hos organisationens PR- & reklamaktiviteter.   Nyckelord: Kontroversiellt, provokation, reklam, PR, offensive marketing, marketing, United Colors of Benetton, strategi samt varumärken..

SyfteSyftet med undersökningen är att upptäcka vilken innebörd som ges åt begreppet likabehandling samt att få fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom är avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan påverka i mötet mellan lärare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lärarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssätt har använts för att försöka förstå komplexiteten i forskningsområdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstå och förklara människors tänkesätt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som är sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förändras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stämplingsteorin, används som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper används för att dela in människor i olika fack.

Uppsatsen berör fältet med självhjälpsböcker om dejting och vilken verkan dessa kan ha på bilden av hur man och kvinna ska vara i samhället. Syftet med uppsatsen begränsar sig till att, genom en topikanalys utifrån Ciceros och Janne Lindqvist Grindes persontopiker, göra en jämförelse av könsrollernas framställning i Henrik Fexeus dejtingbok Alla får Ligga - Strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan, och Sara Starkströms dejtingbok Game Girl. Det görs genom att genus läggs på dessa topiker som funnits intressanta. I analysen används Yvonne Hirdmans genusteori om genussystem och genuskontrakt för detta ändamål.Tidigare studier i ämnet som är intressanta för studien är bl.a. Panteá Farvid & Virginia Brauns artikel ?The ?Sassy? Woman and the ?Performing? Man: Heterosexual Casual Sex Advice and the (re)constitution of Gendered Subjectivities?, och Leto DeFrancisco och Penny O?Conners intressanta inlägg ?A feminist critique of self-help books on heterosexual romance: Read ?Em and Weep?.

Arenaprojektet startades som följd av EU-direktiv och svenska myndigheters påtryckningar att införa kilometerskatt för tunga fordon i Sverige, vilket är tänkt ersätta dagens tidsbaserade vägavgiftssystem. En grundtanke med ett införande är att en stor andel transporter sker på väg och av utlandsregistrerade fordon, det är då mer rättvist och samhällsekonomiskt att de som använder vägarna också betalar för det. Idag finns kilometerskattesystem i drift i Tyskland, Schweiz, Österrike och Tjeckien. Kilometerskatten differentieras bland annat efter antal axlar, miljöklass eller vikt och är mellan 0,12-0,67 EUR/kilometer. Förslag till ett svenskt kilometerskattesystem har arbetats fram av SWECO VBB, genom Arenaprojektet, och inkluderar fyra aktörer Användare, vgiftsförmedlare, Avgiftsupptagare och Blåljusenhet.

Denna designpedagogiska undersökning baseras på ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rätten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fältet. Syftet är att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som är en förort till Stockholm, har undersökningen ägt rum i form av en workshop, en aktion och en utställning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "målade med tråd" på duk och bestämde sedan platser där den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet.

Syfte: De ökade intresset för fastighetssektorn under de senaste åren har medfört högre priser och en ökad konkurrens. Den ökade konkurrensen leder till att allt fler allmännyttiga bostadsbolag väljer att lägga ut delar eller hela verksamheten på entreprenad. Att kunna stå emot konkurrens från andra företag på marknaden anses vara nyckeln till överlevnad och fortsatt utveckling för företag i dagens samhälle. I denna uppsats fokuserar vi på hur arbetet med kundrelationer kan utgöra en betydande del i denna verksamhet. Uppsatsens syfte är att undersöka hur en bra kundrelation skapas, utvecklas, bevaras och avvecklas samt att analysera om och hur arbetet med kundrelationer skiljer sig mellan olika fastighetsföretag.

Syfte: Syftet med vår uppsats var att undersöka hur elever i år 9 i vår kommun beskriver gymnasieprogrammen och vilka kunskaper de har om området. Vi ville också ta reda på om gymnasieprogrammen hade olika status och vilka faktorer ungdomarna tycker är viktigast att ta hänsyn till vid gymnasievalet samt om de omedvetet blir påverkade av genus, kulturellt kapital eller habitus. Vi ville också studera hur de påverkas av varandra i sin uppfattning.Teori: I vår studie utgår vi ifrån en sociokulturell teori där social samverkan är utgångspunkten för lärande och utveckling (Dysthe, 2003). Både social och kulturell tillhörighet spelar stor roll för individens utveckling då den är beroende av vilken typ av miljö vi växer upp och lever i. Relationer till andra människor är förutsättning för förståelse och skapande av begrepp och kunskap.

Konstruktiv utvärdering i människobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvärdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebär att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvärdering går ut på att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehållet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet är systemtänkande därför lika tillämpbart.

Lässvårigheter skapar i förlängningen snävare gränser för utbildning, social status och personlig utveckling i största allmänhet. Att uppmärksamma tidiga kända tecken på läs-svårigheter och agera utefter detta, är därför en oerhört viktig del i lärarens vardag (Elbro, 2004). I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 (1998), sägs att varje elev genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska få möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Undervisningen ska också anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.

Facility management (FM) kan förenklat uppfattas som samordnandet och styrningen av de aktiviteter som stödjer en organisations kärnverksamhet. De stora förändringar som skett i företagens omvärld har bidragit till att öka FM:s betydelse för företag och organisationer. Globaliseringsprocessen, privatiseringen av statliga företag, den teknologiska utvecklingen, företagens fokus på kostnadsreduktion och behov av ökad flexibilitet ses ofta som de huvudsakliga drivkrafterna till utvecklingen av FM och de stödtjänster som efterfrågas. Polens mycket brokiga historia, 14 år av marknadsekonomi och en god ekonomisk utveckling gör landet till ett av Europas i dagsläget mest intressanta och spännande länder. De stödfunktioner som idag efterfrågas i Polen kretsar i huvudsak kring kostnadsreducering och inte fokusering på skapande av mervärde, vilket är fallet i Västeuropa.

SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.

Scandic Hotels AB driver två hotell i Umeå, Scandic Umeå Syd samt Scandic Plaza Umeå. Det förstnämnda är beläget på Teg ca 15 minuters promenad från centrum, medan det andra ligger mitt i centrum. Fram till för ungefär tre år sedan hette restaurangen på Scandic Plaza Umeå Viskningar & Rop, något som varit restaurangens namn sedan hotellet byggdes. Därefter valde de att byta namn till Brasseri Plaza. De tre efterföljande åren har Scandic Plaza Umeås hotellrestaurang sett en nedåtgående trend på deras försäljning.